Västerås slott

Västerås är en stad med anor från sen järnålder och medeltid. Från 1200-talet blev staden en viktig utskeppningshamn för järn och koppar från Bergslagen. Staden blev allt viktigare för kungamakten. Det fanns behov av ett starkt fäste som kunde ge skydd åt kungen. Ett torn byggdes strategiskt placerat vid Svartåns utlopp i Mälaren. Detta torn finns ännu kvar i nuvarande slottets nordöstra hörn. Slottet nämns i källorna första gången år 1396, men det kan mycket väl ha funnits tidigare. Borgen skulle skydda staden och hamnen och samtidigt vara ett residens för den fogde som var kungens ställföreträdare i området. Under senmedeltiden spelade slottet en viktig roll i flera uppror mot kungamakten och slottet har belägrats ett antal gånger. Två kända tillfällen var Engelbrektsupproret år 1434 och när Gustav Vasa gjorde uppror mot den danske kungen Christian II år 1521. Gustav Vasa blev sedan vald till kung av Sverige, och han och hans söner lät bygga ut slottet till en större borg i olika omgångar. Slottet har även fungerat som fängelse ända till 1800-talet. En känd fånge var Erik XIV som år 1573 satt fängslad en tid på slottet tillsammans med sin familj. År 1736 brann slottet ner. Slottet byggdes upp igen och som det ser ut i dag har det i huvudsak sett ut sedan dess. Då lades en extra våning till, den översta, som blev landshövdingens residens. En stor renovering skedde på 1920-talet, då bland annat Rikssalen fick sitt nuvarande utseende. Idag rymmer slottet bland annat landshövdingens residens, en restaurang, flera företag och Mälardalens högskolas kammarmusikutbildning.

Särskilt kulturhistoriskt värdefull byggnad

Värderingen bygger på byggnadsinventeringar som är gjorda i samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västmanlands läns museum och respektive kommun. Läs mer på: Kulturmiljöunderlag

Byggnadstyp

Offentlig förvaltning

Nuvarande funktion

Kontor

Byggår

1200 - 1399

Allmän info

Västerås slott används idag som landshövdingens bostad, konferenslokaler och restaurang. Västerås slott uppfördes på 1200- eller 1300-talet som ett stenhus i två plan innanför bastanta sten- och tegelväggar. Det byggdes troligen för att fungera som fogdens residens och en anläggning för försvar. Efter en eldsvåda 1736 restaurerades och ombyggdes slottet under ledning av arkitekt Carl Hårleman. Då byggdes den nuvarande porten till borggården och gråstensmurarna framför slottet. 1918-1926 genomgick slottet omfattande omgestaltningar under ledning av arkitekt Erik Hahr. Portar och entréer utformades till dagens utseende, fasadputsen togs ned och väggarna överslammades tunt. 1964-66 skedde ytterligare en omfattande restaurering, då under ledning av arkitekt Nils Tesch. Slottets fasader sandblästrades och fick sin nuvarande tunna puts.

Värdebeskrivning

Västerås slott utgör sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Byggnaden är en av stadens äldsta byggnader och har bl.a. fungerat som bostad, arbetsplats, fogdeborg, landshövdingars residens och länsmuseum. Byggnaden kan genom dess olika delars tillkomsttid, som sträcker sig ända till 1200- eller 1300-talet, ge kunskap om skilda tiders byggtekniker och material. Byggnaden har genom dess ålder, utformning, placering och funktion ett stort symbolvärde för stadens befolkning.

Viktiga karaktärsdrag

Västerås slott utgör sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Byggnaden är en av stadens äldsta byggnader och har bland annat fungerat som bostad, fogdeborg och landshövdingars residens, vilket är intressant ur ett samhällshistoriskt perspektiv. Byggnaden kan genom dess olika delars tillkomsttid, som sträcker sig ända till 1200- eller 1300-talet, ge kunskap om skilda tiders byggtekniker och material. Byggnaden har genom dess ålder, utformning, placering och funktion ett stort symbolvärde för stadens befolkning.

Gårdsbeskrivning

Gårdsmiljö med kullerstensbeläggning. Park med träd och gräsytor. Gråstensmur.