Johannisdals hälsobrunn - Del 2

Trefaldighetskällan i Ullvi

I Ullvi by, Munktorps socken, fanns en trefaldighetskälla, som sedan länge varit föremål för läkares uppmärksamhet. I och med att den så kallade Hultkällan i Munktorp övergavs som primitiv hälsobrunn, så tog jordägarna i Ullvi sig friheten att rensa upp källan. Detta hände under 1850-talets andra hälft. Länets provinsialläkare, J A Widberg i Västerås, har tydligen konsulterats på ett tidigt stadium, ty det var han som inrapporterade Ulfvi Brunn till Sundhets-Collegium. ⁷

Kantorn Anders Petter Halldin blev någon sorts verkställande direktör och intendent, ⁹ men han avlöstes ganska snart av hemmansägare, Anders Isaksson i Ullvi. ¹⁰

Till sommaren 1859 var denna källa överbyggd med ett brunnshus. Ett badhus med tre rum och lika många omklädningsrum hade också uppförts. Området hade inhägnats och försetts med promenadgångar och planteringar. Under denna första säsong besöktes brunnen av 78 personer, som inlogerades dels i Ullvigårdarna och dels i närliggande byar. ⁷

Den förste som besökte Ullvi på sommaren 1860 var den svårt sjuke bagaren Frans Svedin från Köping. ¹¹ Desperat tillgrep han detta som sista utväg. Men inget hjälpte. 36-årig avled han i slutet av juli samma år. ¹²

Bagaren Svedin skulle säkerligen förblivit okänd, om inte hans äktenskap med förre logarvaren Anders Öströms dotter, Eva Kajsa, väckt uppseende. Bruden var dels 19 år äldre än brudgummen och hade dels åtskilliga av stadsskvallret väl omhuldade amorösa äventyr bakom sig. 

Johannisdahls Brunns Aktiebolag bildas

Från och med 1861 blev doktor Holm Johansson brunnsläkare vid AB Ulfvi Bad- och Helsobrunn. ¹³ Troligen hade han tidigare anlitats vid behov. I och med att Johannisdal lades ned, så ökade tillströmningen till Ullvi, ¹⁴ som kunde notera ett säsongrekord på 150 patienter.

En del inventarier överfördes från Johannisdal till Ullvi. ¹⁹ Men under 1860-talets slut började besöksfrekvensen gå ned. Då hittade doktor Holm Johansson på att från och med 1869 återuppta Johannisdal som annex till Ullvi. ¹⁴ Han ägde ju marken därstädes och det som återstod av den tidigare brunnsrörelsen. Men arrangemanget sågs med ytterst oblida ögon av stadsbefolkningen. ¹⁹

Under 1872 bedrevs en målmedveten kampanj i avsikt att få till stånd ett företag, som kunde överta Johannisdal och sätta detta i tidsenligt skick. ¹⁶ Köpings stad beslöt teckna 40 aktier. ¹⁷ I slutet av året var Johannisdahls Brunns Aktiebolag färdigbildat.

Bolagsordningen stadfästes den 20 december 1872. ¹⁸ Aktiekapitalet var 19 550 kronor, och varje aktie löd på 50 kronor. Verkställande direktör Var grosshandlaren J A Eriksson. Fastigheten Johannisdal förvärvades, och under det efterföljande året bedrevs där en intensiv förberedande verksamhet.

Huset över källan renoverades och benämndes i fortsättningen för brunnspaviljongen. Modernt badhus, brunnssalong (societetssalong) och maskinhus nybyggdes liksom några gästvillor. Fattighuset reparerades. Brunnsparken iordningställdes och nyplanteringar företogs. 

Johannisdahls Brunns Aktiebolags första styrelse 20 utgjordes av brukspatronen Lars Lindberg, Kohlswa Bruk, (ordförande), ryttmästaren Henric Sebastian Tham, Stäholm, lasaretts läkaren C E Wennberg, grosshandlaren J A Eriksson, ingenjören E F Hultgren (alla tre från Köpings stad) och översten Fredrik N Lorichs, Valsta. Suppleanter var apotekaren Gottfried Arbman, Köping, häradsdomaren J E Runström, Åkerby (Köpings socken) och landstingsmannen Jan Andersson, Lyftinge. Köpings stad innehade aktierna nr 261 - 300, dagtecknade den 30 juni 1873.

