Namn

Hällby, Norrgärsbo, Sörgärsbo, Norrål och Sörål

Beskrivning

Byarna Hällby, Norrgärsbo, Sörgärsbo, Norrål och Sörål ligger i Västerfärnebo socken, i de västra delarna av kommunen. Byarna är samlade omkring sjön Gorgen med tillhörande våtmarker, i slättlandskapet sydväst om Västerfärnebo. Norr om Gorgen rinner Svartån. Närmast Västerfärnebo i norr, ligger Hällby vars bebyggelse i huvudsak är koncentrerad utmed vägen med karaktär av en radby. Gårdarna står tätt med ett stort antal ekonomibyggnader och uthus i varierande storlek. Längst söderut i bykärnan finns en större lantbruksgård och strax sydost om denna ytterligare en enskild gård. I skogsbrynet öster om bykärnan ligger flera mindre gårdar samt blandad villabebyggelse. Ytterligare en bit utmed vägen, sydost om Gorgen, ligger Norrgärsbo och Sörgärsbo. I Norrgärsbo ligger en ansamling av tre gårdar intill en större, skogbeklädd åkerholme strax väster om vägen. Österut ligger resterande gårdar glest placerade som solitärer utmed en grupp av mindre avtagsvägar som löper mellan åkrarna och ett antal mindre skogspartier. Sörgärsbo bykärna har, liksom Hällby, karaktär av en radby dock med något glesare och från vägen indragen bebyggelse. En bit söder om bykärnan ligger bland annat gården Lias samt ytterligare gårdsbebyggelse kring ett vägskäl som österut leder bort mot Norrsalbo och västerut mot Sörål. Söderut fortsätter vägen med ytterligare gårds- och villabebyggelse, glest placerad i åkerlandskapet som övergår till att brytas upp och omgärdas av större skogspartier. Sydväst om sjön Gorgen, där slättlandskapet övergår till skog, ligger Sörål och Norrål. Bebyggelsen i de båda byarna är längs ett flertal avtagsvägar placerade som solitärer eller i mindre kluster utmed skogsområden och åkerholmar. Mellan byarna går Gärsjöbäcken som senare ansluter med sjön Gorgen. Bebyggelsen i samtliga byar består huvudsakligen av små till mellanstora gårdar med timrade eller panelklädda mangårdsbyggnader samt eventuella flygelbyggnader med tegeltäckta sadeltak. Merparten av dem följer det sena 1800-talets byggnadsanda. Gårdsbebyggelsen kännetecknas av ett stort antal ekonomibyggnader och uthus, uppförda i timmer eller med stående panel, med sadeltak täckta av lertegel eller plåt. Majoriteten av byggnaderna är rödmålade med vita snickerier. Det finns även inslag av yngre bebyggelse uppförd under sent 1900-tal i låg byggnadsvolym, i gul kulör. På ängs- och våtmarkerna kring Svartån och sjön Gorgen står ett antal ängslador. Dessa är uppförda i rödmålat timmer med lertegelklädda sadeltak.

Historik

Baserat på det stora antalet registrerade fynd av boplatser och diverse redskap i området visar det på ett av Mellansveriges mest intensiva boplatser kring tiden för ca 6 000 – 8 000 år sedan. Då utgjordes området kring Svartån av en bred havsvik vars goda möjligheter till fiske och säljakt lockade människor att hålla till i trakten. De stora skogarna erbjöd dessutom tillgångar i form av jakt och insamling av bland annat bär och nötter. Långt senare har landhöjningen gjort att landskapet numera i mångt och mycket utgörs av bördiga åker- och ängsmarker. I de norra delarna av området finns gravfält samt fynd av bosättningar och föremål från järnåldern. I Norrål fanns under 1600- och 1700-talen en frälseägd hytta med hammarsmedja samt en skvaltkvarn som 1804 ersattes av Lugnets kvarn. De låg båda vid Gärsjöbäcken, intill sjön Gorgen, där det numera finns slaggrester. Kring sekelskiftet 1700–1800 genomfördes storskifte i byarna och laga skifte genomfördes vid mitten och senare delen av 1800-talet. I och med laga skifte kom en stor del av byarna att glesas ut och bland annat radbykaraktären hos vissa av dem att delvis lösas upp, då flera gårdar flyttades utanför respektive bykärna. Kring Svartån och den vanligtvis lilla sjön Gorgen, skedde om våren återkommande stora översvämningar som hindrade böndernas bruk av marken. Inspirerade av liknande lösningar i socknen startades år 1932 ”Norr Gerdsbo invallningsföretag”, ett samarbete mellan bönderna som innebar att omfattande regleringar av Svartån inleddes med hjälp av moderna invallningsmetoder, utdikningar och anläggande av en pumpstation. Invallningsprojekten fortsatte även under det kommande årtiondet i andra delar av socknen och resulterade med sina vallar, med en sammanlagd längd om 13,8 km, i ett av de största invallningsprojekten som gjorts i en svensk socken.

Råd och rekommendationer

• Där det finns fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att vara nödvändigt. • Karaktäristiska byggnadstyper för landsbygden ska bevaras, underhållas och ej förvanskas. Dessa är viktiga för möjligheten att avläsa äldre agrara miljöer och bebyggelsestrukturer. • Utformningen av nya byggnader bör harmonisera med omgivande bebyggelse gällande form, volym, material och kulör på fasad, tak samt dörrar och fönster. • Ny bebyggelse bör placeras på ett sätt som harmoniserar med omgivande landskap och bebyggelsemiljö samt bibehåller alternativt förstärker dess övergripliga karaktär. • Ny bebyggelse bör anpassas till befintlig terräng och ej placeras på åkermark. Befintliga naturvärden i form av grönska, grönområden och åkermark bör beaktas. • Komplement- eller tillbyggnader bör vara underordnade huvudbyggnader. • Historiska vägsträckningar bör bibe¬hållas och underhållas. Nya anslutande vägar bör anläggas så att de anpassas till den naturliga topografin alternativt det befintliga planlagda gatunätets struktur.

Viktiga karaktärsdrag

• Agrar bebyggelse med för landsbygden traditionell utformning och färgsättning bestående av mangårdsbyggnader om 1–2½ våningar och ekonomibyggnader med rödfärgade timmer- eller panelfasader. Fasad-, dörr- och fönstersnickerier i ljusa kulörer samt lertegeltäckta sadeltak eller brutna tak. • Radbystrukturer med tät respektive glesare bebyggelse i Hällby och Sörgärsbo. • Gårdsstruktur med mangård och en eller flera flygelbyggnader. • Skiftade gårdar placerade som solitärer utmed väg. • Stor mängd bevarade inslag av månghussystemet. • Långa siktlinjer över ett öppet slättlandskap samt Gorgen och dess våtmarker. • Ängslador kring Svartån och sjön Gorgen.