Västerås ångkraftverk

Författare: Helena Bure Wijk

1900-talet

I början av 1900-talet ökade elanvändningen i Sverige och utbyggnad av elproducerande anläggningar var nödvändigt. I Västerås byggdes ett ångkraftverk som fungerade som en reservanläggning för elektricitet. Västerås ångkraftverk byggdes ut under 1930-talet och hade under lång tid rollen som hela Sveriges reservkraftverk. Den gamla industribyggnaden är numera ett 18 våningar högt hotell samt upplevelsebad.

Ritades av stadsarkitekt Erik Hahr

Västerås ångkraftverk som ligger på Notudden började uppföras 1915 för att säkra Sveriges elförsörjning. Elanvändningen i landet ökade vid 1900-talets början och ångkraftverket skulle tjäna som reservkraftverk när vattenkraften från Älvkarleby inte räckte till.

Det var stadsarkitekt Erik Hahr som ritade de flesta av kraftverkets byggnader samt intilliggande arbetarbostäder. Man byggde bland annat en radhuslänga samt en fastighet om 350 kvm, som kommit att kallas ”Läkarvillan”.

Erik Hahr är arkitekten som även ligger bakom Västerås stadshotell, Fryxellska skolan och flera andra bevarade byggnader i staden.

Elanvändningen i landet ökade vid 1900-talets början och ångkraftverket skulle tjäna som reservkraftverk när vattenkraften från Älvkarleby inte räckte till.

Klart för start år 1917

1917 var ångkraftverket, med pannhus och fyra ångpannor färdigbyggt och klart för start. Ångpannorna eldades med stenkol som importeras från England och Tyskland. När det rådde brist på kol, använde man i stället torv som bröts i Ramnäs, Surahammars kommun och Trummelsberg, Fagersta.

Under 1930-talet byggdes infrastrukturen ut och ångkraftverket hade till uppgift att tillgodose behovet av el, exempelvis då vattenkraften inte täckte till, eller vid ”toppar” i förbrukningen.

Det var oerhört viktigt att reservkraftverket kunde startas upp snabbt. Man byggde därför ut ångkraftverkets tornpannor, som kunde gå från kall panna till full drift i turbinerna på rekordtid - endast 20 minuter.

Ångkraftverket var på sin tid som ett miniatyrsamhälle med personalbostäder, trädgårdstäppor, sjukstuga och tvättstuga.

Ett samhälle i miniatyr

Då Västerås ångkraftverk var ett reservkraftverk, var det ytterst viktigt att anläggningen var bemannad dygnet runt, årets alla dagar. De närliggande radhusen byggdes för att personalen snabbt skulle kunna vara i tjänst.

Ångkraftverket var på sin tid som ett miniatyrsamhälle med personalbostäder, trädgårdstäppor, sjukstuga och tvättstuga. Portvakten hade sin bostad på området och kunde därför ”hoppa in” när han behövdes, oavsett tidpunkt på dygnet.

Under de månader då kraftverket var i drift spreds stora mängder aska och rök över Västerås.

Europas största tornpanna

Ångkraftverket stod stilla under långa perioder, för att användas intensivt under andra. Under de månader då kraftverket var i drift spreds stora mängder aska och rök över Västerås.

Ångkraftverket byggdes ut i flera etapper. I mitten på 1930-talet byggdes exempelvis en av tornpannorna, som på sin tid var Europas största. Pannan var försedd med en reningsanordning som hjälpte till att minska det ständiga askregnet i staden.

På 1950-talet var Västerås ångkraftverk Sveriges tredje största kraftstation. På 1970-talet gjorde kärnkraften sitt intåg och Västerås hade vid den tiden byggt det moderna värmekraftverket. Det fanns inte längre något behov av det gamla ångkraftverk som så länge hade tjänat befolkningen. 1992 tog Vattenfall beslutet att lägga ned ångkraftverket för gott.

Ångkraftverket blev hotell

På senare år har man genomfört en ombyggnad av ångkraftverkets gamla byggnader, som numera är ett 18-våningar högt hotell samt actionbad. Ombyggnaden skedde i nära kontakt med Länsstyrelsen då byggnaden är kulturminnesförklarad. Byggnader som har K-märkning (kulturhistoriskt skydd) omfattas av olika typer av skydd i detaljplanen och måste renoveras varsamt.