Namn

Flikens bykärna

Beskrivning

Bebyggelsen i bykärnan ligger grupperad kring hyttplatsen och den gamla sågplatsen vid bäckutloppet. Byvägen leder ner mot sjön och bebyggelsen ligger synligt längs den. Inom området finns byggnader med höga byggnadshistoriska värden som har tidstypisk utformning och bevarat material sedan uppförande. Dessa ger kunskap om både äldre hantverksmetoder samt arkitekturstil och byggnadstraditioner när byggnaden uppfördes ur både ett lokalt och ett nationellt perspektiv. Vissa av de äldre byggnaderna är välbevarade i karaktär och material, och flera arkitektoniskt intressanta byggnader från 1900-talet är välbevarade. Slamfärgade fasader och lertegeltak dominerar bebyggelsens exteriör.

Historik

Flikens äldsta omnämnande är från år 1496 (Flykenne). Namnet är ett naturnamn som syftar på en naturformation. Kanske syftar det på att sjön Gäsen här är ”flikig” genom de många uddarna. Äldsta belägg för en hytta i byn är från år 1539. Möjligen motsvarar det hyttan vid ån som under 1600-talet var en av de största i trakten, men det har funnits hyttor på ytterligare två platser inom byägan så det ursprungliga läget är osäkert. Flikens hytta ägdes av byns bergsmän. Järnmalmen togs i Flikgruvan som ingick i Morbergsfältet i Norberg. Vid den här tiden fanns även två stångjärnshamrar i byn. De lades emellertid ner redan under 1600-talet. Produktionen ökade under 1700- och 1800-talen. Från 1850-talet ägde Fagersta bruk de flesta andelarna i hyttan. Hyttan blåstes för sista gången år 1888. Byggverksamheten i byn utökades väsentligt sedan laga skifte genomförts på 1850-talet. Bruket uppförde Rättargården på en äldre grund på 1870-talet som innehöll fyra arbetarbostäder. Den bebyggelse som uppfördes på 1880-talet placerades öster om ån, längs vägen från byn upp mot stora landsvägen. Flikens Herrgård var ursprungligen en inspektörbostad. En skogsvaktarbostad byggdes norr om herrgården men vägen dit är borta och platsen är idag avskild från byn. En färdestuga uppfördes också på 1880-talet. Från början var färdestugan avsedd för körkarlar till Flikens hytta och forbönder, men när den lades ned fungerade stugan som ett härbärge för Norns bruks körare. Det tillhörande stallet hade rum för 32 hästar. Stallet revs i början av 1900-talet medan själva Färdestugan står kvar på sin ursprungliga plats. Byggnaden var antagligen redan gammal när den flyttades hit från en annan plats. Norbergs Bergslags Hembygdsförening tog över skötseln av stugan på 1930-talet och återställde stugan till ett mer ursprungligt skick efter att den bland annat använts som bostad. Färdestugan har sedan dess använts som övernattningsställe för turister och föreningar. Färdestugan ägs idag av Norbergs kommun. Omkring år 1900 revs hyttan med tillhörande byggnader. Något senare uppfördes en såg och ett tegelbruk på platsen. År 1911 byggdes en större villa av ägaren till sågverket. Dock förstördes sågen av en brand på 1920-talet och då upphörde även driften vid tegelbruket.

Värdebeskrivning

-Lämningarna efter Flikens hytta centralt i bykärnan är ett tydligt exempel på en bergmansbys struktur. -Färdestugan som är ett unikt exempel på ett härbärge för forkarlar från 1800-talet med delvis intakt inredning. -Brukets sociala struktur är tydligt avläsbar genom inspektorsbostadens placering och utförande i relation till arbetarbostäderna. -De två medeltida hyttorna av så kallad utmarkstyp som finns inom byägan. Särskilt RAÄ Norberg 21:1 är välbevarad och särskilt skyddsvärd.