Västmanlands Teaters födelse
Hahrs hand
År 1898 färdigställs polis - och brandstationen vid Stora torget och Stadshuset (nuvarande Stadshotellet) invigs i oktober 1907, stadens största byggnadsföretag. Det innebär Hahrs offentliga erkännande som arkitekt, “känd för smak och duglighet” som borgmästare Karlsson säger. Två år senare har Västerås 17.000 invånare, gott om promenadkäppar som svänger och guppande strutsplymer bland mjölkskjutsarna med hästhovar som klapprar. Staden luktar fortfarande stallbacke men industrin har slagit rot. Samma år som teatern invigs är Hahr klar med Mimerverkstadens enorma tegellänga vis Stora gatan.
Ett praktverk är det, teaterhuset på Slottsgatan. Men en monumentalbyggnad aktar sig Hahr för att skapa. Även om det under dagarna med klar sikt går att skymta teaterhustakets vindflöjel från Hahrs bostad på nuvarande Hållgatan II i krönet av Skepparbackens motlut. Och teaterbiten är han, stadsarkitekten. För huset på Slottsgatan följs senare av teatern i Folkets park som målas i vitt, grått och lindblomsgrönt för invigningen 1928.
“Teatern ligger centralt, vid Slottsgatan midt emot stadsparken invid Svartån i närheten af rådhuset, men genom sitt läge undviker den dock att bilda någon centralpunkt i stadens fysionomi. Den är helt enkelt en byggnad i raden af de öfriga vid samma gata och är icke afsedd att vara någon monumentalbyggnad i egentlig bemärkelse.”
(Erik Hahr om Västerås teater i Teknisk tidskrift: Arkitektur år 1916)
Ritningar av teatern
Teaterhusets nuvarande utseende är Hahrs andra förslag. På de första ritningarna från 1913 skapar han höga, smala fönster i entrésidan utåt Slottsgatan. I det andra och slutgiltiga förslaget från 1914 finns “en diskret monumentalitet” som stadsarkitekten Sven Drakenberg skriver 50 år senare. Här ser vi den nationalromantiska stilen med begynnande stråk av funktionalism, en grund balkong med tre fönster och Västerås stadsvapen ovanför. Under första tiden är husets fasad gul och utförd i syrad puts med granitsplitter.
Vägen till teatern
1903 Stadsfullmäktige ger i uppdrag åt en utvald kommitté att “utarbeta förslag till en musik- och föreläsningssalong”.
1906 Den utvalda kommittén begär mer pengar för sin utredning. Förslaget beviljas med villkoret att även en teater placeras i anslutning till salongen.
1908 Svenska Biografteatern tar över Arbetarföreningens lokaler vid stora gatan. Teaterverksamheten flyttar in i Godtemplarlokalen. Kommittén påskyndar sin planering.
1910 Kommittén presenterar sitt förslag om en teaterlokal i Västerås, arkitekten Arvid Grane får uppdraget med Karlstads teater som förebild. Grane tar även experthjälp av teaterkungen Albert Ranft i Stockholm. Förslaget utgår från en nybyggnation i kvarteren vid Källgatan - Glasgatan - Slottsgatan. En ambitiös teaterbyggnad med plats för 826 besökare. Kostnaderna för bygget beräknas till 300 000 kronor, vilket är mer än någon vill.
1912 I VLT publiceras en stiftelseurkund för Aktiebolaget Västerås Teater. I urkunden finns en begäran att Västerås stad ska teckna aktier i bolaget och sälja en tomt för bygget. Någon utdelning på aktierna är inte att vänta sig. Staden har tidigare förvärvat Tössbergs gård vid Fiskartorget som anses för liten. På andra sidan Svartån, vid Slottsgatan, finns plats. Men tomten kvarteret Norna är trång med sin egendomliga triangelform. Att placera teaterns entré mot Slottsgatan är inte så mycket pompa som praktikalitet: tomtgränsen mot Västgötegatan och Återvändsgränd utesluter allt annat. Här ska teaterhuset stå “i måttlig höjd” utan att göra åverkan på stadsbilden.
1914 I maj fastställs stadsarkitekt Erik Hahrs ritningar för Västerås teater.