Namn

Isätra

Beskrivning

Området Isätra ligger i Norrby sockens östra del och öster om Sala stad, söder om riksväg 72 mot Heby och Uppsala. Byn Isätra är omgiven av ett öppet, flackt odlingslandskap med stora åkrar som i sin tur kantas av skogspartier i öst och väst. Byn ligger samlad kring två vägskäl där fyra mindre vägar möts. Den gamla bykärnan delas upp i en nordlig och en sydlig del av Isätrabäcken som rinner i öst-västlig riktning. Söder om bäcken har byn drag av en radby, med de olika gårdshusen separerade av byvägen. Gårdarna på den norra sidan om bäcken ligger istället i klungor på båda sidor om vägen. Ytterligare en bit norrut omgärdas den skogklädda Skillsbacken av blandad sentida bebyggelse samt en äldre gård. Söder om den gamla bykärnan ligger Sörängen, där fyra utflyttade gårdar ligger som på ett pärlband över åkrarna innan man når Norrbäck och Kumlaby. Gårdarna här är solitärer och ligger en bit in från vägen med stora gårdsbildningar omgärdade av växtlighet och trädalléer. Likt gårdsstrukturen i bykärnan är mangårdsbyggnaderna även här skilda från ekonomibyggnaderna, fastän av gårdsplanen istället för en byväg. Bebyggelsen i Isätra är till stor del välbevarad och består av rödfärgade mangårdsbyggnader, varav flera är uppförda under 1800-talet i 1½ till 2 ½ våningar. Bebyggelsen följer den för Sala kommun karaktäristiska gårdsstruktur med fristående flyglar som flankerar huvudbyggnaden på båda sidor, där huvudbyggnaden är en äldre, mindre byggnad, medan en av flyglarna är större och numera huvudsakligt boningshus. Här återfinns även flera större ekonomibyggnader och inslag av månghusbebyggelse i form av smedja, spruthus och vagnslider.

Historik

Isätra är en gammal kulturbygd, som omnämns i skriftliga källor redan 1370. På en sockenkarta från 1688 syns fem gårdar i Isätra by: tre norr om och två söder om Isätrabäcken. Laga skifte genomfördes i byn 1867, vilket innebar att byn delvis splittrades upp och fyra gårdar anlades på Sörängen. I Isätra har det bland annat funnits ett brännvinsmagasin och en handelsträdgård. Brännvinsmagasinet drevs en kort period vid 1800-talets slut och handelsträdgården drevs mellan 1921 och 1970 i Boda. Ingen av byggnaderna finns kvar idag. Norra stambanan mellan Uppsala och Ånge invigdes 1881. På isätrabornas eget initiativ tillkom en järnvägsstation 1918. Stationen låg strax söder om Norrkärrbäck, norr om riksväg 56, omkring tre och en halv kilometer öster om Isätra by. Den hade stor betydelse under andra världskriget då den användes för ved- och virkestransport från Varmsätra såg. I slutet på 1960-talet lades stationen ned och byggnaderna revs. I Boda, nordost om Isätra by ligger Norrbys sockens största arbetsgivare: Andersérs mekaniska verkstad, som idag har ett 50-tal anställda. Strax intill ligger före detta Isätra missionshus, också kallat Boda missionshus, som byggdes 1896. Det fungerade som missionshus fram till 1994 och är numera bostadshus. Från 1970-talet utvecklades området strax öster om verkstaden då det anlades en avfallsstation samt en anläggning för motorsport.

Råd och rekommendationer

• Där det finns fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att vara nödvändigt. • Karaktäristiska byggnadstyper för landsbygden ska bevaras, underhållas och ej förvanskas. Dessa är viktiga för möjligheten att avläsa äldre agrara miljöer och bebyggelsestrukturer. • Utformningen av nya byggnader bör harmonisera med omgivande bebyggelse gällande form, volym, material och kulör på fasad, tak samt dörrar och fönster. • Ny bebyggelse bör placeras på ett sätt som harmoniserar med omgivande landskap och bebyggelsemiljö samt bibehåller alternativt förstärker dess övergripliga karaktär. • Ny bebyggelse bör anpassas till befintlig terräng och ej placeras på åkermark. Befintliga naturvärden i form av grönska, grönområden och åkermark bör beaktas. • Komplement- eller tillbyggnader bör vara underordnade huvudbyggnader. • Historiska vägsträckningar bör bibe¬hållas och underhållas. Nya anslutande vägar bör anläggas så att de anpassas till den naturliga topografin alternativt det befintliga planlagda gatunätets struktur.

Viktiga karaktärsdrag

• Agrar bebyggelse med för landsbygden traditionell utformning och färgsättning bestående av mangårdsbyggnader om 1–2½ våningar och ekonomibyggnader med rödfärgade timmer- eller panelfasader. Fasad-, dörr- och fönstersnickerier i ljusa kulörer samt lertegeltäckta sadeltak eller brutna tak. • Radbystruktur längs med bygatan. • Gårdsstruktur med mangårdar och ekonomibyggnader åtskilda av bygatan. • Gårdsstruktur med mangård och en eller flera flygelbyggnader. • Skiftade gårdar placerade som lummiga solitärer längs pärlbandsstruktur. • Långa siktlinjer över ett öppet jordbrukslandskap kring byn. • Bevarade inslag av månghussystemet.