Namn

Smedsbo

Beskrivning

Området Smedsbo ligger i Fläckebo socken i kommunens sydvästra del, mellan Salbohed och Sätra brunn. Smedsbo ligger strax öster om Gussjön, i det omväxlande skogs- och åkerlandskapet som breder ut sig mellan Salbohed och Sätra brunn. Smedsbos bebyggelse kan dateras till sent 1800-tal och består av tre gårdar som står tätt kring ett vägskäl i utkanten av ett flackt och smalt åkerlandskap som omges av skogspartier. Genom byn går en smal grusväg som skiljer mangårdar från ekonomibyggnader. Mangårdarna med dess vinkelställda flygelbyggnader är om 1½-2½ våningar med timmer- eller panelklädda fasader målade röda eller i ljusa kulörer med vita snickerier. Byggnaderna har enkla sadeltak alternativt brutna eller halvvalmade sådana, täckta med tegel eller plåt. Motstående mangårdarnas gårdsplaner står ett flertal ekonomibyggnader i varierande storlek och funktion, även dessa med rödmålade fasader av timmer eller inklädda i panel. Strax öster om byns ägor finns torpbebyggelse, som trots om- och tillbyggnader, ännu har en bevarad småskalighet, utformning samt färgsättning. Strax öster om byns ägor finns torpbebyggelse, som trots om- och tillbyggnader, ännu har en bevarad småskalighet, utformning samt färgsättning.

Historik

Smedsbo samt omkringliggande byar genomgick storskifte under tidigt 1800-tal. Laga skifte genomfördes under 1850- och 1860-talet, men innebar inga vidare förändringar för byns bebyggelsestruktur. I laga skifteshandlingarna kan man läsa att det på den tiden fanns två gårdar i byn. I Sala kommuns kulturminnesvårdsprogram från 1985 lyfte kommunen möjligheten att låta byn Smedsbo erhålla en byggnadsminnesförklaring.

Råd och rekommendationer

• Där det finns fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att vara nödvändigt. • Karaktäristiska byggnadstyper för landsbygden ska bevaras, underhållas och ej förvanskas. Dessa är viktiga för möjligheten att avläsa äldre agrara miljöer och bebyggelsestrukturer. • Utformningen av nya byggnader bör harmonisera med omgivande bebyggelse gällande form, volym, material och kulör på fasad, tak samt dörrar och fönster. • Ny bebyggelse bör placeras på ett sätt som harmoniserar med omgivande landskap och bebyggelsemiljö samt bibehåller alternativt förstärker dess övergripliga karaktär. • Ny bebyggelse bör anpassas till befintlig terräng och ej placeras på åkermark. Befintliga naturvärden i form av grönska, grönområden och åkermark bör beaktas. • Komplement- eller tillbyggnader bör vara underordnade huvudbyggnader. • Historiska vägsträckningar bör bibe¬hållas och underhållas. Nya anslutande vägar bör anläggas så att de anpassas till den naturliga topografin alternativt det befintliga planlagda gatunätets struktur.

Viktiga karaktärsdrag

• Agrar bebyggelse med för landsbygden traditionell utformning och färgsättning bestående av mangårdsbyggnader om 1–2½ våningar och ekonomibyggnader med rödfärgade timmer- eller panelfasader. Fasad-, dörr- och fönstersnickerier i ljusa kulörer samt lertegeltäckta sadeltak eller brutna tak. • Tätbebyggd bystruktur med kringbyggda gårdsplaner. • Gårdsstruktur med mangårdar och ekonomibyggnader åtskilda av bygatan. • Gårdsstruktur med mangård och en eller flera flygelbyggnader. • Långa siktlinjer över ett öppet jordbrukslandskap kring byn. • Bevarade inslag av månghussystemet. • Torpmiljö öster om byn.