Linnemästarna

Tillverkningen vid linnefabriken är väl dokumenterad genom brev och rapporter som ägaren, Abraham Hedman, regelbundet skickade till Manufakturkontoret. I Riksarkivet finns också en bok med tygprover från 1740-talet. Där återfinns tio tygprover från Kättsta vilka ger en bild av produktionen. Ett fåtal hela textilier finns bevarade i landets museer.

Abrahem Hedman, som gifte sig till Kättsta, var en kontroversiell person med en stark uppfinnarådra och politiska ambitioner. Han tillverkade bland annat en spinnrock med vilken en person kunde spinna två trådar samtidigt.

Harakers socken var då som nu en utpräglad jordbrukssocken även om Svanå bruk fanns inom socknens gränser. Var hittade Hedman arbetskraft som hade kunskap om vävning. I hemmen i Haraker kunde man bereda ull och lin till tråd och väva tyg av den. Däremot var det inte den enklare ”allmoge” väven som efterfrågades utan tunna, färgade, exklusiva tyger. Det anses allmänt att kunskapen kom med mästare som utbildats i Tyskland. Redan 1738, samma år som fabriken startade, skickade Hedman sin bästa spinnerska till Finland för att lära ut konsten att spinna två trådar på en gång. Den skickliga spinnerskan hette Elisabet Forssell, var 17 år gammal och född i Hagby i Harakers socken.

Elisabeth Stawenow-Hidemark har studerat handlingarna Hedman skickat till Manufakturkontoret. Hon har kunnat konstatera att det år 1742 fanns en linnevävarmästare och en tryck- och färgmästare på Kättsta, båda med tyskt ursprung. Där fanns också tre tyska samt fyra svenska gesäller och elva svenska lärlingar. I en rapport som avgavs ett par år senare nämns nio tyska gesäller. Då noteras också att alla spinnerskor och linnearbeterskor är svenska.

En titt i husförhörslängderna från tiden ger lite mer information. I den bok som omfattar tiden 1718-1760 finns Kättesta Manufactorie med som en egen rubrik från omkring 1740. Prästen har inte bemödat sig om att anteckna vare sig födelseår eller födelseort för arbetarna men där finns 92 namn varav två är mästare, tio är vävargesäller och 40 spinnerskor. Här finns efternamn som Welisker, Heitz, Litke och Gluck, alla bland gesällerna. Färgarmästaren hette Sven Witström och linnevävarmästaren Johan Hertell.

Vid den tiden (1744) var det 22 vävstolar igång där det vävdes fina lärfter. På en stol vävdes gardinväv och tio stolar användes för holländska bolstervar i spetskypert. Det vävdes också lite bomullstyg samt linneplysch och linnekaffa.

I slutet av samma husförhörslängd finns en uppräkning av arbetarna vid fabriken som verkar vara skriven runt 1755-60. Den är något mer detaljerad än den tidigare. Där finns två personer som anges vara födda i Tyskland. Det är Christophus Litke från Brandenburg och Caspar Welisker från Westfalen. Där finns också en Anders Hallander som var född i Nyland, Finland. Övriga orter som nämns är Falun, Nyköping, Västerås, Norberg, Skultuna, Fernbo, Simtuna med flera. För flertalet personer finns ingen anteckning alls, förmodligen är de från socknen.

En genomgång av födelsebok och vigselbok visar att många både gifter sig och får barn på Kättsta Manufactorie. Tillvandrade gesäller och lärlingar gifter sig med lokala flickor, flera av dem redan anställda på Kättsta. Mellan 1740 och 1745 blir det elva vigslar och det föds tjugotalet barn på fabriken. Vi kan vara ganska säkra på att det innebär att personerna ifråga bodde i fabriken i Kättsta.

Som svar på frågan om varifrån arbetarna kom kan man konstatera att Abraham Hedman anställde ett fåtal tyska mästare. Det är inte orimligt att anta att de hade några gesäller med sig när de kom. Mästarna avlöste varandra och fler gesäller anställdes men allt fler av dem var av svenskt ursprung. År 1763 fanns det två tysklandsfödda personer kvar. En tredje, linnevävargesällen Gottleib Heitz, var född i Sverige 1738 och son till en linnevävargesäll på Kättsta med tyskt ursprung. 1763 flyttade han med hustru och barn till Floors linnefabrik i Hälsingland.

Kyrkböckerna ger ibland överraskande fylliga porträtt av enskilda personer. En av dem var Eva Michaelsdotter som föddes 1687 i Padeborn i Westfalen. Hon växte upp i en katolsk familj och gifte sig sent med den tjugo år yngre Caspar Welisker. Paret fick inga barn. Efter sex år som gifta genomförde de ”en mödosam flyttning till Sverige” och Floors linnefabrik i Hälsingland. Fem år senare flyttade de vidare till Kättsta där Caspar blev linnevävargesäll. Eva dog, 70 år gammal och begravdes i Haraker den 17 april 1757. I dödboken ägnar prästen två och en halv sida åt att berätta om Eva och ”En vandring som nogsamt satt egta makars trohet och kärlek uppå prövning” Eva konverterade till den Evangelisk Lutherska tron 1753 något som prästen beskriver mångordigt. Tre år efter Evas död, 1760 erkände Caspar Welisker att han var far till ett oäkta barn som fötts på Kättsta. Modern hette Maria Ruth, arbetade som spinnerska och var född i Romfartuna. Sonen Caspar dog 1763. Då gav sig Caspar Welisker av till Västerås. Där bodde han vid Stora Gatan väster om ån, till den 28 november 1769 då han dog i lungsot 55 år gammal.

Kättsta linnefabrik arrenderades ut till Hedmans son, Carl Gustav Hedman, år 1759. Han flyttade det lilla som var kvar av tillverkningen till Fröbbenbo 1763 och två år senare lades fabriken ner.

Lästips

Stavenow-Hidemark Elisabeth. Linnefabriken vid Kättsta. Västmanlands Fornminnesförenings årsbok 64 1986 sid. 12-28

Nyberg Klas, Stavenow-Hidemark Elisabeth, Från kläde till silkesflor: Textilprover från 1700-talets svenska fabriker. 2015.

Bedoire Fredric, Mösspolitikern och manufakturisten Abraham Hedman och hans släkt. Personhistorisk tidskrift 1968-69.