Förlagor och inspirationskällor till väggmålningarna i Bråfors

Under 1700-talet utgav Johan Hubner bibliska historier med samma bildmaterial som i 1618-års bibelutgåva. År 1706, 1739 och 1777 utgavs de så kallade figurbiblarna, som innehåller samma bildmaterial som i 1618-års bibel.

Allmogemålarna använde ibland ovannämnda bildmaterial som förlagor till sitt måleri. Det går givetvis inte att säga vilken eller vilka utgåvor som använts, eftersom bildmaterialet är detsamma i de olika utgåvorna.

I bouppteckningen efter den första ägaren till måleriet i Bråfors, Hans Jansson, fanns en Gustav II Adolfs bibel med nytt franskt band. I hans bibliotek fanns det ytterligare religiös litteratur. I dödsboken efter Hans Jansson beskrivs han som ”Christerlig”. Man kan därför gissa sig till att han hade kunskaper om bildmaterialet i Gustav II Adolfs bibel och därför delvis valde motiv därifrån. Därefter har Bråforsmästaren utfört uppdraget och gjort egna tolkningar av förlagorna.

Textremsorna i Bråforsmåleriet är tagna med viss modifiering från 1703-årsbibeln (Karl XII:s bibeln).

Bråforsmålningarnas förlagor och inspirationskällor är möjligen dessa:

• Dörrväktare: Förlaga – Gustav II Adolfs bibel.
• Syndafallet: Egen tolkning av förlaga i Gustav II Adolfs bibel.
• Nattvarden: Möjlig inspirationskälla är George Engelhard Schröders nattvardsmålningar och nattvardsmålningen på predellan i Nora kyrka.
• Elie himmelsfärd: Förlaga – Gustav II Adolfs bibel
• Elias och Elisa: Inspirationskällan är sakral.
• Bergmålningen: Eventuell inspirationskälla – Gustav II Adolfs bibel
• Elias spisas av korpar: Förlaga – Gustav II Adolfs bibel
• Elias och ängeln: Förlaga – Gustav II Adolfs bibel
• Jacobs dröm: Förlaga – Gustav II Adolfs bibel                                                
• Drottningmålningen: Trolig inspirationskälla är Arndts Paradis Lustgård, predikningar och interventionsmotivet.
• Ankarkorset: Förlaga – Arndts Paradis Lustgård.
• Dörröverstycket: Eventuell förlaga – guldmedalj. Inspirationskällan är sakrala attribut.
• Porträttmedaljong: Troligen ett sakralt motiv. Kanske Sankta Anna?
• Takmålningarna: Inspirationskällan är sakral.

Dörrväktare

Dörrväktare är ett vanligt motiv inom dalmåleriet. Dörrväktare är en man med hillebard eller annat lämpligt tillhygge. Ofta finns en textremsa på bilderna med ett innehåll som till exempel ”Jag heter Sant Knut. Den som ej låter Wähl. Han packe sig ut”. Inspirationskällan kommer sannolikt från bondepraktikan, ”Knut driver julen ut”; 8:e budordet, ”du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa” och Psaltaren 34:14, ”Bevara din tunga från ont och dina läppar från falska ord”.

I jämförelse med dalmåleriet så är måleriet i Bråfors mer bibeltroget, vilket kan förklaras med att en utbildad präst sannolikt deltagit i projekteringsarbetet med måleriet i Bråfors. Även det religiösa innehållet pekar i riktning mot att någon utbildad teolog deltagit i projekteringsarbetet med måleriet.

Bråforsmålningen (ovan till höger) sitter till vänster om dörren i stora salen och har hittills tolkats som en profan dörrväktare. Målningen saknar textremsa. Min tolkning är att de tre gudfruktiga männen i Danielsboken – Sadrak, Mesek och Abed-Nego – här personifieras av en väktare som är satt att förvalta Babels hövdingadöme, eller Guds port.

