Namn

Hedåker

Beskrivning

Området Hedåker och Brobacke ligger i Västerfärnebo socken i kommunens nordvästra del, mellan Västerfärnebo tätort och Rosshyttan. Orterna Hedåker och Brobacke ingår i ett bebyggelseområde som kallas Kilen eller Färnebokilen och utgörs från väst till öst av byarna Västerbykil, Mälby och Hedåker samt villasamhället Brobacke. Byarna ligger utmed Kilbovägen som leder genom ett lätt kuperat och öppet odlingslandskap, omgärdat av fläckvist utspridda skogspartier i väster och söder. Norr och öster om landskapet sträcker sig den mer tätvuxna Badelundaåsen. Centralt i Färnebokilen ligger byn Hedåker. Den största delen av byns bebyggelse ingår i den klungby som ligger belägen omkring ett gammalt vägskäl. Övriga gårdar ligger som solitärer runtomkring bykärnan, antingen utmed eller en bit in från Kilbovägen. Tre av gårdarna i Mälby ligger utmed Kilbovägen och faller samman med bebyggelsen i Hedåker. Boningshusen i Hedåker och Mälby är om 1½-2 våningar, uppförda under 1800-talet och början av 1900-talet. De har rödfärgade timmerfasader alternativt fasader med rödfärgad stående träpanel, men även grå och vita kulörer förekommer. Byggnaderna har lertegelklädda sadeltak och vita snickerier. Ekonomibyggnaderna är rödmålade med stående träpanel eller timmer. Det finns även sådana med delvist murade fasader, då antingen vitputsade eller med exponerad natursten. De har sadeltak klädda i plåt eller täckta med lertegel. Flera av gårdarna i bykärnan har en eller två flygelbyggnader ställda i vinkel mot boningshuset. Den för kommunen karaktäristiska gårdstypen med skild man- och fägård finns främst representerad strax sydväst om bykärnan och bland de gårdar utmed Kilbovägen som tillhör Mälby. Utmed Kilbovägen i Mälby står ett före detta mejeri med delvis vitputsade, delvis rödfärgade panelklädda fasader och ett högt sadeltak med valmade gavlar samt en tydlig frontespis. I byarna finns flera inslag av månghusbebyggelse, i form av timrade loftbodar och bodar. På åkermarkerna söder om Hedåker står ett flertal ängslador, de flesta uppförda i rödfärgat resvirke men vissa har även timmerstomme. Ängsladorna har lertegelklädda sadeltak. Strax öster om Hedåker, där odlingslandskapet övergår i skog, ligger villa- och småhussamhället Brobacke. Bebyggelsen är samlad kring en skogsomgärdad trevägskorsning och präglas av den omfattande småindustrin som har funnits och delvis finns på platsen ännu. Där finns det tidiga 1900-talets industri- och tegelarkitektur representerad, med stickbågsvalv och ornamenterade gesimser, samt enklare förrådsbyggnader i resvirke och rödfärgade panelfasader med plåttäckta sadeltak. Där finns också snickerilokaler uppförda i bland annat rödmålat timmer med vita snickerier och brutet sadeltak, samt en ljust putsad reparationsverkstad med gröna snickerier och plåttäckt sadeltak. Mitt i Brobacke står Hedåker brandstation som är gulputsad, med röda portar, sadeltak och ett torn. En bit nordväst ligger Hedåkerslokalen, med röda fasader, vita snickerier och brutna tak täckta av plåt. Bostadsbebyggelsen i Brobacke är till största delen från mitten av 1900-talet, men bebyggelse från stor del av resterande 1900-talet finns också representerad. Villorna ligger indragna från gatorna i stora, lummiga trädgårdar. I den sydöstra delen av samhället finns ett bostadsområde, uppfört under 1960- och 1970-talet med huvudsakligen låg bebyggelse. De äldsta husen i Brobacke är från tidigt 1900-tal och är uppförda i resvirke med panelklädda, rödfärgade fasader och vita snickerier. Husen från 1940– och 1950-talen har putsade fasader målade i ljusa kulörer. 1960-talets bebyggelse är uppförd i tegel, medan 1970-talets fasader övervägande består av mexitegel och träpanel i mörka kulörer. Det förekommer även bebyggelse från 2010-tal, i form av låga villor med rödmålad träpanel, tegelklätt sadeltak och uppförda på platta på mark. Förutom villabebyggelsen finns även radhus, uppförda under 1960- och 1970-talen i samma arkitektur som villorna från tiden.

