Namn

Näsby

Beskrivning

Den relativt stora byn Näsby by är belägen på slätten mellan järnvägen och Arbogaån och har en påtaglig radbykaraktär. Gårdarna ligger på rektangulära tomter, där fägården i några fall skiljs från mangården genom vägen. Byggnaderna i byn är huvudsakligen uppförda omkring 1840 och fram till sekelskiftet 1900. På flertalet av gårdarna är bebyggelsen strukturerad med mangårdsbyggnad flankerad av flygelbyggnader som utgörs av gårdsmagasin, drängstuga eller stall. Äldre ekonomibyggnader och bodar skapar ett myller av byggnader. Stora ädellövträd skuggar gårdsplanerna och bidrar till den ålderdomliga karaktären. Under senare delen av 1900-talet och framåt har bebyggelsen genomgått en hel del förändringar, såsom tillbyggnader och ombyggnader.

Historik

Enligt uppgifter från 1700-talet ska det på Näsbys gärde ha funnits åtskilliga högar som utgjort ett gravfält. Dessa användes då som grustag. Idag finns två fornlämningar som eventuellt kan vara rester av detta gravfält med dateringen bronsålder/järnålder. Den tidigaste kartan över Näsby är en geometrisk avritning från 1652 då fem gårdar fanns i byn. Byn hörde vid den tiden till Dingtuna socken. 1757-58 genomfördes storskifte i Näsby som även då hade fem gårdar; Gamla Cappellans Boställe, Lilla Skattegården, Stora Skattegården, Akademie hemmanet och Skatte Rusthållet. Gårdarna var placerade på två rader. I det gamla Cappellans Bostället hade Dingtuna sockens komminister bott från 1692 men 1756 bestämdes att kyrkans komminister istället skulle bo intill kyrkan i Dingtuna. Runt omkring byn låg ett antal mindre bostadsenheter; backstugor, ryttartorp och soldattorp. 1806 genomfördes åter storskifte i byn. Då finns nio bostadshus utritade på rad, som liknar den bystruktur som finns idag. 1839-41 genomfördes laga skifte i Näsby som då hade tjugo markägare. Gårdarna låg tätt och på rad inom långsmala tomter. Gårdarnas byggnader bildade rektangulära formationer, medan vissa var lite mer oregelbundet placerade.

Värdebeskrivning

Näsby är en av flera byar i Arboga kommun som trots skiftesreformer har kvar den gamla slutenheten. Byns agrart präglade bebyggelse bildar en väl sammanhållen miljö som ramas in av äldre ädellövträd. Viktigt för bykaraktären är dess struktur med en mångfald av byggnader med olika ursprungliga funktioner som på ett pedagogiskt sätt berättar om gårdars historiska verksamhet och hur en bondgård kunde se ut innan jordbrukets rationella stordrift slog igenom. Bebyggelsemiljön har kvar karaktären av en radby där flera mangårdsbyggnader ligger tätt och på rad inom långsmala tomter. Inom miljön finns även ett flertal exempel med gårdsstrukturen mangårdsbyggnad som flankeras av två flygelbyggnader, som från början var drängstuga, magasin eller stall. Även om flera byggnader i byn har förändrats finns en sammanhållen karaktär genom byggnader med bevarad placering, byggnadsvolym, traditionella material och utformning. Därigenom kan kunskap fås om äldre hantverksmetoder och bebyggelsens tillkomsttid.

Råd & rekommendationer

Där det finns fornlämningar krävs tillstånd vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att krävas. - Torp, bostäder, uthus och andra byggnader i området respekteras vid underhåll och ändringar vad gäller arkitektur, material och färgsättning. Näsbys karaktär som en radby, bland annat med rektangulära tomter, är viktigt att bevara, liksom gårdars placering med mangård som flankeras av två flygelbyggnader. Vid eventuella tillägg tas hänsyn till ursprunglig byggnad och tomtbild. - Det öppna landskapet i Näsby värnas. Byns stora lövträd är viktiga för upplevelsen av miljön och värnas. - Vägnätets ålderdomliga struktur bevaras. - Eventuell ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga by- och landskapsstrukturen vad gäller placering, skala, material och färgsättning.