Värderingen bygger på byggnadsinventeringar som är gjorda i samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Västmanlands län,
Västmanlands läns museum och respektive kommun. Läs mer på:
Kulturmiljöunderlag
Namn
Kopparlunden
Beskrivning och historik
År 1897 köpte det elektrotekniska företaget ASEA Emaus gård och ytterligare närliggande fastigheter för att utvidga sitt industriområde. Nordiska Metallaktiebolaget fick köpa halva egendomen, medan ASEA behöll resten själva. Nordiska Metallaktiebolaget, senare Svenska Metallverken AB, blev därefter en stor koncern. Kopparlunden genomgick fyra större byggnadsfaser. Det finns ett stort antal bevarade industribyggnader och kontorsbyggnader samt olika spår från dessa perioder. Idag innehåller de forna fabrikerna och verkstäderna bland annat kontor, kulturhus och gymnasium. Under perioden 1898–1900 byggdes de första verkstäderna i stora volymer. Byggnaderna byggdes i rött tegel, i så kallad rohbaustil som betyder ”oputsad fasad”. Fasaderna smyckades ofta rikt i arkitektoniska detaljer med influenser från medeltid och renässanstid. Vid denna tid uppfördes även arbetarbostäder på området. Idag är alla dessa rivna, men spår finns i form av äldre gatusträckningar och fruktträd från trädgårdar. År 1907 grundades Svenska Metallverken AB som i Västerås kallades för Västeråsverken. Nya byggnader uppfördes och andra byggdes till. Efter en nedgång och världsomfattande depression under 1920–1930-talen kunde Västeråsverken se en kraftig tillökning under andra delen av 1930-talet. En ny folkhemsmodernistisk arkitekturstil introducerades i området. Efterkrigstiden blev rekordår i Västeråsverkens historia. Efter andra världskrigets slut ökade exporten markant. Nya stora verkstadsbyggnader och ett nytt huvudkontor i modernistisk stil byggdes. År 1946–1948 uppfördes den monumentala verkstaden i Emausområdet. Byggnaden ger ett magnifikt intryck och är ett landmärke för hela området. Under 1960–1970-talen tillbyggdes ett antal byggnader, däribland gjuteriet.
Värdebeskrivning
Kopparlunden utgör ett mycket gott exempel på en bebyggelsemiljö präglad av industrisamhällets stadsbyggande. Det är ett av Sveriges mest välbevarade industriområden från nybyggnadsfasen, slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kopparlunden består av industribyggnader och kontorsbyggnader i sammanhållen röd tegelarkitektur. Samtidigt bidrar byggnaderna med egna tidstypiska uttryck från olika perioder som visar på områdets utveckling från 1890-talet till 1950-talet. De äldsta byggnaderna visar influenser från medeltid och renässans genom arkitektoniska detaljer. Dessa är exempelvis takgesims, tureller, rundbågiga fönster och småspröjsade fönster. En framåtanda kan även ses i bebyggelsen genom nya konstruktioner såsom stålstomme. Under 1940-talet presenteras den modernistiska stilen i området. Metallverkens nya huvudkontor som stod klart 1954 har ett utmärkande modernt formspråk med rätlinjig byggnadskropp, gråputsade fasader och utsmyckning i koppar.
Viktiga karaktärsdrag
• Kopparlundsvägens sträckning som ursprungligen utgjorde huvudgata • Äldre gatusträckningar och fruktträd som kan berätta om de nu rivna arbetarbostäderna • Röda tegelfasader i rohbaustil, gula tegelfasader samt grå slätputs • Stora byggnadsvolymer, delvis sammansatta • Rundbågiga fönster, småspröjsade fönster • Arkitektoniska detaljer såsom spetsbågade blinderingar, tureller, strävpelare, takgesims, friser, trappstegsgavel och blinderingar • Arkitekt Erik Hahrs fasad på Emausverkstäderna mot Östra Ringvägen • Linverkets sågtandade tak • Den senare Emausverkstadens monumentalitet • Rationella plåtfasader, fönsterband och taklanterniner.