Namn

Rosendals bergsmansby

Beskrivning

Byns bebyggelse har en bevarad karaktär av en bergsmansby, där Rosendals hytta är belägen mitt i byn. Flertalet av de äldre huvudbyggnaderna står kvar än idag och är registrerade i FMIS. De är uppförda i två våningar med tegel på sadeltaken. Större delen av bebyggelsen härstammar från 1800-talet och är målad i röd slamfärg, vilket ger byn ett enhetligt uttryck. En av gårdarna har en manbyggnad med två flyglar som bland annat innehöll bagarstuga, snickarverkstad och sadelkammare. På gårdsplanen står ett stort vårdträd. Flera av byns hus har slaggstensgrund och flera ekonomibyggnader är helt uppförda i slaggsten. Mindre gårdar och torp finns i utkanten av byområdet. Av den äldre utmarkshyttan (Olshyttan) i byn minner en hyttruin med spridd slagg runt och ett område med sotfärgad mylla (som troligen är platsen för kolhuset) om hyttdriften. Slaggen är av samma typ som vid Lapphyttan, vilket pekar mot en tidigmedeltida anläggningstid. Av Rosendals hytta i bykärnan återstår en masugnsruin, murar, husgrunder bland annat efter kolhuset stensatta hjulbäckar, en eventuell hammarruin och tre slaggvarp som utsatts för omfattande täkt. Området är skyltat. Strax norr om området finns en minnessten registrerad. Ytterligare ett stycke norrut finns även en torplämning.

Historik

Rosendal (Rosindal) omnämns redan år 1371. Ortnamnet har tolkats som gående tillbaka till det tyska namnet ”Rosental”. Det kan vara ett så kallat uppkallelsenamn som är vanligt i högfrälse miljöer, där fastigheter får namn efter till exempel borgar och städer där man haft besittningar eller krigat. Det äldsta belägget för en hytta i Rosendal är från år 1539. Hyttan drevs av Norbergsåns vattenkraft och ägdes då av en enda bergsman. Antalet ägare och gårdar i byn ökade och i början på 1600-talet fanns där fyra delägare. Dessa lät bygga en ny hytta under 1660-talet, norr om den äldre, i anslutning till bytomten. Både kvarnar, smedjor och hammare har kantat åns stränder. Vissa lades ner redan under 1600-talet. Produktionen i hyttan ökade kontinuerligt under 1700- och 1800-talen. Enligt en karta från år 1822 fanns på hyttbacken, förutom masugnen och kolhuset, flera magasin, råmalmsbackar, limrum för kalkstenen, rostgropar samt malmlårar där det färdiga tackjärnet förvarades. År 1875 blåstes hyttan ner eftersom den blev utkonkurrerad av de större brukshyttorna. Inom byägan fanns också ett tredje hytt- och hammarområde. Detta låg nära gränsen mot Persbo byäga och hörde också till den byn, trots läget i Rosendal. Bergmansbyn var uppdelad i Östra och Västra Rosendal med ån som gräns. Den västra delen var störst. När laga skifte genomfördes i byn gjordes det vid olika tillfällen för de olika delarna av byn, år 1828 för östra och år 1850 för västra. Uppdelningen och benämningarna hängde kvar fram på 1900-talet. I Västra Rosendal ingick ett hemman som sedan 1500-talet hade tillhört kyrkoherdebostället i Norberg. Denna gård benämns som Prästtorpet. Till denna hör Skommarbo, en bostadsfastighet belägen söderut utanför byn. Resultatet av laga skifte var att två av gårdarna styckades men ingen flyttades ut från bygemenskapen. En av dem som styckades ägdes av Högfors bruk. Den andra var Samuelpersgården vars arrendatorsbostad blev en egen enhet. På östra sidan var det endast Brogården, tidigare Sylgården, som var en bebyggd bergsmansgård. Några enstaka mindre lägenheter var bebyggda och låg upp mot landsvägen där järnvägen senare drogs.

Värdebeskrivning

-Äldre bergsmansgårdar och ekonomibyggnader tillsammans med det ännu aktiva jordbruket och djurhållningen visar på byn långa kontinuitet och odlingslandskapet är ännu öppet. -Hyttområdet är omfattande med bland annat stora slaggvarp och en bibehållen masugnsruin från 1800-talet. -Flera av byns byggnader är välbevarade med ursprungliga material, proportioner och detaljer och speglar sin tids tidstypiska ideal vid uppförande. -Flera av byggnaderna är helt eller delvis uppförda i slaggsten vilket är vanligt och representativt för bruksmiljöer i Bergslagen. -Vandringsstigen från hyttan upp mot Persbo hammare och hytta som sedan leder in mot Norberg. På vägen passerar man även Persbo kopparhytta. -Bymiljön med bebyggelse nära vägen som leder genom byn.