Namn

Tingvastbo

Beskrivning

Området Tingvastbo ligger i Tärna socken i sydvästra delarna av Sala kommun, söder om Varmsätra. Tingvastbo ligger i ett omväxlande slättlandskap omgärdat av mindre skogspartier. Tingvastbos bykärna ligger samlad kring den gamla byvägen och österut övergår Varmsätrabäcken till att bli kallad Tingvastbobäcken. Söder om bykärnan ligger övrig bebyggelse utspridd utmed en byväg som leder österut. Bykärnan i Tingvastbo är tätbebyggd och består av fyra mangårdshus om 1½-2½ våningar. Tre av dessa är ursprungliga uppförda enligt 1800-talets byggnadsanda, varav en gård är i väl bevarat skick och består av tre knuttimrade byggnader stående omkring en gårdsplan. Byggnaderna är inklädda i rödmålad panel med vitmålade snickerier. Den södra gårdens mangårdshus är placerat långt in på en långsmal gårdsplan och flankeras av två flygelbyggnader. Det fjärde boningshuset i bykärnan är en på mitten av 1970-talet om- och tillbyggd bagarstuga med delvist inbyggd balkong på gaveln, rödmålade fasader och vita snickerier. Samtliga byggnader har sadeltak med varierande taktäckningsmaterial. Bykärnans mangårdar omgärdas i söder och norr av storskaliga ekonomibyggnader med fasader av rödmålat resvirke eller delvis i sten. På taken ligger lertegel alternativt plåt. Inne i bykärnan finns även äldre, timrade ekonomibyggnader målade i rött med lertegeltäckta sadeltak. Utmed den större vägen väster om byn ligger en vid laga skifte utflyttad gård. Gården har en uppdelning mellan mangård och ekonomibyggnader på varsin sida om vägen. Det vitmålade mangårdshuset flankeras av två röda flygelbyggnader i timmer respektive panel. Resterande bebyggelse omkring bykärnan består av gårdar och torp huvudsakligen uppförda kring sekelskiftet 1900 samt fritidshus med låga byggnadsvolymer från omkring 1970-tal. Bebyggelsen är av blandad karaktär med varierande fasadkulörer och material.

Historik

Förekomster av diverse lösfynd samt en boplats tyder på att området kring Tingvastbo har varit bebott sedan stenåldern. Byns namn finns omnämnd i skrift från 1538. I byns bykista återfinns handlingar rörande byn, den äldsta sådan från 1635. 1921 skänktes bykistan till Västmanlands läns museum. Där Tingvastbobäcken korsar byvägen i söder fanns en gång en skvaltkvarn. I slutet av 1600-talet brann kvarnen ned. Byns befolkning får tillstånd att uppföra en ny kvarn, vilken kan ses på kartor daterade till 1785. Senare laga skifteskartor från 1864 visar dock inte längre någon kvarn, varför man kan anta att den vid det här laget är borta för gott. Vid tiden för laga skifte kom byns tidigare kringbyggda fyrkantmodell att upplösas och en gård flyttades ut intill den större vägen sydväst om bykärnan. 1903 kom det på kyrkstämman in ett förslag om att uppföra en småskola på Tingstorp, mellan Tingvastbo och Tärnaby. Förslaget lades dock så småningom ned på grund av att behovet inte ansågs stort nog. Mellan åren 1942–1944 utgavs Tingvastbobladet tillfälligt, där det skrevs om olika händelser som skedde i byn. På den nordöstra gården i bykärnan har det tidigare funnits ett gårdsmejeri.

Råd och rekommendationer

• Där det finns fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att vara nödvändigt. • Karaktäristiska byggnadstyper för landsbygden ska bevaras, underhållas och ej förvanskas. Dessa är viktiga för möjligheten att avläsa äldre agrara miljöer och bebyggelsestrukturer. • Utformningen av nya byggnader bör harmonisera med omgivande bebyggelse gällande form, volym, material och kulör på fasad, tak samt dörrar och fönster. • Ny bebyggelse bör placeras på ett sätt som harmoniserar med omgivande landskap och bebyggelsemiljö samt bibehåller alternativt förstärker dess övergripliga karaktär. • Ny bebyggelse bör anpassas till befintlig terräng och ej placeras på åkermark. Befintliga naturvärden i form av grönska, grönområden och åkermark bör beaktas. • Komplement- eller tillbyggnader bör vara underordnade huvudbyggnader. • Historiska vägsträckningar bör bibe¬hållas och underhållas. Nya anslutande vägar bör anläggas så att de anpassas till den naturliga topografin alternativt det befintliga planlagda gatunätets struktur.

Viktiga karaktärsdrag

• Agrar bebyggelse med för landsbygden traditionell utformning och färgsättning bestående av mangårdsbyggnader om 1–2½ våningar och ekonomibyggnader med rödfärgade timmer- eller panelfasader. Fasad-, dörr- och fönstersnickerier i ljusa kulörer samt lertegeltäckta sadeltak eller brutna tak. • Tätbebyggd bykärna placerad utmed äldre byväg. • Gårdsstruktur med mangårdar och ekonomibyggnader åtskilda av bygatan. • Gårdsstruktur med mangård och en eller flera flygelbyggnader. • Skiftade gårdar placerade som solitärer utmed väg. • Fritidshusbebyggelse med låga byggnadsvolymer från 1970-talet. • Långa siktlinjer över ett öppet jordbrukslandskap kring byn. • Bevarade inslag av månghussystemet.