Syndafallet

Bilden ovan till vänster är ur Gustav II Adolfs bibel. Observera de högbröstade kvinnorna. Under 1400–1600-talen var det inte ovanligt med bilder av barbröstade kvinnor i våra kyrkor. Syndafallsmotivet förekommer i ett stort antal varianter inom konsten, även inom konsthantverk som till exempel dopfat av mässing.

Bråforsmålningen på Adam och Eva (ovan till höger) är mer naivistisk än övriga målningar på gården. Detta måleri skulle delvis kunna vara utfört av en medföljande elev eller familjemedlem till Bråforsmästaren. Målningen kan vara en tolkning av bilden ovan i Gustav II Adolfs bibel.

Nattvarden

Ovan till vänster ser vi en målning av Georg Engelhard Schröder. Här är Judas på väg att lämna sällskapet under förnedrande omständigheter och springer nedför trappan. Personen som sitter längst fram pekar lite diskret på den tomma platsen efter Judas. Dessa små men intressanta detaljer finns ej med på Bråforsmästarens målning ovan till höger. Att måltiden ägde rum på övervåningen framgår av Lukas 22. Däremot står inget i bibeln om att Judas lämnade sällskapet under förnedrande omständigheter. Sannolikt finns det inte någon förlaga till Schröders målning utan han tycks själv komponerat motivet, kanske med beställarens/kyrkans samtycke.

Målningen av Georg Engelhard Schröder (eller av hans ateljé) finns i Norrbärke kyrka. Originalet finns i Växjö domkyrka. Repliker finns bland annat i Kristina kyrka i Sala och Stora Skedvi kyrka. I Nora kyrka finns en predella med en nattvardsmålning där Judas har en penningpung i näven. Dessa två målningar kan vara inspirationskälla till nattvardsmålningen nedan i Bråfors.

På textremsan på Bråforsmålningen (se ovan till höger) står det: ”Sade Jesus til sina lärjungar, Sii när i kommen in i staden, warder eder mötandes en man, som bär ena wattukruko, Fölier honom i huset ther han ingår. Och säger husbondanom, Mästaren låter säga tig, Hwar är herberget, ther iag må äta Påskalambet med mina Läriungar. Och han skal wisa eder en stor sal bereddan, reder ther til, Och tå tid war, satte han sig ned, Och the tolf Apostlar med honom. Ewangelisten. Luce. 22. Cap. 10. 11. 12.14. w”.

Elias himmelsfärd

Bilden ovan till vänster är ur 1706-års figurbibel. Det här motivet är även vanligt inom dalmåleriet.          

På textremsan på Bråforsmålningen (ovan till höger) står det: ”Och wid the gingo tilsamman och talade, Sii tå kom en brinnande wagn med brinnande häster, och skilde them båda ifrån war annan, Och Elia for så upp i wädret till himmelen. men Elisa såg thet och ropade, Min fader. Min fader. Israels wagn och hans resenärer. och såg honom intet mer 1 Konunga. Bok 2 Cap 11.12. ww”

Bråforsmästaren verkar ha angivit fel konungabok (1), det borde stå 2:a konungaboken.

Bergmålningen

Israel, där stora delar av Bibeln utspelar sig, är ett bergigt land. Ett stort antal bibliska berättelser utspelar sig på berg. Berg nämns flera hundra gånger i bibeln.

Bilden ovan till vänster är ur Gustav II Adolfs bibel 1618. Den visar bland annat Sions berg och flera bibliska berg.

De två föregående målningarna behandlar Elias aktiviteter. De två efterföljande målningarna behandlar också Elias aktiviteter och har som förlaga första konungaboken, kapitel 17 och 19. Kapitel 18 behandlar bland annat Elias mord på Baals profeterna på berget Karmel.

Min gissning är att bergmålningen i Bråfors (ovan till höger) föreställer Karmels berg, trots ruskigheterna som där skedde. Härrör spikhålen från en brudhimmel? Stora salen på gården användes sannolikt till att fira högtider.

Elias spisas av korpar

Bilden ovan till vänster är ur 1706-års figurbibel. Observera bergen i bakgrunden. Motivet förekommer inom dalmåleriet men benämns då som Elia vid bäcken Kerit.