Historik

Byn Hedåker ligger i ett bördigt odlingslandskap som uppstod kring år 500 e.Kr., när landhöjningen hade förvandlat det som förr var sjöbotten till odlingsbar åkerjord. Namnet Hedåker härstammar från sitt läge vid Långheden, den tallbevuxna delen av Badelundaåsen, som ligger öster om byn. Byns historia kan dateras till åtminstone ett halvt millennium tillbaka då gården Lilla Hedåker behandlas i ett köpebrev från 1568. Dessutom visar C14-prov tagna på forna bosättningar i omkringliggande områden att bygden varit bebodd redan under 300-talet. Hedåkers bykärna har historiskt sett varit placerad kring ett vägskäl, där tre vägar möttes. På senare tid har byn expanderat då flera av dess gårdar successivt flyttats ut. Under en period i början på 1800-talet beskrevs byn vara så tätbebyggd att man enkelt kunde gå på taken mellan några av gårdarna. Detta förstod man innebar en hög brandrisk, med katastrofala följder om elden skulle gå lös. I samband med storskifte 1800–1807 beslutade ett fåtal av bönderna att flytta sina gårdar. Trots försiktighetsåtgärder och utglesning av bebyggelsen, drabbades större delar av byn av en brand som härjade år 1811. 1845–1854 genomfördes även laga skifte i byn. 1910 startades Västerfärnebo Norra Mejeriförening och två år senare uppfördes ett mejeri strax väster om bykärnan i Hedåker. År 1947 lades mejeriverksamheten ner och i lokalerna drevs ett andelstvätteri fram till och med 1977, då även den verksamheten lades ner. Brobacke började bebyggas 1895 när ett lantställe avstyckades från gården Skräddars i Hedåker. Bland de få byggnader som först byggdes ingick ett mejeri samt Widéns ångsåg och kvarn, som grundades 1895 och som idag drivs av fjärde generationen Widén. Förutom Widéns har det funnits ett flertal mindre företag och industrier på orten, som till exempel Strumpfabriken TIFA, Bäckmans snickeri, Hedåkers reparationsverkstad och Mälströms café. Sydost om Brobacke ligger Gångar källa, en uppdämd källsjö uppkallad efter Gångartorpet, ett soldattorp som låg strax intill sjön. Under årens lopp har flera försök gjorts att nyttja källans vattenkraft, bland annat med en skvaltkvarn, byggd 1868 och riven 1910, samt 1918 då där anlades en mindre kraftstation. 1905 uppfördes här ett gemensamt klapphus, där traditionellt sett byarnas kvinnor samlades när det var dags för stortvätten. Klapphuset revs 1981 men ersattes strax därefter av ett nytt i egen regi av byns befolkning. Av material från Gångartorpet byggdes en IGOT-loge som stod färdig 1911. År 1994 skänktes byggnaden till Föreningen Hedåkerslokalen och byggnaden används numera som bygdegård.

Råd och rekommendationer

• Där det finns fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att vara nödvändigt. • Karaktäristiska byggnadstyper för landsbygden ska bevaras, underhållas och ej förvanskas. Dessa är viktiga för möjligheten att avläsa äldre agrara miljöer och bebyggelsestrukturer. • Utformningen av nya byggnader bör harmonisera med omgivande bebyggelse gällande form, volym, material och kulör på fasad, tak samt dörrar och fönster. • Ny bebyggelse bör placeras på ett sätt som harmoniserar med omgivande landskap och bebyggelsemiljö samt bibehåller alternativt förstärker dess övergripliga karaktär. • Ny bebyggelse bör anpassas till befintlig terräng och ej placeras på åkermark. Befintliga naturvärden i form av grönska, grönområden och åkermark bör beaktas. • Komplement- eller tillbyggnader bör vara underordnade huvudbyggnader. • Historiska vägsträckningar bör bibe¬hållas och underhållas. Nya anslutande vägar bör anläggas så att de anpassas till den naturliga topografin alternativt det befintliga planlagda gatunätets struktur.

Viktiga karaktärsdrag

Hedåker • Agrar bebyggelse med för landsbygden traditionell utformning och färgsättning bestående av mangårdsbyggnader om 1–2½ våningar och ekonomibyggnader med rödfärgade timmer- eller panelfasader. Fasad-, dörr- och fönstersnickerier i ljusa kulörer samt lertegeltäckta sadeltak eller brutna tak. • Modernistiska boningshus med ljusa fasader i varierande material, bland annat eternit • Klungbystrukturen i bykärnan • Gårdsstruktur med mangårdar och ekonomibyggnader åtskilda av bygatan • Gårdsstruktur med mangård och en eller flera flygelbyggnader • Bevarade inslag av månghussystemet • Långa siktlinjer över ett öppet jordbrukslandskap kring byn • Rödfärgade ängslador söder om byn Brobacke • Småskalig industribebyggelse med tegelarkitektur från tidigt 1900-tal i den sydvästra delen av samhället • Villabebyggelse med stora, lummiga trädgårdar från tidigt 1900-tal utmed vägen i samhället • Modernistisk bostadsbebyggelse med mexitegel-, tegel- och putsfasader i de sydöstra delarna av samhället