Namn

Västerås silo, reningsverket, kv Gasklockan m.fl.

Beskrivning och historik

Under sent 1800-tal till 1900-talets första hälft pågick industriell verksamhet främst i områdets sydöstra delar. Stadsdelen Östra stationsområdet präglas av industribyggnader uppförda i rött tegel från 1900-talets första hälft och av industribyggnader som avloppsverket och siloanläggningen i modernt formspråk med odekorerade släta fasadytor. I området har byggnader tillkommit när behov har uppstått. Den nordöstra delen bebyggdes livligt under 1960-talet. I den östra delen har ASEA varit verksamma. Idag finns endast spridd industribebyggelse bevarad. Ett exempel är den pampiga industribyggnaden inom Gasklockan 10 som uppfördes för ASEA 1955 som verkstad och lager. Den var då den största byggnaden som ASEA hade uppfört i en etapp. På 1970-talet övertogs lokalen av landstinget som drev skyddad verkstad, med legotillverkning av olika detaljer till industrin. Under andra halvan av 1900-talet skedde stora förändringar i området och många äldre industribyggnader revs. Nya byggnader tillkom, dels för att ersätta de som revs, dels för att verksamheter expanderade. De nya byggnaderna har i många fall fått ett enkelt uttryck med fasader av plåt eller tegel. Det finns asfalterade ytor och stickspår från järnvägen. Bebyggelsen har inte några större estetiska ambitioner utan funktionen har fått gå före, viket är typiskt för det sena 1900-talets industribebyggelse. I området finns Västerås silo, en sammansatt anläggning byggd i närmare tio etapper från 1935 och fram till 1980-talets slut. De äldsta delarna finns kvar och är i bruk. 1934–1935 uppfördes den första silobyggnaden tillsammans med ett för tiden högmodernt lagerhus. Silons kapacitet visade sig snabbt vara för liten och den byggdes ut redan 1937–1938. Ett säcklager tillkom mot Kungsängsgatan 1950 och ett nytt planmagasin 1969. I områdets sydöstra del började anläggandet av Gasverket i och med den gasklocka som byggdes 1927. Framställningen av stadsgas pågick fram till 1974 då verket lades ned och marken köptes av Västerås stad. Reningsverket anlades 1939, innan dess hade ingen rening av stadens avloppsvatten förekommit. När avloppsverket anlades låg det i stadens utkant men är idag en integrerad del av staden. Även här har byggnader tillkommit under årens lopp. De flesta på grund av nya krav på exempelvis rening eller inkapsling av luft.

Värdebeskrivning

Den industriella miljön har viktiga kulturhistoriska värden som berättar om stadens utveckling under 1900-talet. Spåren av samhällets utveckling under 1930-talet i Sverige, då sanitet, livsmedelsförsörjning och utländsk handel blir viktiga frågor i de moderna städerna är intressant ur ett samhällshistoriskt perepektiv. Hamnens läge är viktig i mälarlandskapet och odlingsområden. Industribyggnaderna innehar byggnadshistoriska värden, då de är välbevarade sedan uppförandet med avseende på utformning och materialval. Exempelvis är tydliga funktionalistiska drag med stram utformning tidstypiskt för periodens byggnader. De stora byggnadsvolymerna har även miljöskapande värden, som utgör framträdande exempel på industrilandskapet vid Mälaren i Västerås. Silon är ett landmärke i Västerås stadssiluett.

Viktiga karaktärsdrag

• Gatornas struktur längs med de äldre spårdragningarna • Silobyggnadens monumentala utformning som utgör en del av stadens silhuett • Tidstypiska byggnadsdetaljer i de modernistiska industribyggnaderna. Exempelvis rätlinjig byggnadsvolym, flackt tak, enkelt utformade fönster, sparsmakad fönstersättning, osmyckad fasad, varierande fasadkulörer och fasadmaterial • Anläggningarna kopplade till teknisk och sanitär försörjning till staden • Röda tegelfasader och småspröjsade fönster.