På textremsan på Bråforsmålningen ovan till höger, står det: ”Och korpar förde Elia bröd och kött, om morgon och om afton, Och han drack utaf bäcken 1 Kon, Bock 17, Cap, 6. w".

Elias och ängel

Bilden ovan till vänster är ur 1706 års figurbibel. Horebs (Sinai) berg i bakgrunden.

På textremsan på Bråforsmålningen ovan till höger står det: ”Och si Engeln tog uppå Elia och sade til honom, Stat up och äät, Och han såg sig om, Och sii, vid hans hufwud låg ett glödbakat bröd, och en kanna med watten. 1. Kon, B, 19, Cap, 6, w.”

Motivet förekommer inom dalmåleriet.

Jacobs dröm

Bilden ovan till vänster, som föreställer Jacobs dröm, är ur 1706-års figurbibel. Bråforsmålningen ovan till höger, som också den föreställer Jakobs dröm, saknar textremsa. Även det här motivet förekommer inom dalmåleriet.

Drottningmålningen

Bilden ovan till vänster föreställer jungfru Maria. Den finns i Arndts Paradis Lustgård. Det finns två intilliggande jungfru Mariabilder i Arndts Paradis Lustgård som illustrationer till de tio budorden. Den ena är den son visas här ovan till vänster, och den andra är ankarkorsbilden, se längre ner. De kan därför betraktas som pendanger. Jag gissar att Mariabildernas placering vid budorden beror på att jungfru Maria ansågs under 1700-talet vara en enastående förebild i dygd och fromhet. Hon och den heliga familjen kunde också förlåta synder, vilket framgår av interventionsmotivet, syndatvätten och yttersta domen.

Bilden till höger är Bråforsmålningen. Kvinnan som avbildas på drottningmålningen i Bråfors sitter vid en pulpet och håller i bok med text om en syndig människa. Vad synd är framgår av (1 Joh 3:4): ”Var och en som gör synd, han överträder ock lagen, ty synd är överträdelse av lagen”. Med lagen avses kristen tro/livsåskådning i ett övergripande perspektiv. Det mest konkreta är dock att lagen är Guds tio bud. Drottningmålningen och Ankarkorsmålningen i Bråfors (se bilden nedan) sitter intill varandra och kan därför även dessa betraktas som pendanger.

På bilden i Arndts Paradis Lustgård sitter jungfru Maria vid en pulpet med en bok. Hon håller höger hand på bröstet. Detta är en gest som betyder att man håller något kärt. Gesten är rätt vanlig inom porträttkonsten och dessa porträtt benämns som emotionella/retoriska porträtt.

I Bråfors finns ett porträtt av den ursprungliga ägaren till Bråfors, Hans Jansson, där han håller höger hand på bröstet. Porträttet är tillskrivet Carl Nordahl, med rötter i Bråfors. I arkiven finns belägg för att den ursprungliga ägaren var djupt religiös, varför man kan gissa att han ville förmedla till eftervärlden att hans hjärta var redo för den kristna tron.

På textremsan i den ovanstående bilden i Arndts Paradis Lustgård står det ”Mitt hjerta är redo”, vilket anspelar på jungfru Marias dygd och fromhet. Detta är psalm nr 57 i 1703-års bibel. Denna psalm har Bråforsmästaren bytt ut till psalm 243 i 1695-års psalmbok.

På Bråforsmålningen håller kvinnan en bok i handen, där det står: ”Herrans änglar all i sänder glädia sig så wäl som Gud, när en syndig sig omwänder med san bott och bättrings liud...” med mera. Denna text återfinns i psalm 243 i 1695-års psalmbok. Här har således Bråforsmästaren tagit fasta på jungfru Marias förmåga att förlåta människorna för deras synder. Min tolkning är att målningen föreställer Himladrottningen, jungfru Maria, som blottar (öppnar) sitt hjärta med kronan på huvudet och riksäpple (granatäpple) i handen. Granatäpple, som symboliserar Jesu blod och krona, och riksäpple är sakrala maktsymboler. Hon är klädd i blå klänning, jungfru Marias färg.

