Du gamla, du fria – ett kulturarv från Västmanland
Nationaldagens början och nationalsångens rötter
Sveriges första officiella nationaldag
Den 6 juni blev officiellt Sveriges nationaldag 1983, men dagen har firats som Svenska flaggans dag sedan 1916. Datumet är historiskt betydelsefullt då Kung Gustav Vasa valdes till svensk kung i Strängnäs 1523, för att några veckor senare tåga in i Stockholm, vilket markerade slutet på Kalmarunionen och början på ett självständigt svenskt rike. Samma datum 1809 antogs en ny regeringsform som ersatte det gustavianska enväldet med en konstitutionell författning, vilket lade grunden för det moderna svenska statsskicket.
I Västmanlands läns museums arkiv finns pressklipp från bland annat Västmanlands läns tidning (VLT) den 7 juni 1983, som handlar om det första officiella nationaldagsfirandet i länet. Löpsedeln bar rubriken ”Hurra för Sverige” och inleddes med orden: ”Måndagen den 6 juni var inte bara Svenska flaggans dag. Det var också den första nationaldagen i Sverige någonsin.”
Göran Tollin, generalsekreterare i Stiftelsen Svenska flaggan, förklarade betydelsen av dagen: ”Det finns onekligen ett behov av en dag för nationell samling, en dag då man känner samhörighet och uttrycker tacksamhet över den stora frihet vi åtnjuter i en värld där sådan frihet inte alls är självklar.” Orden sammanfattade varför nationaldagen blev en så viktig högtid för många svenskar.
Firandet i Västerås
Nationaldagsfirandet i Västerås startade redan klockan 8:25 på morgonen. Elever från de centrala gymnasieskolorna marscherade från Fiskartorget upp till Djäkneberget, där Rudbeckianska skolans musikkår och musikklasser uppträdde inför tusentals människor. Kommunalrådet Birger Grip höll tal och refererade till den spända situationen i landet, särskilt de nyligen uppmärksammade incidenterna med främmande ubåtar i den svenska skärgården. Med orden ”Ni gillar vår skärgård, men kom upp till ytan och titta vilket fint land vi lever i!” skickade han en stark signal om Sveriges stolthet och trygghet trots yttre hot. Vidare spelades svensk musik från stadshustornet klockan 12 och 18. Kvällen avslutades med en marsch till domkyrkan för högtidsmöte med Josua Westin (ordförande för Svenska flaggans dag i Västerås), Hässlöbrasset och Västerås blåsarkvintett, samt solosång och körsång klockan 19.
Firandet i Sala
I Sala firades den första nationaldagen med fanor, tåg och ett högtidstal på Väsby Kungsgård. Kommunfullmäktiges ordförande, Birger Andersson, uttryckte både stolthet och en försiktig oro över det då rådande världsläget. Han sa: ”Idag firar vi en historisk händelse på en historisk plats – för första gången Sveriges nationaldag. Samtidigt får vi inte glömma att världen fortfarande präglas av oroshärdar, och få folk lever så skyddade som vi. Men även vi har påmint oss om vår osäkra värld genom de senaste ubåtsrapporterna. Vi arbetar alla för internationell förståelse, fred och stabilitet i världen.” När det blev dags att sjunga nationalsången blev de cirka 300 salaborna som samlats istället nyfikna på några fallskärmshoppare, och många vandrade ner till avspärrningsplatsen där de landade med sina fanor.
Nationalsångens rötter i Västmanland
Låtskrivaren till Sveriges nationalsång är Richard Dybeck, född 1811 i Odensvi socken strax utanför Köping i Västmanland. Han var en passionerad fornforskare, jurist och folklorist som reste runt i Sverige för att dokumentera sedvänjor, sägner, folkmelodier och runinskrifter – en skatt av kulturarv som annars riskerat att glömmas bort. Genom sin tidskrift Runa delade Dybeck med sig av sina upptäckter, ofta illustrerade med egna teckningar. Hans samlade material är en ovärderlig del av Sveriges kulturarv och visar på den rika folkliga traditionen i Västmanland och i resten av landet.
Dybecks ursprungliga titel var Du gamla, du friska, och sången var från början tänkt som en hyllning till hela Norden. Därför har den också ifrågasatts som svensk nationalsång av kritiker som menat att den inte tydligt nog lyfter fram Sverige som nation.
Trots att Du gamla, du fria aldrig formellt antagits av riksdagen som Sveriges officiella nationalsång, har den med tiden fyllt den rollen. Den började sjungas vid skolavslutningar, idrottsevenemang och nationella högtider under 1900-talet och blev snabbt en självklar del av det offentliga firandet. Sångens folkliga förankring, dess högtidliga ton och enkla melodi gjorde den lätt att ta till sig – och över tid accepterades den av majoriteten som landets nationalsång, trots avsaknaden av ett formellt beslut.
En medeltida ballad
Melodin till Du gamla, du fria hämtade Dybeck från en gammal ballad (Så rider jag mig över tolvmilan skog) som kallas för Kärestans död. Visforskare menar att den har sina rötter i medeltida ballader och handlar om hur en riddare får veta att hans käresta ligger för döden. På vägen till henne hör han kyrkklockor ringa, vilket innebär att hon redan är död. Dybeck angav Västmanland som melodins ursprung i sin tidskrift Runa 1845, vilket ger en viktig geografisk ledtråd. Samtidigt är det vanligt att folkmelodier har en komplex historia med flera influenser och variationer, varför man inte alltid kan fastslå ett exakt ursprung.
Dybecks arv i Västmanland idag
I Västmanland finns flera minnesmärken och föremål som påminner om Richard Dybecks insatser, däribland Dybecksstenen i Odensvi. Hans arbete lever vidare i museer och arkiv, där vi fortfarande kan ta del av det unika kulturarvet från vår region.