Färna bruksmiljö

Färna har varit befolkat åtminstone från mitten av 1500-talet. Järnbruket började i all anspråkslöshet år 1607 med en hammare och två härdar. Det ägdes från början av Kronan. Under 1630-talet fick den kraftfulla kvinnan Edla Widiksdotter bruket att blomstra. Åren 1692-1789 drevs bruket av Claes Wilckens och dennes ättlingar och släkt. Här kan man nämna Wilckens unge och duktige bokhållare Jacob Ramsell. Han växte upp under knappa förhållanden och mot alla regler gifte han sig med patronens dotter och blev själv patron. Färna ombildades vid denna tid till fideikommiss – landets till ytan största. Efter en långdragen arvstvist i början av 1800-talet övergick bruket till greve Carl Johan von Hermansson. Han lät 1857 bygga om herrgården till sitt nuvarande ståtliga utseende. Tillverkningen i Färna var från början stångjärn som vidareförädlades till produkter som ankare, takplåt, gjutstenar och spik. Vid bruket har, förutom jord- och skogsbruk, även funnits anläggningar som kvarn, såg och tegelbruk. Carl Johans son Carl Fredrik lät 1904 uppföra ett märkligt mausoleum i slaggsten på ängen söder om herrgården. Arkitekt var professor Lars Israel Wahlman. Mellan mausoleet och herrgården står ett lusthus med vackra målningar. År 1907 avvecklades fideikommisset. Smidet upphörde på 1920-talet. Av de gamla produktionsanläggningarna finns idag bara grundmurar kvar. Herrgården drivs idag som hotell med konferens och spa. I längan mot bakgården ligger Färna Herrgårdsbutik och Ekomuseums Temapark för barn.