I interventionsmotivet blottar jungfru Maria sitt bröst. I Dahlbys bok om symboler och attribut beskrivs jungfru Marias blottade bröst på detta sätt: När Gud sänder sina pest- eller vredespilar mot mänskligheten visar Maria eller Sonen honom sitt blottade bröst för att därmed tigga om Guds, Jesus barmhärtighet mot de hårt drabbade människorna. Både interventionsmotivet och psalm 243 beskriver hur människan kommer till korta.

I interventionsmotivet framgår att Gud tillmötesgår jungfru Maria och Jesus bön om överseende med de mänskliga svagheterna. Barbröstade Mariabilder var inte ovanliga under 1400–1600-talen. På titelbladet i 1657- och 1674-årsbibel finns barbröstade Mariabilder (Den ammande jungfru Maria). På titelbladet i Karl XII:s bibel finns också en barbröstad jungfru Mariabild. Här avbildas hon som den lidande och fromma jungfru Maria med bland annat attributen ankarkors, brinnande hjärta och törnekrona. Jag drar således slutsatsen att förlagan till Drottningmålningen kan vara bilden ovan till vänster, i Arndts Paradis Lustgård. Inspirationen kommer sannolikt också från predikningar om interventionsmotivet. Arndt har fokuserat på jungfru Marias dygd och fromhet, medan Bråforsmästaren har fokuserat på jungfru Marias förmåga att kunna förlåta människorna för deras synder.

Motivet i ankarkorsmålningen i Bråfors är väldigt likt den i ankarkorsbilden i Arndts Paradis Lustgård. Eftersom jungfru Mariabilderna i Arndts Paradis Lustgård visas intill varandra är det sannolikt att Bråforsmästaren hade kännedom om de bägge bilderna.

Ankarkorsmålningen

Ankarkors är ett attribut för jungfru Maria. Bilden ovan till vänster är från Arndts Paradis Lustgård.

Attributen i denna bild syftar på Jungfru Maria. På textremsan står det ”Har uttwalt den bästa delen”. Texten är hämtad ur Lukas 10:42. Den Maria som berättelsen i Lukas 10:42 handlar om är dock Maria från Betania och hennes syster Marta. Attributen i bilden och textremsan hänger således inte ihop. Arndt var en framstående teolog, så han borde vetat vilken Maria som avses i Lukas 10:42. Tydligen accepterades avvikelser från bibeln när syftet var att framföra ett religiöst budskap.

Jag anser att denna bild kan vara förlagan till Bråforsmålningen (bilden här ovan till höger). Observera kronan, det upp- och nedvända ymnighetshornet och liljespiran som finns till vänster på Bråforsmålningen. Samma komposition finns på Arndts ankarkorsbild. Kronan och spiran är sakrala maktsymboler och ymnighetshornet symboliserar hoppet. Kvinnan bär en klänning i blått och rött, vilka är jungfru Marias färger. Ur det upp- och nedvända ymnighetshornet hänger rosor. Liljor och rosor är jungfru Marias attribut.

Ankare och kors symboliserar tron och hoppet. Ymnighetshornet symboliserar hoppet och kombineras ofta med ett ankare. Kronan syftar i sakrala sammanhang på himladrottningen, jungfru Maria. Liljespiran gissar jag ska symbolisera jungfru Marias makt i det himmelska kungariket. Ankarkorset brukar förknippas med jungfru Maria. (Se i Dahlbys bok, sidan 64) Jungfru Maria framställs ofta sittande vid en pulpet och seende upp från en uppslagen bok eller pekande med fingret på ordet i Jes 7:14. I detta fall pekar hon på texten i Lukas 10:42, ”Maria har utwalt den bästa delen”. Den bästa delen syftar på att jungfru Maria/Maria från Betania har valt den religiösa vägen. I detta fall har Bråforsmästaren i likhet med Arndt fokuserat på att illustrera jungfru Marias dygd och fromhet. Jag drar slutsatsen att kvinnan föreställer jungfru Maria och att förlagan är Arndts Paradis Lustgård.

