Namn

Gröndal

Beskrivning

Bostadsområdet Gröndal ligger väster om Kolbäcksån. Trots bebyggelsens spridning i ålder och arkitektur upplevs Gröndal som ett relativt enhetligt villaområde med lummiga och skyddande trädgårdar och gator med lite trafik. Det gamla vägnätet är bevarat med små, slingrande gator. På tomterna från tiden kring sekelskiftet 1900 ligger bostadshusen indragna från gatorna och uthus förekommer. Trädgårdana har kvar sin prägel av bruksträdgård med fruktträd. Byggnaderna är i timmer med panelklädda fasader målade i ljusa pastellkulörer eller rött med vita snickerier samt tegeltak. De flesta av bostadshusen har förändrats genom ändrade detaljer som till exempel bytta fönster, ändrade kulörer och utbyggda altaner. Placeringen på tomten, byggnadskroppars proportioner och placering av fönster och skorsten gör dock att bebyggelsen är tydligt avläsbar. Vid kanalen ligger några villor från 1900-talets början på stora tomter. I Gröndals sydöstra del finns villabebyggelse från 1970-talet. Bostadshusen utgörs av enplanshus, ofta i mörkt tegel eller ljust mexitegel, alternativt träpanel. Taken är belagda med betongpannor och husen har garage med gemensamt formspråk.

Historik

Bebyggelsen i Gröndal har vuxit fram sedan troligen andra halvan av 1800-talet och framåt, med koncentration längs Bergslagsvägen. Bebyggelsen uppkom med anledning av närheten till Hallstahammars bruk och Bultfabriken. År 1878 uppfördes ett missionshus i Gröndal vars församling var anslutet till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. I området har genom åren funnits olika verksamheter. Från 1920-talet låg Gustav Edgrens lanthandel vid Slängarbacken i norra Gröndal. Idag rymmer byggnaden färgbutik och har fått ett förändrat utseende. Under första halvan av 1900-talet fram till 1960-talet inrymdes ett bageri i en villa vid Bergslagsvägen. Bergslagsvägen är en del av den gamla färdvägen mot Ramnäs och Västanfors. En av Hallstahammars tidigaste bensinpumpar förlades i korsningen Bergslagsvägen/Slängarbacken, i nordvästra Gröndal, i slutet av 1930-talet. Under slutet av 1940-talet uppfördes en ny bensinmack på andra sidan vägen. Väg 252, väster om Bergslagsvägen, färdigställdes år 1984 och då förlorade Bergslagsvägen sin roll som betydande färdväg. År 1972 gjordes en ny stadsplan för Lustigkulla och Gröndal, vilken möjliggjorde byggandet av villor. Tomter i södra Gröndal, som tidigare utgjort gärden åt Frössvi gård, friköptes och bebyggdes. Även tomter bland den äldre bebyggelsen bebyggdes med villor i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet.

Värdebeskrivning

Området är med sina byggnader oregelbundet placerade på lummiga tomter utmed slingriga vägar avläsbart som ett område från slutet av 1800-talet. Bostadshus med välbevarade uthus visar på äldre tiders hushållning där även yrkesverksamma, bruksarbetare och hantverkare höll med några djur för att få ekonomin att gå runt. Bebyggelsen är relativt enhetlig med tanke på husens placering på tomten, byggnadsvolymer och proportioner samt de stora lummiga trädgårdarna. Flertalet byggnaders fasader är klädda med träpanel, antingen stående locklistpanel eller liggande träpanel samt att tegeltäckta sadeltak är vanliga. Uthus har i regel fasader av faluröd stående träpanel eller tegel. Intill Strömsholms kanal ligger flera större villor uppförda med hög ambition. Villorna är helt eller delvis välbevarade med äldre karaktär, ursprungliga proportioner och traditionella byggnadsmaterial. Med panel- eller putsklädda fasader i ljusa kulörer, sadeltak med lertegel och en indragen placering på lummiga tomter är villorna ett karakteristiskt och viktigt inslag i bebyggelsemiljön utmed kanalen. Det sammanhållna och relativt stora byggnadsbeståndet från sekelskiftet 1900 ger tillsammans med närheten till Bergslagsvägen, Bultfabriken och före detta Hallstahammars bruk en förståelse för det begynnande skedet av Hallstahammar som samhälle.