Namn

Rutnätsstaden

Beskrivning

Området Rutnätsstaden ligger i Salas stadskärna. Området avgränsas av Lillån i norr, Väsbygatan i öster, Ringgatan i söder samt Ekeby damm i väster. I området ingår även Tingshuset och Vallaskolan söder om Ringgatan. Rutnätsstaden är uppbyggd på en flack yta. I norr sträcker sig Lillån med ett grönområde av parkkaraktär och i väster finns Stadsparken och Ekeby damm. I områdets centrala delar är bebyggelsestrukturen ordnad i kvarter i ett strikt rutnätssystem. Vägar i området varierar mellan smala och enkelriktade i de centrala delarna, till bredare vägar i de yttre delarna. Bebyggelsemiljöerna i områdets ytterkanter har en öppnare karaktär med mer växtlighet och öppna ytor i form av parkmiljöer, alternativt hårdgjorda ytor som parkeringar. Rutnätsstadens äldre delar är koncentrerade till områdets kärna. Gatunätet präglas av 1600-talets rutnätssystem med raka, smala vägar som följer kvarteren. Kvarteren är kvadratiska eller rektangulära former beroende på hur ligger i förhållande till torget. Gaturummen saknar i regel grönytor, dessa är koncentrerade till kvarterens innergårdar. Idag är området i huvudsak ett handelscentrum, med en högre koncentration av butiker och servicelokaler längs gågatan och Stora torget. Bebyggelsen är småskalig med byggnader från 1700-talet till och med 1900-talet. Karaktäristiskt är sammansatta gatuhus uppförda i trä, i 1–3 våningar med placering intill gatan. Det finns viss 1700-talsbebyggelse som bibehållit byggnadsvolymen om en våning, men i regel har byggnader byggts på med en våning eller uppförts i två våningar på 1800-talet. Fasaderna är klädda i träpanel alternativt slät- eller spritputs, målade i pastellkulörer eller rödmålade. Taken är sadeltak eller brutna sadeltak, ofta senare kompletterade med takkupor och takfönster. Till gatuhusen hör innergårdar som nås genom portar ut mot gatan. På innergårdarna finns flertalet bevarade uthus och gårdshus. Karaktäristiskt för uthusen är smala byggnadskroppar i två våningar med sadeltak täckta med tegel samt fasader klädda med rödmålad träpanel. I de byggnader där butikverksamhet bedrivs finns stora skyltfönster på bottenvåningen ut mot gatan. Stora torget utgör en stor och öppen torgyta med plats med torghandel och med sittplatser. Torget är kringbyggt med storskalig centrumbebyggelse och byggnader av offentlig karaktär, vilket utgör en tydlig kontrast till den äldre rutnätsstadens småskaliga karaktär. Exempel på byggnader kring torget är Sparbankshuset och Rådhuset. Inslag av modernistiska byggnader finns i rutnätsstadens alla delar. Det finns exempel på där bebyggelsen anpassats till den befintliga, men också exempel med modernistisk arkitektur som tydligt avviker från den äldre bebyggelsen. Rutnätsstadens yngre bebyggelse följer fortsatt rutnätssystemet från 1600-talets stadsplan med rektangulära kvarter. I utkanterna bryts systemet upp med sammanslagna kvarter eller senare uppförda utvidgningar där anpassningar gjorts till verksamheter, parkmiljö och nya vägsträckningar. Vägarna är asfalterade och bredare än dem i rutnätsstadens centrala delar med trottoarer på båda sidorna vägen. Bebyggelsen varierar i karaktär och är uppförd från 1900-talets första del och framåt. Det finns sammansatta gathus och lamellhus från 1900-talet, villabebyggelse samt inslag av industri-, handel- och verksamhetsbebyggelse. En tydlig skillnad från rutnätsstadens äldre delar är att kvarteren i större utsträckning har genomgått om- och nybyggnationer samt så kallade bebyggelsesaneringar. Exempel på modernistiska inslag är konsumvaruhuset på Kungsgatan. Trots senare förändringar har ett tydligt modernistiskt formspråk bevarats. Intill Fiskartorget och Lillån finns byggnader från tidigt 1900-tal i jugendstil, bland annat den storskaliga Missionskyrkan byggd 1902–1903. I samma kvarter finns ett kontorshus med tydlig modernistisk prägel. Flerbostadshusens byggnadsvolymer är varierande i 2–5 våningar med fasader i ljus puts alternativt brunt eller rött fasadtegel. Taken är sadeltak, ibland med valmade gavelspetsar. I södra och sydöstra utkanterna är bebyggelsen varierad med storskaliga samt låga flerbostadshus. Kålgårdsgatan bryter upp det strikta rutnätssystemet och skapar en esplanad som skiljer den stadsmässiga kvartersbebyggelsen från östra sidans verksamhetsbebyggelse, villakvarter samt ett kvarter med lamellhus. Villorna är från 1930-talet och uppförda i funktionalistisk stil. De karaktäriseras av kvadratiska byggnadskroppar i 1–3 våningar med ljusa fasader, flacka tälttak och fönster utan spröjs, placerade över hörn. Till bostadshusen hör trädgårdar som skapar grönska i gaturummet. Byggnader från 2000-talet respektive 1990-talet har uppförts i historiserande stil på tomter där äldre byggnader rivits. För vidare beskrivning av Rutnätsstaden, se Salas kulturmiljöunderlag.

