”Jag tycker det är bra att vara ung nu för att AI:n har utvecklats så mycket”
Det berättar en åttaåring i Kulturarv Västmanlands samtidsdokumentation från barn och unga i länet. Under tre år har Västmanlands unga fått möjligheten att delta i Kulturarvsberättarna, ett projekt som har fått stöd av Kulturrådet.
Barnen och ungdomarna har fått forska om sin plats och funderat på hur det är att vara ung idag. Berättelserna finns att läsa på Kulturarv Västmanland, en webbplats som samlar in och berättar historien om Västmanland genom ord, bild, film och ljud. Insamlingen har resulterat i runt 100 berättelser från barn och unga mellan 8–17 år i länet.
Dokumentation och bevarandet av mänsklig aktivitet ger oss en inblick i hur livet sett ut för människan genom olika tidsåldrar. Tidigare använde sig museer av meddelare för att samla in dokumentation. Det kunde vara personer som i sin hembygd frågade ut personer om exempelvis folktro och andra företeelser. För Kulturarvsberättarna var Anna Bratås, museipedagog på Västmanlands läns museum, ansvarig för att samla in barn och ungas berättelser.
”Trots att vi lever i samma tid kan det vara svårt att som vuxen förstå hur livet och vardagen ser ut för unga. Det allra viktigaste med att samla in barn och ungas egna berättelser är att det är just deras egna. Deras berättelser är viktiga både här och nu men även för framtiden.”, säger Bratås.
Vad berättar länets unga?
På frågan om hur det är att vara ung idag ges en blandad bild. En del skriver om känslan av att vara annorlunda, om utseendepress och om att världen idag är problemfylld med miljöförstörelse, krig och drama mellan tjejer och killar. Andra lyfter fram dagens möjligheter, som att det är lätt att hitta på saker att göra, att bli underhållen och att få kontakt med andra. Flera nämner tekniken som något positivt, även om den kan ta för mycket plats.
- En åttaåring tycker att det är bra att vara ung idag eftersom AI:n har kommit långt i sin utveckling.
- En fjortonåring skriver ”Om man är pigg så kan man leka i en lekpark eller cykla, och om man är lite trött kan man spela dataspel, spela på mobilen, läsa och mycket mera”.
- En tioåring svarar ”Dåligt är att vi knappt har någon fantasi för att vi bara kollar på telefonen. Barnen på nittonhundratalet lekte med kottar.”
När det kommer till deras tankar om framtiden domineras svaren av tankar om vem som styr världen, om krig och teknikens utveckling. Flygande bilar, inplanterade chip samt robotar och aliens som tar över världen nämns som några framtidsscenarion. Men även vardag som att man får vara ute längre, flytta hemifrån, få ett bra jobb och en flickvän.
En fjortonåring tror följande ”My predictions: om hundra år är allt mixed reality. Vi har flygande bilar. Vi kan leva till 100. Hunger och hemlöshet och krig och global uppvärmning är inte längre ett problem.”.
Bratås berättar att det har varit en utmaning att nå fram till barn och unga genom skolor, men att en bra insamlingsplats var genom föreningar.
”Upplevelsen och minnet av en plats är unik och kan bara fås av den som berättar. Det kan man inte gräva fram i någon historiebok. De ledare vi träffade tyckte det var viktigt att medlemmarna fick fundera på vad deras förening betydde för dem.”, säger Bratås och menar att den personliga berättelsen är central i insamlingen.
Insamlingen fortsätter
Projektet Kulturarvsberättarna avslutades strax innan sommaren. Samtliga berättelser finns nu publicerade för alla att läsa på Kulturarv Västmanland. Samtidsdokumentationen kommer nu att ske kontinuerligt genom ett webbformulär.
”Vi vill fortsätta samla in berättelser om barn och ungas liv i Västmanland. Är du i kontakt med ungdomar, uppmuntra dem gärna att berätta om hur det är att vara ung idag via webbformuläret.”, avslutar Bratås.