Namn

Bråfors bergsmansby

Beskrivning

Bråfors bergsmansby har, genom sin status som kulturreservat, blivit en symbol för Norbergs bergslag. Bebyggelsen har tidstypisk utformning med bevarade material sedan uppförandet. Det bevarade bebyggelsemönstret har inte genomgått så stora förändringar som annars är vanligt på andra platser. Myllret av äldre bostadsbebyggelse och ekonomibyggnader visar ett byggnadsskick med månghussystem, där hushållets funktioner var uppdelade i olika byggnader. Detta skapar en helhet i kulturmiljön som tydligt kan upplevas från, den genom byn, löpande vägen. Trots att flertalet av byggnaderna kopplade till hyttan är ruinerade, visar Bråfors hur en omfattande bebyggelse och agrar verksamhet växte fram kring järnhanteringen. Arbetarbostäder uppfördes i en tid då behovet av arbetskraft var stort och speglar en social struktur där industrins arbetare bosattes i nära anslutning till verksamheten, vilket idag är mycket ovanligt. Området har idag en stark agrar karaktär. Viss del av bebyggelsen kopplad till hyttdriften finns bevarad, men hyttan och kolhuset är i ruiner. De tydligaste lämningarna efter hyttdriften finns istället i landskapet i form av slagghögar. Bebyggelsen i helhet präglas bostadsbebyggelse och ekonomibyggnader i 1–2½ våningar med faluröda fasader i timmer eller träpanel. Den största gården i Bråfors, Stora Bråfors även kallad Brategården, ligger söder om Gatjärnen. Den äldre mangårdsbyggnaden ligger vid vägen som löper genom byn och till denna finns två flygelbyggnader som idag används som bostadshus.

Historik

Äldsta belägget för ortnamnet Bråfors, då i form av Bratefors, är från år 1354. Detta naturnamn syftar sannolikt på vårflodens effekt på vattendrag – där förledet Brå- kan anses komma från ordet brather, vilket kan mena på bråd, hastig, häftig. Bråfors är en av landets äldsta dokumenterade bergsmansbyar och järnhantering bedrevs enligt arkeologiska undersökningar här redan vid 1200-talets mitt. Hyttdriften i byn omnämns dock första gången i skrift år 1539 och drevs då av två stora bergsmansgårdar, Stora Bråfors (Brategården) och Lilla Bråfors. Under 1600-talets senare del hade gårdarna delats upp och fyra bergsmän var verksamma i byn. En stångjärnshammare hade då även uppförts i byn. Under 1700-talet ökade antalet bergsmän genom fler gårdsdelningar och flera bergsmän från andra byar köpte upp andelar och flyttade tillverkningsrättigheter från andra byar och bruk till Bråfors. Under 1800-talet gjordes stora förändringar på grund av ökad produktion. En ny masugn byggdes i mitten av 1800-talet och produktionen steg stadigt. Ytterligare en modernisering skedde på 1870-talet då hyttan byggdes till på höjden och en ångdriven tugg med malmuppfordringsverk installerades. Antalet anställda ökade och likaså produktionen. För att få ner fraktkostnaderna bildade hyttlaget ett eget kanalbolag, vilket skapade möjligheter att själva frakta järnet till lastplatser vid Mälaren via Strömsholms kanal. Redan ett tiotal år senare minskade efterfrågan på järn och den så kallade bruksdöden drabbade många av bergslagens små och medelstora hyttor. Bråfors bergsmän drog sig ur verksamheten genom att hyra ut den till Fagersta bruk. Driften av hyttan lades ned år 1902 och bara några år senare revs den. År 1917 anlades en kraftstation vid den gamla hyttplatsen vilket gjorde att bostadshusen fick elbelysning relativt tidigt. Efter att hyttan lades ned inriktade gårdarna i Bråfors verksamheten på jord- och skogsbruk istället. Försäljning av mjölkprodukter till Fagersta bruk var en viktig inkomstkälla. Vid mitten av 1900-talet förekom svinuppfödning och verksamheten ändrades helt från mjölk- till köttproduktion. I slutet av 1960-talet gick man över till spannmålsodling och vid 1900-talets slut var skogsbruket den viktigaste näringen även om viss djurhållning också fanns. Sedan år 2006 är Bråfors skyddat som kulturreservat och ingår också som besöksmål i Ekomuseum Bergslagen. Sedan år 2017 är mangårdsbyggnaden skyddad som byggnadsminne.

Värdebeskrivning

-Lämningarna längs Hyttbäcken/Gatjärnsbäcken efter bergsbruksverksamheten, bland annat hyttlämningen, slaggvarp, dammvallar och konstkanal tydliggör byns industriella ursprung. -Mangårdsbyggnaderna på Brategården och Lilla Bråfors med flyglar, den vita ladugården och även vissa ekonomibyggnader utgör spår av arkitektoniska strömningar från 1700- och 1800-talen. Tillsammans bildar byggnaderna i området en arkitektonisk helhet. -Brategårdens bostadshus och ovanligt stora bestånd av bevarade ekonomibyggnader är viktiga för miljön och visar tydliga årsringar i områdets bebyggelsehistoria. -Brategårdens mangårdsbyggnad med bevarade tak- och väggmålningar och fast inredning från 1700-talet som är unik. -Lilla Bråfors placering på en höjd i landskapet är viktig för upplevelsen av miljön. -Lilla Bråfors är en viktig årsring i miljön från den senare delen av 1800-talets bebyggelse -De ovanligt öppna odlings- och betesmarkerna gör att hela den bebyggda miljön syns väl i landskapet och tydligt visar på hur landskapet sett ut i äldre tid. -Den smala byvägen och dess sträckning är en viktig del av upplevelsen av miljön.