Namn

Kyrkmalmen i Tärna

Beskrivning

Kyrkbyn i Tärna, Kyrkmalmen, ligger i Sala kommuns sydöstra del i Tärna socken. Kyrkmalmen är belägen 3 km sydost om byn Tärnaby. Direkt norr om kyrkbyn sträcker sig riksväg 70 mellan Sala och Enköping, och genom området slingar sig mindre grusvägar. Landskapet karaktäriseras av odlad slättbygd och flacka skogsmarker som ger området en landsbygdskaraktär. Området är lummigt med buskage såsom syrener och det finns äldre lövträd som asp, ask och lönn. Merparten av bebyggelsen i Kyrkmalmen har eller har haft en koppling till ortens funktion som sockencentrum. Exempel på bevarade kyrkliga byggnader utöver kyrkan är prästgård, sockenstuga, fattigstuga, kyrkstallar och två skolor. Utöver kyrkbyns bebyggelse finns enfamiljshus och jordbruksbebyggelse. Den vitputsade kyrkan uppfördes på 1890-talet i nygotisk stil. Mellan bygatan och kyrkogården leder en kyrkogårdsallé med stora lövträd. Även kyrkogården omges av stora lövträd. Norr om kyrkan i det öppna landskapet ligger prästgården, bestående av vitmålad huvudbyggnad i två våningar och två flyglar med rödmålade fasader. Prästgården omges av stora lövträd. Kring byn ligger flera torp som tidigare tillhört prästgården. I byn finns två före detta skolor. Den äldsta uppfördes 1825 och kallas Gamla Skolgården. Bebyggelsemiljön består av skolbyggnad, fähus med loge och brygghus. Det finns även ditflyttade kyrkstallar och sockenmagasin. Skolbyggnaden är idag bygdegård och tillhörande byggnader hembygdsgård. I miljön finns spår av odlingsytor, växtrester och en stenmur som tillhört en skolträdgård för undervisning i odlingslära. Den yngre skolan, kallad Kyrkskolan, uppfördes 1904–1905 och har vit panel, stor veranda och inslag av snickarglädje. Flera av husen kring kyrkan och bygdegården som är byggda kring sekelskiftet 1900 har arkitekturdrag som panel i ljusa kulörer, verandor, delvis valmade sadeltak, snickarglädje och småspröjsade fönster. Det finns även byggnader för 1800-talets första hälft, vanligen med rödmålade fasader, vitmålade snickerier och spröjsade fönster.

Historik

På samma plats som den nutida kyrkan står fanns tidigare en träkyrka, troligen med anor från omkring år 1000. Träkyrkan ersattes sedan av en medeltida kyrka i sten som troligen härrör från 1200-talet. Tärna socken finns omnämnd första gången 1314 i kyrkans skrift för Fjärdhundraland. I mitten av 1300-talet uppges Tärna vara en fattig och obetydlig socken. Klockargården ansågs vara en av de minsta i Uppsala stift. Den medeltida stenkyrkan genomgick en stor renovering på 1890-talet och blev en för tiden stiltypisk kyrka. Kyrkan uppfördes delvis på den äldre kyrkans murar och omdanades i nygotisk stil med vit puts och fick ett högt torn med fyra små torn, så kallade fialer. Stora delar av vägen mellan Sala och Enköping finns utmärkt på kartor från 1650-talet men har nog troligen haft samma sträckning sedan tidig medeltid. I kyrkbyn möts de grusvägar som tidigare var kyrkvägar från norra respektive södra delen av socknen. Likt andra kyrkbyar har bebyggelsen vuxit fram kring kyrkan som också utgjorde centrum för området. Laga skifte genomfördes aldrig, då byn vid tiden för skiftesreformen endast bestod av kyrkliga gårdar. Flertalet byggnader med koppling till sockencentrat står kvar idag. Prästgården uppfördes cirka 1837–1838 och ersatte då en tidigare prästgård belägen på den så kallade Lundbacken, där nuvarande prästgårds ekonomibyggnader finns. Gamla skolgården används sedan 1944 som bygdegård och sedan 1970-talet även hembygdsgård. Fähuset, logen och brygghuset uppfördes tidigt 1800-tal. De tre kyrkstallarna och sockenmagasinet, möjlig även tidigare tiondebod, flyttades till platsen 1959 i samband med att landsvägen skulle breddas. Ett kyrkstall står kvar på sin ursprungliga plats vid vägen och mitt emot detta en likbod. Skolträdgården anlades 1870. Kyrkskolan uppfördes 1904–1905. Sedan 1971 ingår Kyrkmalmen i Sala kommun. Idag lever kyrkbyn vidare med flera verksamheter, bland annat en aktiv bygdegård. Jordbruksmarkerna hålls i regel öppna som hag- och ängsmarker med häststallar.

Råd och rekommendationer

• Där det finns fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att vara nödvändigt. • Fläckebo före detta komministergård, sockenmagasin och kyrkstallar är byggnadsminne och förändringar kräver tillstånd från länsstyrelsen. • Respektive kyrkbys utpekade viktiga karaktärsdrag bör värnas om vid framtida handläggning och planering. • Tillägg inom samlade äldre kyrkomiljöer är generellt olämpligt. Höga krav bör ställas på placering och utformning. Tillägg ska alltid underordna sig den befintliga bebyggelsen och det är viktigt att inte bryta upp sambandet mellan byggnader, exempelvis kyrka-prästgård. • Tillägg inom moderna utvidgningsområden anpassas till befintlig topografi och planstruktur samt till befintliga byggnadernas karaktär. • Nya bebyggelseområden förläggs med fördel i utkanten av kyrkbyn likt befintliga utvidgningsområden. Saknas närliggande utvidgningsområden krävs särskild hänsyn av placering i förhållande till befintlig äldre kyrkomiljö. • Representativa byggnader från kyrkbyns samtliga utvecklingsfaser bör bevaras och underhållas med för tiden traditionella byggnadsmaterial och metoder. Byggnaders individuella karaktärsdrag ska beaktas vid ändringar.

Viktiga karaktärsdrag

• Öppet landskap med siktlinjer över odlade jordbruk- och ängsmarker samt ett äldre slingrande vägnät. • Bebyggelse placerad öster om vägen vilket ger öppna siktlinjer över kyrkan. • Sammanhållen kyrkomiljö med karaktäristiska och välbevarade byggnader såsom prästgård, byskolor, stallar och bodar samt mindre torp. • Traditionell byggnadsutformning med ljusa eller rödmålade fasader, timrade byggnader, lertegeltak och sekelskiftesarkitektur med snickarglädje, delvis valmade sadeltak och småspröjsade fönster.