Historik

Den äldsta bebyggelsen i rutnätsstaden utgjordes antagligen av bebyggelse liknande den som förekom på landsbygden. Boningshusen var uppförda i timmer med torvtäckta tak, och låg i regel mot gatan och inne på tomten mot gårdsplanen fanns stallar, lador och fähus. Det äldre systemet var dock att placera bodarna i gatulinjen. Det fanns några enstaka byggnader av officiell karaktär, exempelvis rådhuset vid torget och kyrkan från 1640-talet. Staden drabbades av en omfattande brand 1736, men den nya stadsplan som fastställdes efter branden överensstämde i stort sett med den äldre. Ytterst lite bebyggelse kvarstod men den nya fick en likartad utformning som den hade haft före branden. På 1850-talet blev det möjligt för bergsmännen att skilja på stadstomt och bergsmansjord, vilket inte tidigare varit möjligt. Detta innebar att en del bergsmän upphörde med jordbruket i staden vilket bidrog till förändring i bebyggelsen. Ekonomibyggnader som tagits ur bruk omdanades och kläddes med tegeltak och panel, vilket bidrog till en mer stadsmässig karaktär. Kring sekelskiftet 1900 putsades både nyuppförd och flertalet äldre bostadshus i ljusa pastellkulörer, men panel användes också. Rivningar och stadssaneringar har skett i staden kring 1900-talets andra halva och det gjordes ändringar av rutnätssystemet genom sammanslagningar eller avrivningar av kvarter. Kvarter ersattes med parkeringsytor eller att äldre bebyggelse ersattes med ny.

Råd och rekommendationer

• Sala innerstad är fornlämning. Där det finns fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att vara nödvändigt. • Rutnätssystemet är en viktig del av stadens karaktär. Rutnätsplanens befintliga kvartersmönster och kvartersstorlek bör inte förändras. Sammanslagningar och rivningar är olämpligt. • Rivning av äldre byggnader inom rutnätsstaden är olämpligt och bör undvikas. Även bebyggelse på innergårdar är viktiga att bevara, såsom småskaliga gårdsmiljöer med gårdshus och uthus. • Eventuella tillägg i bebyggelsen ska anpassas med stor hänsyn till omkringliggande bebyggelsekaraktär med avseende på utformning, placering och material. • Den äldre bebyggelsen i rutnätsstaden bör hanteras varsamt och underhållas med traditionella material och tekniker anpassat efter byggnadens tillkomsttid. • Förändringar som byte av fönstertyp och dörrar kan påverka byggnaders karaktär negativt och ska göras varsamt och anpassat efter den enskilda byggnadens karaktär. Byte av originalfönster och originaldörrar ska undvikas. Tilläggsisolering, nya balkonger eller takkupor är åtgärder som bör undvikas eller genomföras med stor varsamhet. • Även modernistisk bebyggelse är känslig för förändringar. Dessa byggnader bör underhållas med varsamhet och med material anpassat efter byggnadens tillkomsttid. Originaldetaljer som portar, balkonger, portomfattningar och andra arkitektoniska detaljer bör bevaras. • Modernistiska tillägg på rutnätsstadens äldre bebyggelse bör värnas om, såsom neonskyltar, butiksentréer och skyltfönster av tidstypisk utformning och material. • Grönstrukturer är en viktig del av kulturmiljön. Stora uppvuxna lövträd, stadsparkens parkanläggning, grönytor och öppna grönrum bör bevaras. • Norrmanska gården är byggnadsminne och vid förändringar krävs tillstånd från länsstyrelsen.

Viktiga karaktärsdrag

• Rutnätssystem från 1600-talet med rektangulära och kvadratiska kvarter. • Kvarter med låga gatuhus i 1–3 våningar med fasader i träpanel eller puts, målade i varierande kulörer som röd eller pastell. • Stora torgets öppna utrymme med omgivande storskalig bebyggelse av offentlig karaktär. • Innergårdar med flertalet uthus och gårdshus. • Västra rutnätsstadens öppna karaktär med kyrkomiljö, stadspark, Ekeby damm och grönstrukturer så som äldre lövträd. • Storskaliga och solitära institutionsbyggnader från olika tidperioder, exempelvis Vallaskolan, Ekebyskolan och Pingstkyrkan. • Modernistiska årsringar inom rutnätsstaden, exempelvis Tingshuset, butikslokaler i gatuhusens nedervåning med tidstypiska detaljer, lamellhus och kontorshus.