Namn

Hästbäck-Landforsen-Örbäck

Beskrivning

Området har rester efter tre byars hytt- och hammarverksamhet. Vid Landforsen, väster om bäcken ligger Hästbäcks hytt- och hammarområde, öster om bäcken ligger Landforsens hytt- och hammarområde som tillhört Långsjö. Hyttverksamhet har även bedrivits i Örbäck där Dammsjöns vatten rinner ut i Långsjön. Hyttan från år 1785 på Landforsbacken är en välbevarad och restaurerad mulltimmershytta. Området ingår i Ekomuseum Bergslagen. De två utmarkshyttorna är exempel på det i Norbergsområdet tydliga mönster med medeltida lämningar efter ett stort antal hyttor som ofta låg lång ut i skogarna i byarnas utmarker. Dessa hyttor kan kallas utmarkshyttor, till skillnad från byhyttorna belägna inne i byarna. Utmarkshyttor finns i stort sett aldrig karterade i det äldre kartmaterialet, det finns nästan aldrig några belägg för namn och de kan således inte knytas till några äldre källor. Utmarkshyttorna är både anlagda och nedlagda under medeltiden. Den stora mängden välbevarade utmarkshyttor är unikt för Norbergs bergslag och är av nationellt intresse Spridda längs landsvägen ligger gårdar med ekonomibyggnader som till största delen tillkommit under 1800-talet med traditionellt utseende. Några av byns gårdar och möjligen byggnader har anor längre tillbaka. I Hästbäcks by idag finns tre av de gårdar som byggdes upp under 1700- och 1800-talet kvar. Den välbevarade gästgiveribyggnaden består av två våningar under ett brutet tegeltak. Den timrade byggnaden är klädd med faluröd panel. Övriga byggnader är även dessa rödfärgade och ofta panelade med vita knutar. Den äldre hyttbacken ligger intill byn med slaggvarp och resten efter en hammare. Den yngre hyttplatsen vid Landforsen bildar tillsammans med hyttbacken från grannbyn en mycket välbevarad miljö.

Historik

Samtliga byggnader i Hästbäcks by brann ner år 1750. De byggnader som är utmärkta på storskifteskartan från år 1777 är nyuppförda. Gästgiveriet, eller Herrgården, byggdes år 1777. Innan dess hade det uppförts en mindre bostads/gästgiveribyggnad som troligen ingår i den stora herrgårdsbyggnad som står där idag. Efter branden och storskiftet under 1700-talets slut byggdes, byttes och köptes hus så att byn fick den struktur som den mycket aktiva gästgiveridrivaren Jonas Hellström önskade. Bebyggelsen var fortfarande anordnad som en klungby med bostäder och uthus nära varandra. Skiftena hade tidigare legat utspridda kring byn i mindre tegar i något som var ett mycket orationellt jordbruk. På 1840-talet genomfördes laga skifte och antalet skiften per hemman minskade radikalt. Byn behöll dock sin samlade bebyggelse och inga gårdar flyttades ut.

Värdebeskrivning

-Landforsens mulltimmerhytta som en av få bevarade från sin tid, är viktig för upplevelsen av bergsbrukets betydelse i Bergslagen. -Lämningarna efter utmarkshyttorna speglar det expansiva tidigmedeltida bruket av hyttor belägna även i byarnas utmarker. Lämningarna är tydligast vid den norra platsen. -Bykärnan som ligger i dalgången i öppen odlingsmark. Bymiljön kan upplevas i sin helhet från vägen som leder genom byn. Flera av bostadshusen och ekonomibyggnaderna är monumentala till sin storlek och samtidigt välbevarade. -Flera av byggnaderna i byn är i helhet och i detaljer välbevarad med äldre karaktär, ursprungliga proportioner och traditionella byggnadsmaterial. -Flera byggnader är delvis eller i helhet uppförda i slaggsten, ett byggnadsmaterial som traditionellt använts i Bergslagen och i områden med exempelvis järnbruk. -Statarbostaden är viktig för förståelsen hur levnadsförhållanden kunde vara under perioden då statarsystemet brukade. -Hästbäcks yngre hyttbacke vid Landforsen bildar tillsammans med Landforsens hytta i Långsjö en välbevarad hyttmiljö.