Sala Silvergruva: Knecktschaktet

Efter flera ras i gruvan under andra hälften av 1500-talet minskade silverutvinningen. Tron och hoppet på fortsatt rik silverbrytning levde dock vidare och under 1600-talet satsades det stort på nytt. Under slutet av 1500-talet, genom hertig Karls engagemang (innan han tillträdde tronen som Karl IX) började utvecklingen. Hertig Karl förstod att rasen berodde på okunskap i hur man bryter i en gruva på ett säkert sätt. Hans förebild för bergskunskap kom från det tyska bergsbruket. Hertig Karl började med en nyordning av tjänstemannastaben, och tillsatte bergmästare och konstmästare. Sonen Gustav II Adolf tog vid, och engagerade sig personligen. Han rekryterade den främste bergtekniskt kunnige under stormaktstiden, bergmästare Georg Grissbach, uppvuxen i det tyska gruvdistriktet Harz.  

Med bättre kunskap om bergsbruk introducerades nya tillvägagångssätt för hur man bryter sig ner. I fortsättningen sänktes lodräta schakt och från dem bröts vågräta orter, gångar för utvinning av malm.

Knektschaktet började sänkas under tidigt 1600-tal. I schaktet skulle en vattenkonst, en pumpanläggning installeras. Namnet har schaktet fått efter de konstknektar som arbetade i schaktet med att installera och sen underhålla vattenkonsten. Den nya pumpanläggningen var en del i ett mycket stort projekt som bergmästare Grissbach drev. År 1640 stod det nya stora konstprojektet klart.