Trotsig och försagd
Lydia Wahlström föddes 1869 i Lundby socken och växte upp i prästgården i Barkarö tillsammans med mamma, pappa och tre äldre systrar Ida, Edit och Clara. Mellan Clara som var yngst av dessa tre och Lydia skiljde det 11 år. Lydia ville gärna bli präst. Hon skrev predikningar och stiftade egna munkordnar hemma i prästgården. Hon blev mycket besviken när hon förstod att hon inte kunde bli präst på grund av sitt kön.
Redan under tidiga tonår insåg Lydia att hon ville studera. För att få den vita mössan gjorde hon sitt bästa för att lägga bort alla flickaktiga beteenden. Hon klädde sig i byxor och klippte håret kort för att omgivningen skulle betrakta henne som pojke.
Efter studentexamen i Stockholm flyttade Lydia till Uppsala. Där blev hon en av grundarna till Uppsala kvinnliga studentförening och även föreningens första ordförande. Efter åren i Uppsala tillbringade Lydia drygt ett år i England där hon drev en skola. Hon återvände till Sverige år 1900. I Stockholm fick hon tjänst som rektor vid Åhlinska skolan där hon stannade i över 30 år. Under den tiden arbetade hon aldrig heltid eftersom hon ville ha möjlighet att ägna sig åt sitt författarskap och att föreläsa. Förutom historiska verk - hon skrev bland annat om den svenska kvinnorörelsen - skrev Lydia också om religion. Hon skrev även skönlitteratur och skrifter där hon tog ställning i olika samhällsfrågor, bland annat mot nazismen. I boken om sitt liv, "Trotsig och försagd", berättar hon bland mycket annat om uppväxten i prästgården i Barkarö.
Under sin tid i England kom Lydia i kontakt med den engelska kvinnorörelsen och förutom sin lärargärning och sitt gedigna författarskap var Lydia Wahlström engagerad i den kvinnliga rösträttsrörelsen. Mellan åren 1902 och 1909 var hon styrelseledamot i Stockholmsföreningen av FKPR, Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt. Hon var också med och grundade LKPR, Landsföreningen För Kvinnans Politiska Rösträtt som var en riksorganisation för de kvinnliga rösträttsföreningarna. I LKPR var hon ordförande åren 1909-1911. Lydia Wahlström var också en flitig föreläsare och deltagare i olika diskussioner.
Hon argumenterade bland annat för kvinnliga präster. Generationer studenter påverkades av Lydia Wahlström, till exempel Karin Boye. 1922 fick hon uppleva rösträtt i Sverige oavsett kön. Beslutet om prästvigning av kvinnor dröjde till kyrkomötet 1958. Då var Lydia Wahlström död sedan fyra år tillbaka och ligger begravd på Rogslösa gamla kyrkogård i Östergötland.
LYDIAPRISET
År 2012 instiftades Lydiapriset i Västerås stift. Det är uppkallat efter Lydia Wahlström och Lydia från Thyatira och delas ut varje år till en prästvigd kvinna som gjort skillnad i ungdomsarbetet i stiftet. Pristagaren ska verka bland ungdomar och vara en förebild, gudstjänstinspiratör och predikant.
I Apostlagärningarnas sextonde kapitel berättas om Lydia från Thyatira. Paulus hade i en dröm hört att han skulle bege sig till Europa och sprida evangeliet. Den första han träffade när han kom över gränsen var en kvinna. Hon hette Lydia och var storföretagare. Hon handlade med purpurtyger och det var bara kejsaren i Rom som fick bära hennes tyger. Lydia samlade en grupp kvinnor omkring sig som hon bad tillsammans med. När hon träffade Paulus blev hon den första döpta europén. Med sina kontakter och alla sina resurser var hon en viktig person i den unga kyrkan. En tidig kvinnlig ledare.