Trettondagshelgen förr: Stjärngossar i patrull fick kött och brännvin

Författare: Okänd
1620-1950
Spara
Förr i tiden utgjorde trettonhelgen avslutningen på stjärngossarnas patrullering i bygden eller inom stadens hank och stör. Alltifrån juldagen hade då stjärngossarna vandrat omkring och hälsat på i stugorna. Som tack därför fick de ljusstumpar, bröd, fläsk, kött och kanske brännvin.

"Får stjärnan lova att stiga in?" kunde det låta och sedan man väl blivit insläppt stämde man upp den gamla ramsan "Goder afton här inne både herre och fru. Husbönder, matmödrar vare lustig och glad. Vi önskar eder alla en fröjdefull jul!".

Kassören i samlingen "Judas med pungen", som bara tänkte på förtjänsten, var inte sen med sin lilla vers: Lite ljus i vår stjärna, lite pengar i vår pung. Öl och brännvin tar vi gärna. Kött och fläsk smakar bäst.

Stjärngossarna var även försedda med en släde, som dels drog den tunga stjärnan, dels också tjänade som upplagringsplats för alla gåvorna, ljusstumpar, bröd, fläsk, kött och brännvin.

Utöver Judas bestod samlingen av nytestamentliga figurer som Herodes med betjänt, tre konungar, en av dem svartmålad i ansiktet, samt stjärnbäraren eller stjärnknekten.

Lite ljus i vår stjärna, lite pengar i vår pung. Öl och brännvin tar vi gärna. Kött och fläsk smakar bäst.

Stjärnan var ej alltid stjärnformig. Den kunde även vara rund eller fyrkantig och framställd av en trästomme som överklätts med papper inuti vilket ett ljus spred sitt fladdrande sken.

Så här har man vandrat omkring i hela Sverige i århundranden, men traditionen har varit lika utbredd i Norge och Finland. Den är fortfarande vid liv på sina håll men kanske inte i samma utsträckning som tidigare. Det var dock inte alltid det gick så fridfullt till. Ur en lokaltidning i Piteå hämtar vi följande notis från år 1906:

"Två konkurrerande stjärngossegrupper, den ena rekryterad av stadspojkar, den andra hemmahörande i Bergviken, råkade på trettondagkvällen i ett ursinnigt slagsmål, då det möttes invid porten till ett hus, som de bägge ämnade besöka. Betlehemsstjärnan, denna fridens symbol, slocknade hastigt och sönderslets då de tre vise männen drabbade samman och den ena truppens kung Herodes avgick slagfältet med ymnigt blödande näsa."

Sin egentliga upprinnelse har dessa stjärngosseupptåg långt ner i medeltiden och i de av religiös mystisk omgivna julspel, som då i kyrkans hägn uppfördes. Dessa tre konungaspel förbjöds emellertid av påven Innocentius III år 1210 att uppföras inom kyrkans områden. Följden blev att spelet visades ut på öppen gata, där det i fortsättningen fick uppföras.

I Sverige förekom sådana julspel inom skolans väggar men även offentligt på gator och torg samt enskilda hus. 1660 förbjöd dock biskop Emporagius i Strängnäs stjärngossetågen och 1665 ställdes några skolynglingar till doms, anklagade för att ha "i förleden julhelg" lupit omkring i staden med en stjärna apats med Kristi födelse och andra heliga verk. En upprättelse kom inte till stånd förrän på 1830 - talet.