Informationen är framtagen i samband med bebyggelseinventeringar som är gjorda i samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Västmanlands län,
Västmanlands läns museum och respektive kommun. Läs mer på:
Kulturmiljöunderlag
Namn
Ransta
Beskrivning
Ransta är kommunens näst största tätort efter Sala stad. Landskapet kring Ransta präglas av öppna vidder över odlad mark. Nord och nordväst om orten finns skogspartier. Ransta har en utpräglad karaktär av ett stationssamhälle och bebyggelsen kan delas upp i olika områden efter tillkomstperiod och funktion. Kring järnvägen finns stationsbyggnaden från 1875 samt flera mindre industribyggnader från sekelskiftet 1900. På motsatt sida om stationshuset uppfördes industribyggnader tillhörande vagnföretaget Wibergs fabriksanläggning, numera Mälardalens mekaniska AB. Den mest framträdande fabriksbyggnaden är uppförd 1902 i rött tegel och med list- och fönsterornamentering, typisk för uppförandetidens industribyggnader. Längs stationsgatan finns ytterligare bevarade verksamhetsbyggnader som exempelvis Ransta mejeri från 1895. Intill järnvägens sträckning finns bostadsbebyggelse från samma tidsepok som utgörs av tvåplansvillor, oregelbundet placerade i stora och lummiga trädgårdar. Bostadshusen har en karaktäristisk utformning för sekelskiftet 1900 med panelklädda fasader i ljusa kulörer, småspröjsade fönster och lertegeltak. I sekelskiftesmiljön kring järnvägen finns även ett flertal välbevarade rödmålade uthus. På östra sidan om järnvägen finns två före detta skolbyggnader som byggts om till hyreslägenheter. Västra delen av Ransta består av bostadsområden utbyggda under 1960- och 1970-talen, med 1–1½-plansvillor med tillhörande garage och trädgård. I Ranstas västra delar är bebyggelsestrukturen striktare än i stationssamhällets kärna, med raka gatunät och symmetriskt placerade byggnader. Villorna har tidstypiskt formspråk med ljust mexitegel och mörkmålad panel i kontrastverkan, sadeltak med mörka betongpannor och inslag av betongglas kring entrépartier. Norra delen av området har kompletterats med flerbostadshus och servicebutik under 1970-talet och framåt. Flerbostadshusen är uppförda i två våningar med ljust gulbruna panelklädda fasader med kontrasterande mörkbruna partier kring trapphus och fönster. Stationssamhället omges av gårdar med välbevarade byggnader från 1800-tal och tidigt 1900-tal. Dessa har traditionell utformning, med rödmålade ekonomibyggnader, lertegelklädda sadeltak och ljusa mangårdsbyggnader.
Historik
Ortsnamnet Ransta härstammar troligen från folkvandringstiden men nämns skriftligt först i slutet av 1300-talet. Det ursprungliga Ransta, idag kallat Ranstaby, ligger några kilometer söder om den nuvarande orten. Innan järnvägen Tillberga-Sala drogs 1874 bestod orten endast av de mindre jordbruksbyarna Kärrbäcksbo, Västerby och Österby. Järnvägsstationen som byggdes mellan dessa byar döptes till Ransta och den by som till dess hetat Ransta fick istället namnet Ranstaby. Ransta station anlades år 1875. Byggnaden används numera som bygdegård. Till stationen hörde en stationsföreståndarträdgård, vilket en rad av stora lövträd vittnar om idag. Efter anläggandet av stationen började ett stationssamhälle växa fram, men det var först vid 1900-talets början som utvecklingen tog fart, i samband med industriernas framgångar. Under 1960–1970 expanderade samhället kraftigt, till skillnad från kommunens mindre stationssamhällen där utvidgningen var något mer blygsam alternativt avstannad. År 1881 bildas Wibergs Vagn- och Redskapsbutik på Kumla hed och flyttades sedan till Tändars i Ransta. År 1902 stod den nya stora fabriksanläggningen färdig intill Ransta station. Det skapade den ekonomiska grunden som var nödvändig för samhället att växa. I takt med företagets