Taklisterna är bemålade med rosor och hela måleriet går i blått med inslag av rött. Det vimlar av jungfru Maria-attribut och symboler i måleriet. Möjligen kan måleriet vara en hyllning till jungfru Maria. Under 1700-talet hade jungfru Maria en betydligt mer framträdande roll inom den protestantiska kyrkan. Bergsmännens skrå i Norberg – Vårfrugillet i Norberg – var uppkallad efter jungfru Maria, Västerås domkyrka är även den tillägnad jungfru Maria.

Arndt har i sina två Mariabilder fokuserat på att illustrera jungfru Marias dygd och fromhet, medan Bråforsmästaren i drottningmålningen fokuserat på jungfru Marias förmåga att förlåta människorna för deras synder. I Ankarkorsmålningen har dock Bråforsmästaren i likhet med Arndt illustrerat jungfru Marias dygd och fromhet.

Medaljen och dörröverstycket

Guldmedaljen här ovan till vänster kommer från ett fartyg som förliste 1732 vid Huvudskär i Stockholms skärgård. Det är möjligt att medaljen har varit ett moraliskt stöd för en troende person ombord på fartyget. Den latinska inskriften, ora et labora (”Bed och arbeta”), är flitigt använd inom katolicismen av Benediktinmunkarna. Medaljen är präglad i Tyskland i slutet av 1600-talet. Dess diameter är 3,2 cm. Medaljen är inte ovanlig. Observera spaden, lien och det brinnande hjärtat som även finns i Bråforsmålningen nedan. 

Målningen ovan till höger sitter ovanför en dörr i Bråfors. Sannolikt ska även denna målning tolkas som ”bed och arbeta”, ora et labora. Men hur ska man tolka kronan? Bör man ha jungfru Maria i åtanke? Kanske kan bilden tolkas som ”blotta/öppna ditt hjärta, bed och arbeta”? Den ursprungliga ägaren till Bråforsmåleriet, Hans Jansson, ville kanske lämna över det religiösa budskapet i denna målning samt de två Mariamålningarna till kommande generationer. Jag tolkar väggmålningarna i Bråfors, och då framför allt dessa tre målningar, som Hans Janssons religiösa testamente.

I Hans Janssons testamente, som utfärdades 22 januari 1806, och som behandlades på hösttinget år 1809 i gamla Norbergs bergslags häradsrätt, finns en formulering som anknyter till ora et labora och som styrker ovannämnda religiösa testamenthypotes. Formuleringen lyder så här: ”wi med mycken swett och möda, wårt af Gud beskärda bo, till större delen förwärfwat”.

När man går in i stora salen, sitter dörrväktaren till vänster. Därefter fortsätter måleriet som förmedlar bibliska berättelser och avslutar med måleriet till höger, d.v.s. de målningar som förmedlar religiösa budskap. Budskapen i dessa tre målningar kan i korthet beskrivas som: blotta/öppna ditt hjärta; ha överseende med dina medmänniskors svagheter; välj den religiösa vägen; bed och arbeta. 

Porträttmedaljongen

Porträttmedaljongen som syns på ovanstående bilden är målad på öppna spisen. Min gissning är att den ska föreställa Sankta Anna. Hon brukar avbildas med grön mantel, d.v.s. hon bar på världens hopp. Grönt är nämligen hoppets färg. Här är manteln röd och grön. Den gröna färgen är sannolikt blekt. Sankta Anna är Jesus mormor och bergsmännens skyddshelgon. Att Sankta Anna är bergsmännens skyddshelgon hänger samman med liknelsen att Sankta Anna födde silver (Maria) som födde guld (Jesus).

Kapellet i Malingsbo, 3,5 mil sydväst om Bråfors, är uppkallat efter Sankta Anna. Kapellet invigdes år 1711. Prästen, Anders Nohrfors i Malingsbo, var uppväxt i Bråfors. Möjligen kan han ha varit behjälplig med idéer om upplägget av måleriet i Bråfors.

