Namn

Fläckebo

Beskrivning

Omgivande landskap karaktäriseras av stora och öppna jordbruksmarker. I norr och öster sträcker sig den rika odlingsmarken som fortsätter genom Västerfärnebo till Hedåker och Västerbykil i norr. Vid kyrkbyn korsas vägarna mot Salbohed, Näs, Sätra brunn samt Skultuna-Ramnäs. Bebyggelsen består av kyrkbyn kring kyrkan, bymiljön norr om kyrkan, samt jordbruksgårdar. Väster om bebyggelsen ligger Fläcksjön. Fläckebos äldsta bebyggelse är belägen kring den medeltida kyrkan med kyrkobyggnader på båda sidor av den slingrande landsvägen som går igenom området. Kyrkbackens bebyggelse bestående av sex kyrkstallar, flertalet bodar och sockenmagasin, tillsammans med komministergården. Söder om kyrkbacken finns skola, kyrkoherdebostad samt hembygdsgården Gammelgården intill sjön. Byggnaderna är uppförda under 1700–1800-talet och kyrkbyn karaktäriseras av välbevarade byggnader med timmer- eller panelklädda rödmålade fasader och tegelklädda sadeltak. Bostadshus har vita snickerier och spröjsade fönster. Mellan Fläcksjön och kyrkan finns kyrkogården, omgärdad av en stenmur som sträcker sig hela vägen ner till Fläcksjön. Merparten av bebyggelsen söder om kyrkan har stora och glesa tomter som är lokaliserade nordost om vägen vilket lämnar ett öppet odlingslandskap mot kyrkogården och Fläcksjön. är bebyggelsen uppförd kring sekelskiftet 1900 och skiljer sig från övriga bebyggelsestrukturer i Fläckebo. Tomterna är tätare placerade längs båda sidor om landsvägen och bebyggelsen är i ljusa kulörer, vilket särskiljer dem ytterligare från socknens och kyrkbyns äldre, mer traditionellt utformade jordbruksbebyggelse. Bebyggelsen präglas av storskaliga, panelklädda villor målade i ljusa kulörer eller röd kulör. Flera byggnader har för tiden typiska arkitektoniska detaljer såsom sidoställda torn, småspröjsade fönster och verandor med snickarglädje. I nordvästra utkanten ligger flera äldre gårdar vilka sammanknyter med bebyggelsen vid kyrkbacken. Merparten av bebyggelsen har stora glesa tomter som är lokaliserade nordost om vägen, vilket lämnar ett öppet odlingslandskap mot kyrkogården och Fläcksjön.

Historik

I Fläckebotrakten har ett flertal fornfynd gjorts som tyder på att området har varit bebott åtminstone sedan stenåldern. Bland fynden utgör Odendisastenen från 1000-talet ett högst ovanligt sådant, då den är rest till minne av en kvinna. Stenen finns idag vid hembygdsgården. Bynamnet Fläckebo omtalas i skrift första gången på 1300-talet, då med namnet ”Flætiabo”. Namnet syftade på nuvarande Fläcksjön. Genom århundradena har Fläckebos viktiga näringar främst varit småskaligt jordbruk med de vidsträckta slåtterängarna och bördiga jordar. Likt andra kyrkbyar har den äldre bebyggelsen vuxit fram kring kyrkan och kyrkbyn utgjorde centrum för området. Nuvarande kyrka har murar från 1400-talet men redan på 1100-talet fanns här på samma plats en träkyrka. Utöver murarna från medeltiden har den nuvarande kyrkan sitt utseende från utbyggnaden år 1789 samt år 1877, då kyrkan fick sitt torn. Klockaregården förklarades som byggnadsminne 1988. Bostadsbebyggelsen låg ursprungligen en bit nordväst om den nuvarande byn, men brann ner till grunden efter ett blixtnedslag år 1858 och återuppbyggdes därefter på nuvarande plats, efter laga skifte. Tomterna styckades av från Hassmyras mark. I byn har det funnits verksamheter och service såsom bankexpedition, mejeri och telegrafstation. År 1927 uppfördes en IOGT-lokal som omdanades till församlingshem 1967.

Råd och rekommendationer

• Där det finns fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att vara nödvändigt. • Fläckebo före detta komministergård, sockenmagasin och kyrkstallar är byggnadsminne och förändringar kräver tillstånd från länsstyrelsen. • Respektive kyrkbys utpekade viktiga karaktärsdrag bör värnas om vid framtida handläggning och planering. • Tillägg inom samlade äldre kyrkomiljöer är generellt olämpligt. Höga krav bör ställas på placering och utformning. Tillägg ska alltid underordna sig den befintliga bebyggelsen och det är viktigt att inte bryta upp sambandet mellan byggnader, exempelvis kyrka-prästgård. • Tillägg inom moderna utvidgningsområden anpassas till befintlig topografi och planstruktur samt till befintliga byggnadernas karaktär. • Nya bebyggelseområden förläggs med fördel i utkanten av kyrkbyn likt befintliga utvidgningsområden. Saknas närliggande utvidgningsområden krävs särskild hänsyn av placering i förhållande till befintlig äldre kyrkomiljö. • Representativa byggnader från kyrkbyns samtliga utvecklingsfaser bör bevaras och underhållas med för tiden traditionella byggnadsmaterial och metoder. Byggnaders individuella karaktärsdrag ska beaktas vid ändringar.

Viktiga karaktärsdrag

• Äldre slingrande vägnät genom byn. • Öppet odlingslandskap mot kyrkogården och Fläcksjön samt Fläckebos omkringliggande jordbruksbebyggelse. • Sammanhållen kyrkomiljö med karaktäristiska och traditionellt utformade byggnader såsom kyrkstallar, bodar samt komministerbostad. • Bostadsbebyggelse från sekelskiftet 1900 i Hassmyra i karaktäristisk och tidstypisk utformning med stora byggnadsvolymer, ljus färgsättning, snickarglädje, lummiga trädgårdar och tillhörande rödmålade uthus, placerade längs den slingrande byvägen.