Strömsholms våg och Städernas hus

Industriella tiden

Författare: Oskar Björnänger
1788-1936
Spara
Strömsholms kanal byggdes i slutet av 1700-talet och flyter från Smedjebacken i Dalarna genom hela Västmanland ner till Mälaren. Borgåsund är Strömsholms Kanals sydligaste utpost och blev ett litet samhälle med bostäder för skeppare, hamnarbetare och vågmästare. Metallvågen stod uppställd i hamnmagasinet, det så kallade Städernas hus som revs 1967. Tjänstemännen som byggdes sina stugor på ofri grund fick betala hyra till Västerås och Köping innan tomterna friköptes från Kronan 1936. Artikeln är ett kapitel ur "Industriella tiden" skriven av författaren Oskar Björnänger i samband med Köpings 500-årsjubileum 1974.

Hamnstyrelsen för Strömsholms våg

Något särskilt reglemente för den av Västerås och Köping allt sedan 1788 gemensamt innehavda Strömsholms våg, dess hamnplats och förvaltning existerade inte förrän i början av året 1876. 1

Ett sådant, tillika med hamnordning och taxa för mätning och vägning, fastställdes då av Konungens befallningshavande. Från och med våren samma år tillkom "hamnstyrelsen för Strömsholms våg", bestående av tre ordinarie ledamöter och lika många suppleanter från vardera staden.

Köpings första representanter i denna hamnstyrelse var borgmästaren O Schenström, trafikchefen W Elfwing och rådmannen A L Johansson. 2 Nytt och mera modernt reglemente antogs av stadsfullmäktige i Västerås och Köping under november 1923. 3 Dessförinnan hade ny hamntaxa utfärdats. 4

Brand ledde till avveckling av hamnrörelsen

Den 14 mars 1923 brann vågmästarbostaden ned. Den var brandförsäkrad för 36 000 kronor i Västmanlands län brandstodsbolag. Med säkerhet utbetalades inte mer än högst 33 100 kronor. En ny vågmästarbostad byggdes. Resten av brandstodsersättningen fonderades. 5

Marken på Borgås udde, där hamnrörelsen bedrevs, tillhörde kronan och upplåtelsen kunde återkallas. Så blev också fallet några år efter den nya vågmästarbostadens uppförande. Förhandlingarna mellan kammaradvokatfiskalsämbetet och berörda städer drog ut på tiden. 1

Som ytterligare intressent kom Strömsholms Nya Kanalbolag in i bilden. 1929-1930 tillstyrkte stadsfullmäktige i Västerås och Köping ett kompromissförslag om avvecklingen av Strömsholms våg. Vederbörande städer befriades från alla de skyldigheter, som enligt 1788 års kungliga brev kunde åläggas dem. Kanalbolaget åtog sig svara för upprätthållandet av hamnrörelsen på Borgås udde. Kronan upplät därtill behövlig mark. 

Hamnstyrelsen för Strömsholms våg upphörde i och med utgången av året 1932.

Västerås och Köping överlät till kronan alla för hamnrörelsen behövliga anläggningar. Dessa lät därefter kronan kanalbolaget avgiftsfritt utnyttja. Till städerna Västerås och Köping överlämnade kronan tomten med vågmästarbostaden "Städernas hus" samt då tillgängliga kontanter, som uppgick till 9 500 kronor. 1

Hamnstyrelsen för Strömsholms våg upphörde i och med utgången av året 1932. 6 Efter gemensam överenskommelse mellan stadsfullmäktige i Västerås och Köping försåldes 1936 fastigheten "Städernas hus" för 10.000 kronor. 7 Köpeskillingen tillfördes Strömsholms vågs fond, som sedan uppdelades mellan Västerås och Köping.