Namn

Skorkebo-Ingbo

Beskrivning

Området Skorkebo och Ingbo ligger i Norrby socken, i kommunens östra del mellan Saladamm och Heby i Uppsala kommun. Bebyggelsen i Skorkebo och Ingbo är belägen i ett odlingslandskap som ligger utmed en dalgång där ett mindre vattendrag löper genom i öst-västlig riktning och går samman med Sågbäcken som leder upp från söder och delar av området västerut. I norr ligger Ölstabrändans naturreservat. Bebyggelsen i området är uppdelad i mindre grupperingar av gårdar varav två gårdar i Skorkebo bykärna, två i den österut belägna byn Ingbo samt gården Sågars däremellan. Dessutom hör till byn en villa, uppförd 1975, som står precis intill Sågbäcken på dess västra sida. Skorkebo bykärna består av en gård med ett äldre boningshus uppfört enligt 1800-talets byggnadsanda med tillhörande ekonomibyggnader, däribland en delvis timrad sådan med portlider, samt en andra gård vars boningshus år 1950 ersatte en äldre byggnad. Mangårdarna om 1½-2 våningar med tegeltäckt sadeltak, är målade i röd respektive ljus kulör och står tätt intill en mindre byväg. På motsatt sida byvägen står ett antal större ekonomibyggnader i vinkel. Ytterligare en vinkelställd ekonomibyggnad står strax väster om bykärnan. Ekonomibyggnaderna har tegel- eller plåttäckta sadeltak, med panelklädda alternativt timrade fasader målade i röd kulör. Vissa fasader är i sten och delvist vitputsade. Sydost om bykärnan ligger en utskiftad gård intill skogsbrynet, med panelklädda mangårdar i gul kulör stående i vinkel, en större rödmålad ekonomibyggnad samt ett flertal uthus. Ännu en separat bostad står placerad en bit in i skogen. Utmed bäckravinen österut ligger gården Sågars vars 1½ våning höga mangård har brutet sadeltak täckt med lertegel, röda fasader och vit- samt gulmålade snickerier. På tomten står ett mindre uthus med lertegeltäckt sadeltak, röda fasader och vita snickerier. Ingbo består av två gårdar placerade tätt intill varandra utmed skogsbrynet. Mangårdarna är båda om 2½ våningar och uppförda under sent 1800-tal. Den ena har betongtegeltäckt sadeltak, gulmålad stående träpanel med vita snickerier och flankeras av två flygelbyggnader i ljus kulör. Den andra har lertegeltäckt sadeltak, rödmålad stående träpanel och vita snickerier. Till mangårdarna hör ett flertal ekonomibyggnader i varierande storlek, däribland ett vagnslider. Ekonomibyggnaderna har rödmålade fasader av panel eller timmer alternativt vit puts samt sadeltak huvudsakligen täckta med lertegel men även delvis med plåt.

Historik

I början av 1800-talet byggdes en kvarn intill Sågbäcken, vilken då ersatte en tidigare sådan som varit verksam om senast under 1600-talet. På 1850-talet anlades även en såg, vilken ursprungligen sköttes av bönderna i Ölsta, fram till 1859 då en sågmästare utnämndes. Sågmästaren tilläts uppföra en liten bostad, på platsen som nu kallas Sågars, mittemellan Skorkebo och Ingbo. Sågen byggdes om 1871 och utrustades då med ett stålband som ersatte det tidigare handsmidda järnbladet. Verksamheten lades ned 1881. Under 1860-talet genomgick Skorkebo laga skifte, varpå bykärnan med de dåvarande fyra kringbyggda gårdarna splittrades. En av gårdarna flyttades till sin nuvarande plats, intill skogsbrynet sydost om bykärnan. Väster om byarna Skorkebo och Ingbo, i de södra delarna av Ölsta, ligger ett skolhus som byggdes i slutet av 1880-talet. I början av 1900-talet var byggnaden alltför liten för de elever som bodde i området, varpå den byggdes ut 1903. Skolverksamheten fortsatte fram till 1967, då den lades ned. Numera är skolhuset privatägt. Sedan 1995 är Ölstabrändan ett naturreservat. 1888 härjade där en skogsbrand och sedan dess har området fått växa fritt, utan att något skogsbruk bedrivits där. Ölstabrändan är ett varierat skogsområde med en mycket blockrik terräng, där snabbväxande lövträd trivs. Naturtypen är en lövbrända, vilken är mycket ovanlig i södra Sverige.

Råd och rekommendationer

• Där det finns fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att vara nödvändigt. • Karaktäristiska byggnadstyper för landsbygden ska bevaras, underhållas och ej förvanskas. Dessa är viktiga för möjligheten att avläsa äldre agrara miljöer och bebyggelsestrukturer. • Utformningen av nya byggnader bör harmonisera med omgivande bebyggelse gällande form, volym, material och kulör på fasad, tak samt dörrar och fönster. • Ny bebyggelse bör placeras på ett sätt som harmoniserar med omgivande landskap och bebyggelsemiljö samt bibehåller alternativt förstärker dess övergripliga karaktär. • Ny bebyggelse bör anpassas till befintlig terräng och ej placeras på åkermark. Befintliga naturvärden i form av grönska, grönområden och åkermark bör beaktas. • Komplement- eller tillbyggnader bör vara underordnade huvudbyggnader. • Historiska vägsträckningar bör bibe¬hållas och underhållas. Nya anslutande vägar bör anläggas så att de anpassas till den naturliga topografin alternativt det befintliga planlagda gatunätets struktur.

Viktiga karaktärsdrag

• Agrar bebyggelse med för landsbygden traditionell utformning och färgsättning bestående av mangårdsbyggnader om 1–2½ våningar och ekonomibyggnader med rödfärgade timmer- eller panelfasader. Fasad-, dörr- och fönstersnickerier i ljusa kulörer samt lertegeltäckta sadeltak eller brutna tak. • Ett flertal små, tätbebyggda bykärnor. • Gårdsstruktur med mangårdar och ekonomibyggnader åtskilda av bygatan. • Gårdsstruktur med mangård och en eller flera flygelbyggnader. • Långa siktlinjer över ett öppet jordbrukslandskap med bäckravin • Bevarade inslag av månghussystemet.