Namn

Jädersbruk och Älholmen

Beskrivning

Byggnader i området ligger i grupper omgivna av öppna odlingslandskap och partier av skog. Jädersbruk och Älholmen ligger intill Arbogaån. Partiet utmed åns sydsida utgörs av ett omväxlande landskap med åkrar, hagmarker och lövvegetation. En äldre väg går genom landskapet. I området finns en välbevarad bebyggelse i huvudsak från 1800-talets andra hälft, kopplad till den stora verksamhet som funnits på bruken. Huvuddelen av byggnaderna utgörs av putsade eller reveterade träbyggnader medan vissa byggnader har fasader av faluröd stående träpanel. Byggnaderna i området har haft olika ursprunglig funktion så som herrgård, torp, stall, arbetarbostad, verkstad, kraftverk, ladugård, magasin med flera Byggnaderna inom Jädersbruk har placerats i ett rätlinjigt gatunät längs en bruksgata. Här finns även byggnader från 1600- och 1700-talet. I skogen söder om Jäders holme finns torp och torplämningar som ursprungligen varit bebodda av arbetare på bruket.

Historik

Första gången Jädersbruk omnämns i skrift är 1359. På 1500-talet var Gustav Vasas intentioner att göra Sverige oberoende från vapenimport. Därför grundades Arboga faktori 1551, även kallat Jädersbruk. Faktoriet blev Sveriges första industriella vapentillverkare. I smedjorna tillverkades bland annat klingor, hillebarder och harnesk avsedda för kronan. Under den första delen av 1600-talet flyttades viss tillverkning till Finspongs Jernbruk & Kanongjuteri. Redan på 1670-talet förekom skolundervisning i Jäder. 1800-talet innebar för bruket en högkonjunktur och många nya byggnader uppfördes. 1812 köptes närliggande Älholmens järnbruk in. Jädersbruks befintliga huvudbyggnad uppfördes 1885. Mot slutet av 1800-talet minskade bruksrörelsens betydelse och i början av 1900-talet lades smidet ned och smedjorna på holmens södra sida revs. Omkring 1925 lades järnbrukets verksamhet definitivt ned. Älholmen ägdes på 1400-talet av riksrådet Gregor Christersson Leijonhufvud. Bruket, som numera är nedlagt, hette Aliholms stångjärnshammare eller Garpströms bruk. Det är okänt när bruket anlades, men hammaren omnämns i skrift 1481. Förutom järnhanteringen drevs här på 1600- och 1700-talen ett pappersbruk som sköttes med hjälp av holländsk sakkunskap. Pappersbruket lades ner cirka 1715. Efter flera bränder uppfördes befintlig huvudbyggnad 1789. Öster om huvudbyggnaden ligger en rödfärgad timrad flygelbyggnad kallad Tuppen hov som troligen är från 1600-talet. Vid Älholmens herrgård finns en park som anlades 1820 av brukspatron M. C. Mannerstråle som en engelsk inspirationspark. Ädellövträd som bok, lind, silverpil och tysklönn finns här bevarade.

Värdebeskrivning

Jädersbruk är ett av de tidigaste exemplen på industriell vapentillverkning i Sverige och dess historia startar under 1500-talets mitt. Bruket har haft en viktig roll för det svenska näringslivet och gjorde Sverige oberoende av vapenimport. Brukets verksamhet har även bidragit till Arboga stads fortlevnad och utveckling. I bruksbebyggelsen går att skönja tekniska utvecklingsfaser i fornlämningar, smedja, jordbruksbyggnader och kraftstationer. Vissa byggnader har även interiörer med bevarade maskiner från tidigt 1900-tal. Miljöerna runt bruken i bebyggelseområdet är väl bevarade och har ett miljöskapande värde. Här finns en helhet där flera historiska perioder finns representerade. Landskapets omväxlande åkrar, hagmarker och lövvegetation som omger de relativt glest placerade byggnadsgrupperna är av stor betydelse, liksom Arboga ån som går genom området. Älholmen och Jädersbruks herrgård har tydliga spår av strömningar inom arkitektur från det sena 1700-talet och 1800-talet. Vissa av Jädersbruks byggnader är placerade utmed bruksgatan som anlades omkring mitten av 1600-talet. Rester av tidig bebyggelse finns kvar, så som flygelbyggnad och parstuga. Väl bevarade byggnader berättar genom volym, material och utformning om deras ursprungliga funktion och kan ge en förståelse av hur en bruksmiljö fungerade. Bebyggelsen kring bruken omfattar flera typer av bebyggelse förutom industrier, såsom bondgårdar, torp och större lantbruk, vilket är en viktig del för förståelsen av hela sammanhanget.

Råd & rekommendationer

- Där det finns fornlämningar krävs tillstånd vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att krävas. - Byggnader i området respekteras vid underhåll och ändringar vad gäller arkitektur, material och färgsättning. Bruksområdet bör ses som en känslig kulturmiljö som inte tillåter några större förändringar. Eventuella små förändringar eller tillägg anpassas till befintlig bebyggelsemiljö. - Det öppna landskapet har stor betydelse för miljön och vårdas och värnas. - Vägnätets struktur bevaras. Bruksgatan vid Jädersbruk har särskild betydelse samt gatusträckningen som leder från herrgårdsallén till Jäders holme.