expansion tillkom flera små industrier och företag på orten. Två exempel är Bröderna Holms AB som drev korgmakeri och Västerby föreningsmejeri - senare Ransta mejeri. Ransta mejeri uppfördes år 1895 som en av de första byggnaderna i anslutning till stationen och utgör ett karaktäristiskt inslag i miljön idag. Byggnaden användes en tid av Bröderna Holms AB för tillverkning av fiskeredskap. En annan viktig industri var Ransta såg och kvarn, verksam från 1915 till 1960-talet. Byggnaderna stod kvar till slutet av 1900-talet. Det fanns även matbutiker och caféer, varav den ena byggnaden ”Blå caféet” än idag är välbevarad. Tropik Möbelfabrik startade 1947 och hade fram tills 1980-talet produktion i Ransta. En del äldre småindustrier är ännu i drift, exempelvis företaget Ransta Elbyrå från 1921. Ransta snickeri var verksamma mellan 1939–2019. Bostadsbebyggelse i nationalromantik och jugend byggdes längs med järnvägen och i anslutning till småindustrierna. Under 1960–1970-talen skedde en stor utvidgning av samhället och nådde den omfattning det har idag. Det goda pendlarläget lockade familjer från Västerås att flytta till orten, vilket ledde till ett intensivt bostadsbyggande under årtiondena. Områdena anlades främst på den västra sidan om stationssamhället, i anslutning till den äldre sekelskiftesbebyggelsen. I samband med utvidgningen anlades skola och förskola på västra sidan om järnvägen. Byggnaderna revs 2018 och ersättes med en ny gemensam skolbyggnad. En idrottsplats invigdes år 1963 och fick 1987 namnet Mullevi. Idrottsklubben Ransta IK startade redan 1919.
Råd och rekommendationer
• Där det finns fornlämningar krävs tillstånd vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att vara nödvändigt. • Stationsområden har en känslig kärna som kan vara olämplig att exploatera. Däremot kan kärnorna förbättras, förtydligas och till viss del kompletteras med utgångspunkt i befintlig kulturmiljö. • Karaktärsbyggnader ska bevaras, underhållas och får ej förvanskas. Det är viktigt för möjligheten att avläsa ett stationssamhälle. • Historiska vägsträckningar bör bibe¬hållas och underhållas. • Stationssamhällen kan med fördel utvecklas i utkanterna med moderna tillägg och bebyggelse. Ny bebyggelse bör placeras så att den naturligt kompletterar befintlig genom att följa befintliga strukturer och vägnät. I stationssamhällena gäller vanligen att bostadshus placeras i anslutning till befintlig villabebyggelse längs med byvägen. I senare tillagda bebyggelseområden följs istället det planlagda gatunätets struktur. • Nya anslutande vägar bör gestaltas så att de ansluter till den naturliga topografin alternativt det befintliga planlagda gatunätets struktur. • Formspråk bör anpassas efter områdets befintliga bebyggelse avseende placering, antal våningar, fönsterutformning, takform, material samt fasadkulör. • I omgivande jordbrukslandskap kan ny bebyggelse uppföras i anslutning till befintlig bebyggelse. Åkermark bör ej bebyggas. Beakta befintliga naturvärden i form av grönska, grönområden och åkermark.
Viktiga karaktärsdrag
• Omgivande slättlandskap med spridda jordbruk samt till bebyggelsen intilliggande skogspartier. • Tätortens bebyggelsestruktur med oregelbundna gatunät i områdets kärna och strukturerade gatunät i utvidgningsområden. • Bostadshus i utmärkande, utpräglad och tidstypisk arkitektur som representerar arkitekturstilarna nationalromantik, jugend, funktionalism och modernism. Små rödmålade uthus i trädgårdarna. • Bostadsbebyggelse från 1950-1970-talen med tidstypisk utformning. • Tydlig stationsmiljö koncentrerad till järnvägens sträckning med karaktärsbyggnader såsom stationshus och godsmagasin. • Industribebyggelse från sekelskiftet 1900 placerad utmed järnvägen, exempelvis Ransta mejeri och Wibergs fabriksanläggning.