I farsoternas spår
Kolera är en smittsam tarmsjukdom som orsakas av bakterier och sprids via förorenat dricksvatten. Sjukdomen plågade Europa i flera återkommande vågor under mitten och andra halvan av 1800-talet med miljontals döda som följd. Först mot slutet av seklet upptäcktes orsaken till smittan och tack vare förbättrade sanitära förhållanden i städerna kunde spridningen begränsas.
Kolera finns inte längre i Europa, men sjukdomen har lämnat flera avtryck i vår historia, bland annat i form av äldre platsbenämningar. I Västerås innerstad gick Kolerabron över den numera igenlagda Lillån, där idag Kopparbergsvägen och Munkgatan möts. Namnet uppstod med anledning av den kolerakyrkogård som ordnades i Humlegården söder om ån vid mitten av 1800-talet. Även i andra delar av Västmanland återfinns platser såsom Kolerabacken (Västerlövsta respektive Västerås), Kolerafallet (Västanfors) och Kolerastugan (soldattorp i Lillhärad), alla med koppling till begravningsplatserna avsedda för kolerans offer. Vad kan dessa onekligen makabra namn tillföra historien?
Äldre ort namn har ofta vuxit fram spontant genom människors behov av att hänvisa till en plats på ett sätt så att andra förstår. Sådana namn har uppstått sedan förhistorisk tid och enskilda namn kan ibland vara svåra att härleda. I andra fall är namnen mycket värdefulla historiska källor som kan berätta om en specifik händelse som inträffat eller om människor som vistats på platsen.
Moderna ortnamn har ofta i allt större utsträckning tagits fram genom formella beslut. Vem som bestämmer över ortnamn beror på vilken typ av namn det handlar om. Lantmäteriet är nationell ortnamnsmyndighet och samarbetar främst med Institutet för språk och folkminnen samt Riksantikvarieämbetet i fastställandet av ortnamn i fastighetsregistret och på allmänna kartor.
Namn på exempelvis gator, torg eller andra allmänna platser inom detaljplanelagt område föreslås av en kommunal namnberedning och fastställs sedan genom politiska beslut. Vid all statlig och kommunal verksamhet regleras ortnamn i kulturmiljölagen enligt så kallad god ortnamnssed, där traditionella eller allmänt vedertagna ortnamn skyddas.
Ortnamn är en viktig del av vårt historiska underlag och kan i vissa fall vara den mest tillförlitliga, eller rentav den enda bevarade källan om en specifik plats. Ortnamnen speglar den livssyn som människor i en specifik trakt en gång levt efter. De berättar för eftervärlden om lokala traditioner och verksamheter, om historiska färdvägar, om kulturella eller religiösa föreställningar och mycket mer. Tillgången till kunskapen ligger i det fortsatta användandet av ortnamnen. Vilken del av historien vi väljer att bevara är således lika med vad vi väljer att kalla en plats. Så vad blir det: pest eller kolera?
Coronapandemins påverkan på språket
Pandemin styr över den nyordslista som Institutet för språk och folkminnen tagit fram för 2021. Här är de nya orden som gjorde sitt intåg i språket under förra året:
coronabubbla: tillstånd där umgänge med utomstående är begränsat för att förhindra smittspridning av coronaviruset.
coronahund: hund som skaffats som husdjur under coronapandemin.
generation corona: grupp av unga personer vars hälsa, relationer, utbildning eller situation på arbetsmarknaden påverkas av coronapandemin.
postcovid: kvarvarande symptom efter genomgången covid-19- infektion.
vaccinnationalism: prioritering av vaccinering av egna medborgare trots att behovet kan vara större i andra länder.
vaccinpass: intyg på vaccination mot coronaviruset som är nödvändigt för tillträde till vissa platser och evenemang.
zoomtrötthet: mental utmattning som uppstår till följd av många videomöte.