Namn

Salbohed

Beskrivning

Området Salbohed ligger i Västerfärnebo socken, mellan Västerfärnebo tätort och Sala stad. Väster om orten breder sig den bördiga Svartådalen ut sig och i nordost ligger Långheden, en tallbevuxen del av Badelundaåsen. I anslutning till skogsområdet ligger bebyggelsen i orten samlad kring ett vägskäl där länsvägarna 256 och 771 korsas. Omkring vägskälet finns centrumbebyggelse med livsmedelsbutik, bensinstation och pizzeria. Byggnaderna är uppförda i 1940-talskaraktär med bland annat slätputsade fasader. Utmed vägen som leder mot Västerfärnebo ligger en förskola, delvis inhyst i Salboheds före detta skolhus. Skolhuset har gul träpanel och vita snickerier, ett brant lertegeltäckt sadeltak samt en förstukvist med snickarglädje. Salboheds bostadsbestånd är blandat och består till stor del av låg villabebyggelse från omkring 1940–1980-tal. Villorna från 1940- och 1950-talen är uppförda i en våning, med rött eller gult fasadtegel och flacka sadeltak täckta med lertegel. Villor byggda under 1960- och 1970-tal har fasader av mörkt tegel eller ljust mexitegel och betongtäckta sadeltak. Under 1980-talet byggdes villorna med träpanel målade i varierande kulörer. Det finns även villabebyggelse från tidigt 1900-tal, uppförd i timmer eller resvirke med huvudsakligen rödmålade fasader, vita snickerier och lertegeltak. Utöver enbostadshusen finns radhusbebyggelse med röda tegelfasader, flacka sadeltak och vinkelställda garagelängor uppförda i ljus lockpanel samt inslag av flerbostadshus medslätputsade fasader. I den östra delen av samhället finns tennisbanor samt en upplagsplats med flertalet större lagerlokaler, uppförda med röda fasader och svarta tak i korrugerad plåt. Nordväst om bostadsbebyggelsen, ligger en före detta exercisplats, numera Salbohedskolan. Bebyggelsen består mestadels av låga bostadslängor med rödmålad fasadpanel, vita snickerier och sadeltak täckta med röda betongpannor. På andra sidan vägen, intill Långheden i nordost, finns anläggningar för skjutbana, skidbacke samt elljusspår. Där finns även bebyggelse bestående av låga radhus och atriumhus uppförda i rött tegel och platta tak. Det så kallade Officershuset står strax norr om bostadsbebyggelsen i samhället. Institutionsbyggnaden är uppförd under tidigt 1800-tal och har röd träpanel, vita snickerier, halvvalmat mansardtak och frontespis med lunettfönster.

Historik

Arkeologiska fynd visar att området kring Salbohed har varit bebott sedan stenåldern. Byn Salbo benämns i skrift första gången år 1371. På 1600-talet förlade Västmanlands Regemente ett exercisfält, och sedermera regementsmötesplats, på Salbo hed; marker som då ägdes av bönderna i byarna Norr- och Sörsalbo. I gengäld för nyttjanderätten fick bönderna lov att driva marketenterirörelse, med försäljning av varor såsom kaffe, tobak och diverse rusdrycker. Efter att området röjts och planats ut, avgränsades det med vall och vallgrav. Av de få byggnader som först uppfördes hör Hertig Fredrik Adolfs paviljong, byggd på 1770-talet och sedan flyttad till Sätra brunn 1912. I övrigt var bebyggelsen till en början blygsam och istället lät man länge resa tält åt såväl befäl som manskap. Viss inkvartering skedde även hos gårdar i Norr- och Sörsalbo. Så småningom uppfördes ett flertal byggnader på mötesplatsen, bland annat stall och krutkällare samt låga träbaracker med enklare sovplatser. Under tidigt 1800-tal byggdes även det så kallade Officershuset, som med sitt något tvivelaktiga namn ursprungligen uppfördes som sjukstuga. Byggnaden är numera den enda kvarvarande byggnaden från regementets dagar och drivs numera som ett Bed and Breakfast. Salbohed var verksamt som mötesplats fram till 1906, då regementet flyttades till Västerås, varpå bönderna i Norr- och Sörsalbo återigen gjorde anspråk på markerna men förlorade fallet mot kronan i hovrätten. Istället övergick området till att först bli nykterhetsanstalt, där alkoholiserade och arbetslösa män skolades till hantverkare. Mellan åren 1922–1949 bedrevs på platsen en uppfostringsanstalt för ”vanartade sinnesslöa gossar” och därefter har den före detta mötesplatsen hyst skolverksamhet av olika slag. Idag används platsen av Salbohedskolan. Områdets militära byggnader har successivt rivits och ersatts med skolbyggnader, majoriteten av dessa uppförda under tidigt 1980-tal. Den äldsta byggnaden är gymnastiksalen från 1939. Under 1900-talet växte ett samhälle fram strax söder om exercisplatsen. Där fanns en gång skolhus, lanthandel, kiosk, post- och telefonstation samt taxirörelse. Bland de få verksamheter som finns kvar hör ännu lanthandeln, som är en av länets åtta sådana som ännu driver kommersiell service i glesbygd. Av de gårdar som omger Salbohed är bland annat gården Sand nämnvärd. Där låg förr Sands såg och kvarn som startades 1905. På gården fanns även länge en tullstuga, längs vägen mellan järnbrytningen i bergslagen, Falu koppargruva och utskeppningshamnen i Västerås.

Råd och rekommendationer

• Där det finns fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att vara nödvändigt. • Karaktäristiska byggnadstyper för landsbygden ska bevaras, underhållas och ej förvanskas. Dessa är viktiga för möjligheten att avläsa äldre agrara miljöer och bebyggelsestrukturer. • Utformningen av nya byggnader bör harmonisera med omgivande bebyggelse gällande form, volym, material och kulör på fasad, tak samt dörrar och fönster. • Ny bebyggelse bör placeras på ett sätt som harmoniserar med omgivande landskap och bebyggelsemiljö samt bibehåller alternativt förstärker dess övergripliga karaktär. • Ny bebyggelse bör anpassas till befintlig terräng och ej placeras på åkermark. Befintliga naturvärden i form av grönska, grönområden och åkermark bör beaktas. • Komplement- eller tillbyggnader bör vara underordnade huvudbyggnader. • Historiska vägsträckningar bör bibe¬hållas och underhållas. Nya anslutande vägar bör anläggas så att de anpassas till den naturliga topografin alternativt det befintliga planlagda gatunätets struktur.

Viktiga karaktärsdrag

• Centrumbebyggelse med 1940-talskaraktär belägen kring vägskälet. • Modernistisk bebyggelse med varierande fasadmaterial och kulörer. • Tidig 1900-talsbebyggelse med rödmålade fasader, vita snickerier och lertegeltak. • Låga byggnader med rödmålad träpanel inom skolområdet i norr. • Radhus med rött tegel och vinkelställda garagelängor i ljus träpanel. • Storskaliga institutionsbyggnader med tidig 1800- respektive 1930-talskaraktär. • Tallskog utmed Långheden samt inom bostadsområdena. • Långa siktlinjer över ett öppet jordbrukslandskap kring samhället.