Namn

Fraggs bykärna

Beskrivning

Längs byvägen genom Fragg ligger gårdarna glest placerade i ett öppet landskap. Karaktären av bergsmansby finns delvis kvar men bebyggelsen är i stor omfattning påverkad av sentida förändringar. Torpen och de mindre 1800-talsgårdarna utgör främst de värdefulla kulturhistoriska byggnaderna än de tre tidigare dominerande huvudgårdarna. Södergården har delvis äldre bevarad bebyggelse, men intrycket är splittrat. Den ursprungliga Mellangården existerar inte längre och Norrgården har kvar sitt läge, men uttrycket är förvanskat genom att gårdsbebyggelsen är relativt ny eller har fått ett modernt utseende. I flera fall är 1800-talets torpbebyggelse relativt välbevarad. Den mest påtagliga förändringen i bykärnans struktur är att vägen tidigare gick genom Norrgården, men numera är dragen sydöst om gården. Centralt i byn, i anslutning till vattendraget, syns lämningarna efter hyttplatsen på båda sidor vägen och på västra sidan dammsystemet som var i bruk åtminstone på 1600-talet.

Historik

Ortnamnet Fragg är ursprungligen ett sjönamn som gett namn åt bebyggelsen. Namnet syftar på den ”fradgande” sjön – det vill säga skummet på vågkammarna vid hård blåst. I området finns inga kända lämningar från förhistorisk tid. De medeltida lämningarna är knutna till järnhanteringen och den bergsmanshytta som var i drift redan då. Fragg (Frag) omnämns för första gången i skrift år 1461. Hyttplatsen, invid vattendraget från Dammsjöarna, ligger mitt i byn och hyttan har sannolikt styrt läget för byns bebyggelse. I området finns inga kända lämningar äldre än medeltid, dessa är knutna till järnhanteringen och den bergsmanshytta som omnämns år 1461. Hyttplatsen i Fragg låg centralt lokaliserad i byn, invid vattendraget från Dammsjöarna, på båda sidor om byvägen och på båda sidor om ån. Själva hyttan låg öster om byvägen vid åns norra sida. Tack vare dammbyggen och det ovanliggande sjösystemet var byn försäkrad om ett gott vattenflöde till hyttan. Detta var betydelsefullt för produktionen. Fraggs hytta omnämns som en av de främsta tackjärnsproducenterna i bergslaget under 1600- och 1700-talen. Från år 1649 till år 1686 ökade produktionen från 185 skeppjärns tackjärnsvikt, cirka 36 ton, till 519 skeppjärns tackjärnsvikt, cirka 101 ton (1 skeppjärns tackjärnsvikt = 194,5 kilogram). I jämförelse kan nämnas att medeltalet för bergslaget år 1686 var 210 skeppjärns tackjärnsvikt. Den dramatiska ökningen berodde på att hyttan började blåsa såväl vår som höst vilket sannolikt möjliggjordes genom förbättrade dammbyggen och förbättring av hyttan. Under 1800-talet minskade årsproduktionen vid hyttan successivt för att upphöra helt år 1876 då den blåstes sista gången. I hyttruinen har senare uppförts ett numera raserat kraftverk. Under en kort period, mellan år 1644 och 1688 fanns även en hammare i drift. I laga skifteshandlingarna nämns år 1873 en kvarn vid nedre dammen. Söder om sjön Orgens utlopp fanns en såg. Från 1600-talet fanns tre gårdar i byn; Södergården senare kallad Anders Ols, Mellangården och Norrgården, alla glest utspridda längs byvägen. Storskifteskartan från år 1793 visar samma bebyggelsestruktur som 1600-talets kartor. Några gårdar har under 1800- och 1900-talen nyetablerats inom hustomterna och under sent 1800-tal tillkom en förskolebyggnad till bygden. Under 1800-talet övertogs Mellangården och dess ägor av bruksägare från Gäsjö och Svanå. Laga skiftets utflyttningsskyldighet innebar att några avknoppningar av gårdarna skedde kring år 1870 med nyetableringar av gårdar. I norr tillkom även ett soldattorp, kallat Löten, för Roten 101. Norrgårdens äldre mangårdsbyggnad, ersatt på 1860-talet, brann ned till grunden i början av 1890-talet.

Värdebeskrivning

-Bergsmansmiljön är avläsbar i de avtryck som lämnats såväl i landskapet som i bebyggelsestrukturen. -Bykärnan i Fragg är en lokalhistoriskt viktig bergsmansmiljö. Den ger särprägel och identitet åt trakten och har skapat förutsättningar för bygdens historiska framväxt och utveckling. Att strukturen med de tre gårdarna i stort överlevt trots hyttans välstånd är anmärkningsvärt. -Relationen mellan bergsmangårdarna och torpbebyggelsen som gör ortens historiska sociala strukturer avläsbara. -Bebyggelsen i området återspeglar delvis ännu bergsmansbyns glesa gårdsstruktur som är viktigt för avläsbarheten som bergsmansby. -Flera byggnader uppvisar bevarade material och detaljer sedan byggnadstiden, där äldre byggnadstekniker kan utläsas. -Flera byggnader är goda representanter för sin tids byggnadsstil.