Johannisdals nyöppning

Måndagen den 8 juni 1874 öppnades Johannisdahls Brunn- och Badinrättning. ²¹ Som brunnsläkare och intendent tjänstgjorde lasarettsläkaren C E Wennberg i Köping, vilken dessutom var en av de större aktieägarna i det nya brunnsbolaget. 1879 inköptes ytterligare elva tunnland jord. Ny matsal och två gästvillor uppfördes. ²²

Badsäsongen var indelad i tvenne terminer. 1882 varade första terminen från den 6 juni till den 4 juli och andra terminen från 14 juli till 4 augusti. Vid brunnen ”serverades alla slags bad och meddelades elektricitet”. ²³

1875 donerade brukspatron Lindberg 7 285:50 kronor till brunnsområdets utvidgning och förskönande. ¹⁹

Två år senare skänkte ryttmästare Tham 5 000 kronor till Johannisdal. Fattigkassefonden blev genom en inteckning av 3 500 kronor garanterad att bestå, även om brunnsrörelsen skulle nedläggas.

Under 1800-talets mitt begynte Johannisdal utnyttjas för privata eller subskriberade tillställningar och fester. Efter tillkomsten av brunnssalong och matsal med kök blev detta allt vanligare och vanligare. 

Professor Swedelius yttrande

Den Köpingsfödde professorn Wilhelm Eric Swedelius besökte på sommaren 1860 sin födelsestad. ²⁴ Till hans ära anordnade stadens honoratiores den 19 juni en större festlighet på Johannisdal. Professor Swedelius var ingalunda obekant med stället. Under sina barndomsår hade han tillsammans med föräldrarna många gånger besökt Jämmertuna Surbrunn. Dagarna efter midsommarhelgen 1877 vistades professor Swedelius på Johannisdal. ²⁵

Under juli månad fyra år senare gjorde han åter Johannisdal den äran. ²⁶ Professor Swedelius var då en mycket sjuk man. En fullständig fyraveckors brunns- och badkur genomgicks, men vistelsen var ”obeskrivligt tråkig”. 1885 och 1886 avlade professor Swedelius korta besök i Köping. ²⁷ Johannisdal besöktes ej. Två och ett halvt år senare avled professor Swedelius.

Dess vara eller inte vara

I och med augusti 1870 upphörde den organiserade verksamheten vid Ulfvi Helsobrunn. Måndagen den 3 mars 1873 skulle inventarierna och byggnaderna försäljas på auktion. ²⁸ Vem som då köpte dem är ej känt. En liten notis i 1883 års Svenska brunnar och bad synes ha varit det sista mera officiella livstecknet. ²⁹

Oaktat god besöksfrekvens - ända upp till tvåhundrasjuttio badgäster per år - gav brunnsrörelsen vid Johannisdal aktieägarna ingen ekonomisk gottgörelse. Det blev allt svårare att hålla den i gång. 1884 började man överväga dess vara eller inte vara. ³⁰

Påföljande sommar var brunnen stängd. Enligt beslut på första bolagsstämman 1886 skulle anläggningen realiseras. ³¹ Senare under året diskuterades i olika sammanhang dels ombildning eller rekonstruktion av brunnsbolaget och dels bildandet av ett nytt aktiebolag. ³² Det blev intetdera. Drätselkammarens och stadsfullmäktiges tveksamhet var för stor. ³³

Lasarettsläkaren C E Wennberg inropade den 31 maj 1887 fastigheten Johannisdal, inklusive byggnader, för 13 500 kronor och inventarierna för 1 000 kronor. ³⁴ Köpet transporterades sedan på apotekaren Gustaf Emanuel Arbman och fabrikören-pumpmakaren Gustaf Berg.

Johannisdals hälsobrunn förnyas år 1888

I och med början av juli månad samma år öppnades åter Johannisdal ³⁵ efter tvenne säsongers uppehåll. Brunnsläkare och intendent var lasarettsläkaren C E Wennberg. Senare under 1887 blev apotekaren G E Erbman ensamägare till Johannisdal.  

Under den efterföljande hösten och det påföljande årets vår företogs reparationer, underhållsarbeten och nybyggnationer. Johannisdal framträdde i förnyad gestalt vid öppnandet av 1888 års säsong, då den i Köping privatpraktiserande regementsläkaren Anton Ähman var brunnsläkare och intendent. De tre efterföljande somrarna bekläddes dessa befattningar av lasarettsläkaren Wilhelm Schmidt i Köping.

I enlighet med Konungens befallningshavandes utslag av den 13 juli 1889 ålades Köpings sockens kommunalnämnd att handhava fattigkassefonden vid Johannisdal, ³⁶ och "att med ansvarighet såsom i fråga om kommunala medel sorgfälligt vaka däröver, att fonden varder för sitt ändamål behörigen förvaltad och använd".

Räntan skulle i likhet med tidigare användas till fria bad åt fattiga badgäster vid Johannisdal, vilka hörde hemma i kringliggande kommuner. Medlen utlånades i likhet med tidigare till ägaren av Johannisdal mot en inteckning av 3 500 kronor.