Inte utan ett förkläde!

Det finns fynd från vikingatida kvinnogravar som vittnar om att förkläden användes redan då, men det är först under 1500-talet som förklädet blir mer vanligt hos allmogens kvinnor. Då blir det en del av den vardagliga kvinnodräkten. Männen bar förkläden som hantverkare för att skydda hud och kläder, men kvinnornas förkläden hade många fler funktioner.

För allmogekvinnan handlade det inte enbart om att skydda kläderna från smuts, det handlade lika mycket om att bevara sin anständighet som kvinna. Utan ett förkläde räknades hon inte som klädd. Hon ägde flera förkläden som användes vid olika tillfällen. Vardag, fest, olika kyrkliga högtider, eller sorgdräkt, varje tillfälle krävde sitt speciella förkläde. Det skapas också skrock kring förklädet. Att möta en kvinna utan förkläde betydde otur, det kunde ge dig olika sjukdomar.

I Sverige betyder förkläde också en person som närvarar vid mötet mellan en yngre kvinna och en yngre man, med uppgiften att se till att mötet sker under accepterade former. Även här handlar det alltså om att skydda den unga kvinnans heder och anständighet, men nu med ett levande förkläde och inte enbart ett i tyg.

Allmogekvinnan fortsatte att bära förkläde till vardagsdräkten en bit in på 1900-talet och för skolflickor var förklädet obligatoriskt till i mitten av 1900-talet. I städerna används förklädet inom olika yrkesområden; husor, barnflickor, sjuksköterskor, serveringspersonal, alla hade de ett förkläde som en del av uniformen. 

En bild som många får när någon nämner förkläde är den av en hemmafru i mitten av 1900-talet. En kvinna som står leende i sitt kök intill någon ny hushållsapparat som gjort livet lättare att leva. Förklädet hon har på sig är inspirerat av modet i Amerika med stora mönster och volanger. Funktionen är att skydda kläderna och att vara dekorativ. Anständighetsperspektivet är helt borta.

Idag används förkläden av både män och kvinnor, främst vid matlagning för att skydda kläderna från stänk. Att ta på sig ett förkläde är för många att gå i roll i köket, att visa att nu är det jag som bestämmer här. Det är också bra med förkläden ur miljösynpunkt. Istället för att tvätta kläderna efter matlagningen tvättar du förklädet med jämna mellanrum. Smart miljötänk! Så äger du inte ett förkläde är det kanske hög tid att skaffa ett!?

Lästips

Cederholm, Gerda: Till förklädets historia. Fataburen 1921.

Liby, Håkan: Kläderna gör upplänningen. Folkligt mode - traditioner och trender. Upplandsmuseet 1997

Lokrantz, Kerstin: Förklädesboken. Gamla och nya förkläden att sy själv. 1981

Petersson, Brita: Förklädets historia. Ingår i årsskrift, Kalvsviks hembygdsförening 2004, s 29-32.