Interventionsmotivet

I Forsa kyrka i Hälsingland finns ett altarskåp som behandlar interventionsmotivet. Altarskåpet består av den barbröstade jungfru Maria, Jesus och Gud. Handlingen förtydligas av textband med följande text.

Jungfru Maria inleder konversationen: ”Käre son, se på mitt bröst och misskunda dig över världen för din pinas skull.” (misskunda = förbarma dig, visa barmhärtighet). Jesus svarar: ”O moder, se på mina sår. Jag bär dem för människornas synder”. I nästa stund vänder sig Jesus till Gud: ”O fader för mina sårs skull förlåt människorna deras synder.” Gud svarar: ” Vad du ber om, det skall så bli.”

I den uppslagna boken i Drottningmålningen står det: ”Herrans änglar all i sander glädia sig så wäl som gud, när en syndig sig omwänder med san bott och bättrings liud…” med mera. Detta är Psalm 243 i 1695-års psalmbok, som också behandlar människornas synder.

Vem var Bråforsmästaren?

I den utredning som ligger till grund för byggnadsminnesförklaringen av Bråfors har konstnären Johan Wikström tillskrivits målningarna. Men det finns en annan målare som kan vara tänkbar.

Johan Svedberg

Målningarna i Bråfors kan vara utförda av en utbildad dekorationsmålare. Johan Svedberg har en målarprofil som stämmer överens med Bråforsmästaren. Johan Svedberg föddes 1743 i Svedvi, blev målargesäll i Stockholm 1763 och flyttade kort därefter till Lindesberg och sedan vidare till Nora där han avled 1815. Han har bland annat gjort dekorationsmålerier i Sankta Annas kapell i Malingsbo. Dekorationsmåleriet består av marmoreringsmåleri av predikstolen och draperimålning runt altartavlan. Draperimålningen bryter taklisten och går upp i taket. Samma måleriprincip har Bråforsmästaren använt när han låter molnen bryta taklisten och gå upp i taket.

Prästen Anders Nohrfors i Malingsbo var uppväxt i Forslingsgården i Stora Bråfors. Den ursprungliga ägaren till målerier i Stora Salen, Hans Janssons, hustru Brita Olofsdotters bror var ingift i Forslingsgården. Det fanns således starka kopplingar mellan Bråfors och Malingsbo. Enbart dessa indicier räcker naturligtvis inte för att tillskriva måleriet i Bråfors till Johan Svedberg. 

Johan Svedberg bodde 100 meter från Nora kyrka. Ovanstående målning är predellan i Nora kyrka målad av Johan Hertzog år 1684. Här är Judas på väg att stiga upp från bordet och kanske lämna sällskapet. I handen håller han penningpungen. Det finns även nattvardsmålningar där Judas lite diskret håller en penningpung i handen men visar inga tecken på att lämna sällskapet. Dessa målningar med Judas och en diskret penningpung får sannolikt illustrera att Jesus informerat sällskapet att en av måltidsgästerna kommer att förråda honom. En sådan målning med en diskret penningpung finns i Skinnskattebergs kyrka. Målningen i Nora är unik så till vida att Judas är på väg att lämna måltiden. Kanske har Bråforsmästaren inspirerats av denna målning när han gjorde Bråforsmålningen där Judas med penningpungen lämnat sällskapet och står lite skamset bakom en pelare. På Schröders altarmålningar är Judas springande nedför trappan med en lömsk blick. I Johannes evangelium står det att Judas gick strax ut och det var natt. Det står inte att Judas lämnade sällskapet under förnedrande omständigheter.

Målargesällen Johan Svedberg kan ha hämtat inspiration i målningen i Nora kyrka, men det behövs flera bevis för att kunna attribuera målningarna i Bråfors till honom. Däremot kan man attribuera måleriet i Bråfors till en målarmästare eller målargesäll. Detta för att måleriet är av hög kvalitet och motivvalet är avancerat.

Vid analys av konstverk finns alltid en risk att man övertolkar motivet och gör felbedömningar eller uttrycker sig felaktigt. Den enda som sitter inne med rätt svar är väl konstnären själv.