Surahammars Bruksmuseum

Erik Adolf Zethelius lät uppföra en för sin tid ansenlig verkstadsbyggnad 1845 till 1847, nuvarande Bruksmuseet. Den var utrustad med bland annat vedpuddelugn, vällugn, mumblingshammare, knipphammare och valsverk för stångjärn med två träner. Det nya moderna järnverket sattes i drift sommaren år 1847.

Bruket växte i takt med att nya verkstäder uppfördes år 1845 hade bruket 6 arbetare och år 1855 cirka 80 bruksarbetare anställda. År 1873 har Surahammars bruk landets största och förnämsta plåtvalsverk. År 1865 var ett viktigt år i Surahammars brukshistoria, då uppfördes hjulsmedjan och hjulverkstaden därmed startade brukets tillverkning av järnvägshjul och axlar vilka blev en av brukets viktigaste och mest kända produkter. Initiativet till hjultillverkningen togs av dåvarande generaldirektören vid Statens Järnvägar Karl Oskar Troifius. I ett brev daterat den 9 januari år 1865 till Surahammars brukspatron Wilhelm Zethelius skrev Troifius:

”Sedan det synes vara fåfängt att förmå Nyköpings verkstad till noggrannhet och omsorg vid tillverkningen af axlar och hjul för Statens Järnvägar, och jag vill ogärna inlåta mig därom med Motala, som till synes sakna förmågan att åstadkomma ett hårt och slitstarkt järn. Jag frågar dig härmed om du har lust att slå dig på denna tillverkning och därmed inrätta en verkstad.

Din vän CO Troifius”

Surahammar fick senare mycket gott omdöme för sitt högkvalitativa stål både i Sverige och även utomlands vid utställningar av stålprodukter. Första leveransen av järnvägshjul tillverkades 1866 och blev en framgång som fortfarande pågår i Surahammar. 1869 i Parisutställningen får bruket omnämnande ”yppersta alster av stål”

Bruksmuseet var invigningsklart i slutet av 1920-talet och genomgick en grundlig renovering på 1950-talet.