Namn

Hörnsjöfors

Beskrivning

Hörsjöfors herrgård nås via en allé som leder in österifrån. Huvudbyggnaden är uppförd med timmerstomme på stengrund, med reveterade fasader av vitt slätputs, brunmålade fönstersnickerier och ett valmat mansardtak täckt med svart plåt. Byggnadens knuttimrade hörn är markerade med pilastrar och utmed takfoten har byggnaden en profilerad gesims. Huvudbyggnaden flankeras av två timrade flygelbyggnader målade i rött med grå- och ockrafärgade snickerier samt ett högt, valmat sadeltak täckt med plåt. Bredvid herrgården rinner Svartån genom en kvarndamm med vattenståndsreglerande luckor. Mjölnarbostaden som står på andra sidan kvarndammen har vitputsade fasader, höga stickbågeformade fönster i brun kulör och sadeltak täckt med svart plåt. Kvarnbyggnaden har ett plåttäckt sadeltak och står på en hög sockel av sten. På byggnadens gavel leder en skullbro upp till dess andra våning som är inklädd i röd plåt med vita dörr- och fönsteromfattningar. Strax väster om gården ligger Hörnsjöfors by med övervägande bebyggelsen uppförd omkring sekelskiftet 1900 med röda fasader och lertegeltäckta sadeltak. Norr om gården ligger det numera avstyckade jordbruket med storskaliga ekonomibyggnader.

Historik

Hörnsjöfors gick ursprungligen under namnet Forss och finns som tidigast dokumenterad i en skattelängd från 1371. Förutom jordbruket hade gården sedan 1500- och 1600-tal verksamheter såsom kvarn, sågverk och sedermera under 1820-talet även tegelbruk. Under Gustav II Adolfs regeringstid erhöll gården dessutom privilegier för hytta och hammare och 1617 grundades gårdens bruk. Hyttan lades dock ner redan under tidigt 1600-tal medan hammaren, senare Lämmasmedjan, användes fram till 1872 och räknades därmed som den sista smedjan i Västerfärnebo socken. Omkring tio år efter nedläggningen gjordes den före detta smedjan först om till kvarn och sedermera under 1900-talet till mekanisk verkstad. Tegelbruket fortsatte att drivas till 1960-talet. Under åren har Hörnsjöfors tillhört ett flertal ägare. Bland de tidigare namnen hör bland annat Magnus Brahe, dottern Ebba Brahe och senare även hennes son Magnus Gabriel de la Gardie samt familjen Polhammar, släkt med den senare adlade Christopher Polhem. Senare under tidigt 1900-tal stod ett flertal företag som ägare av gården. Till dessa hör Wirsbo bruk, som intressent i gårdens skog, samt Svenska Metallverken och Skultuna bruk som såg potentialen att nyttja vattenkraften i Svartån. Vid samma tid blev gården också känd som Hörnsjöfors. 1950 styckades byggnaderna av från skogen, hyttan och kvarnen. Samtidigt köptes gården av lantbruksstyrelsen och omdanades då till Sveriges första sambruksföretag, en typ av ekonomisk förening med jordäganderättigheter. Mangårdens grundmurar härstammar från 1600-talet och dess två flyglar från 1700- respektive 1800-talet. Huset på andra sidan ån uppfördes på 1800-talet, med tanken om att bli mejeri, istället blev det mjölnarbostad. I Hörnsjöfors by byggdes även inspektors- och lärarbostad samt en folkskola. Under de senare åren har gårdens flygelbyggnader återställts genom en grundlig exteriör och interiör renovering och för närvarande står huvudbyggnaden i stånd att genomgå en liknande typ av behandling.