Stora Fridnäs - en historisk återblick

Visionen bakom Stora Fridnäs

Den här historiska återblicken börjar år 1850, när den 14-årige Axel Hygrell från Skantzen i Hallstahammar fick anställning hos järnhandlaren Seth Backman på Stora gatan i Västerås. Efter omkring 17 år tog han över verksamheten och drev den vidare under eget namn. Axel, som växte upp under enkla förhållanden, blev med tiden en framgångsrik affärsman och engagerade sig även i stadens politiska liv, bland annat som ledamot i stadsfullmäktige. Tillsammans med sin hustru Caroline fick han åtta barn.

Mot slutet av 1800‑talet började visionen om villabebyggelsen i det lummiga området Stallhagen ta form. Erik Hahr, som kom från Dingtuna utanför Västerås, hade vid den tiden nyligen startat egen arkitektbyrå i Stockholm. Det var honom Axel Hygrell anlitade för att rita sitt drömhem. Hahr hade dessutom släktband till familjen genom sin syster Anna, som var gift med Axels son John Hygrell. Han kom att sätta tydlig prägel på Västerås med flera betydelsefulla byggnader, även i Stallhagen.

Med inspiration från franska lantslott ritade Erik Hahr en villa i eklektisk stil med inslag av nygotik, nyrenässans, nybarock och nyrokoko. Resultatet blev en karakteristisk byggnad med runda torn, kalkstensdetaljer, smidesjärn och ett valmat plåttak.

Från vision till verklighet

Samma år som Stora Fridnäs stod färdig 1900, avled Axel Hygrell vid 64 års ålder. Efter hans bortgång bodde änkan Carolina och den ogifta dottern Fanny kvar under flera decennier. För att ta hand om det stora hemmet fanns anställda som husor och en kokerska, som såg till att allt hölls i ordning och att vardagen fungerade smidigt. Tack vare Axel och Eriks omsorgsfulla vision blev Stora Fridnäs ett sagolikt hem där familjen kunde samlas och skapa fina minnen.

I grannvillan Lilla Fridnäs, som liksom Stora Fridnäs är ett stilfullt exempel på nationalromantisk arkitektur med influenser från engelsk och medeltida byggnadskonst, bodde sonen John Hygrell och hans hustru Anna, född Hahr. Deras dotter, Birgit Hygrell (1903–1972), växte upp här och kom att bli en etablerad konstnär med stark koppling till både platsen och Västerås. I Västerås konstmuseums samling finns idag ett 40-tal verk av Birgit Hygrell bevarade.

Ett stenkast bort från Stora Fridnäs ligger Villa Asea som också är ett av områdets mest ikoniska hus, ritat av Erik Hahr för ASEA:s direktörer. Under de första åren av 1900-talet utvecklades Stallhagen till ett exklusivt villakvarter med stora, parkliknande tomter, fruktträdgårdar och utsikt över Mälaren. Området fick så småningom namnet Direktörsstaden.

Stora Fridnäs som barnhem och skola

Efter Caroline Hygrells bortgång 1940 förvärvade Västerås stad Stora Fridnäs, som fram till 1947 användes som barnhem för tbc-sjuka finska krigsbarn. År 1952 öppnades en lekskola i byggnaden och året därpå, 1953, startade Västerås stad grundskola i huset. Trots flera hot om nedläggning, särskilt under 1990-talet, har Fridnässkolan överlevt tack vare politisk vilja och engagemang från både personal och föräldrar. En omfattande renovering vid millennieskiftet gjorde att även vindsvåningen kunde tas i bruk, vilket skapade plats för fritidsverksamhet och fler klassrum.

Höstterminen 2025 flyttade Fridnässkolan till en nybyggd skolbyggnad intill den historiska villan Stora Fridnäs. Flytten motiverades av behovet att undervisa fler klasser och årskurser samt av att den gamla byggnaden kräver invändiga renoveringar för att möta dagens krav på skolmiljö och säkerhet. Den nya skolan innebär en stor förbättring för både elever och personal med moderna faciliteter som egen matsal, idrottssal och slöjdsal, vilket är ett stort lyft för verksamheten. Detta speglar Västerås ständiga utveckling och tillväxt, samtidigt som staden aktivt värnar sitt kulturhistoriska arv genom att bevara den unika villan.

En viktig del av Västerås kulturarv

Det är ännu oklart exakt vad som kommer att hända med Stora Fridnäs i framtiden, men medvetenheten om byggnadens kulturhistoriska betydelse är hög och kommer att påverka besluten framöver. Tanken är att Stora Fridnäs efter den planerade renoveringen ska få en ny funktion, exempelvis som en plats för undervisning i musik, vilket både bevarar byggnadens kulturhistoriska värde och ger den en levande framtid.

Stora Fridnäs är en av de allra första byggnaderna ritade av Erik Hahr som fortfarande finns kvar i Västerås. Många av hans tidiga verk, som polis- och brandstationen vid Stora Torget och Folkets hus vid Mimerkvartalet, har rivits med tiden, men Stora Fridnäs står kvar som ett unikt kulturarv från början av hans karriär. Villan är ett tidigt exempel på den omsorgsfulla och stilmedvetna arkitektur som Hahr blev känd för under sin tid som Västerås första stadsarkitekt (1909–1935).