"Proletärstjärnan"
Det året beställdes en hissanordning för dess uppfirande i koret. Av tradition tas den varje år fram onsdagen före jul och hålls tänd dygnet runt från och med julafton till och med Trettonde dag jul. Undantagsvis kan den tändas före jul i samband med skolavslutning. När stjärnan hissas upp nlir det lite fest i Domkyrkan. man är noga med att benämna den julstjärna och ej adventsstjärna. Någon liknande tradition finns ej i angränsande domkyrkor.
Adventsstjärnan, som närmast kan beskrivas som en stjärnformig lykta av papp, spåm eller halm, upplyst med en glödlampa och avsedd att hängas i ett fönster umder advent och jul, är en företeelse som hos oss har en jämförelsevis kort historia. Det äldsta uppteckningarna om bruket av adventsstjärna är från 1920-talet. Dess popularitet ökade på 1930-talet med en nystartad inhemsk fabrikation, och dess bruk blev alltjämt levande sed. Att ha en lysande stjärna hängande i fönstret har av vissa betraktats som banalt och den har till och med erhållit epitetet proletärstjärna. Detta på grund av att man låter den hänga uppe så länge att den förlorar sin religiösa anknytning till Betlehemssjärnan, heliga tre kungar och den helige Stefanos eller Staffan stalledräng.
De äldsta stjärnorna, vilka upplystes av fotogen -eller oljelampor, kom från Tyskland och det var där som de på 1880-talet började tillverkas av pojkar som utbildades på herrnhutiska gossinternat. De användes för utsmyckning under advent i den skolbyggnad de bodde i tillsammans med sin lärare. Det finns även uppgift om att adventsstjärnan spårats tillbaka ända till 1700-talet då herrnhuntarna tände stjärnor i fönstret som ett igenkänningstecken. Omkring 1900 uppfann innehavare av en pappers och musikhandel i Herrnhut stjärnan med metalltråd och rörliga spetsar. Den därmed hopfällbara stjärnan löste transportproblem och möjliggjorde ett bekvämt förvarande år från år. I denna form och med en tillverkning som bedrevs som hemindustri av missionsbokhandeln i Herrnhut fann stjärnan sin väg ut till Brödraförsamlingens familjer och snart ut över landet bland annat till Sverige. "Stjärnfabriken" i Herrnhut fanns kvar till 1946. Enligt herrnhutisk tradition skall en av deras missionärer i Sverige ha sett stjärngossar "gå med stjärnan" vilket skulle bli inspirationskälla för tillverkningen av adventsstjärnor i församlingen.