Särskilt kulturhistoriskt värdefullt bebyggelseområde

Värderingen bygger på byggnadsinventeringar som är gjorda i samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västmanlands läns museum och respektive kommun. Läs mer på: Kulturmiljöunderlag
Namn
Viby
Beskrivning
Viby är belägen på en svag förhöjning i ett öppet jordbrukslandskap. Mindre skogspartier och hagmarker förekommer i åkerlandskapet kring byn. Vägen som passerar genom byn kantas av en allé som tillsammans med gårdsplanernas resliga träd ger ett lummigt intryck. Byn består av flera något större och medelstora gårdar som är glest placerade på rektangulära tomter, relativt högt och på något avstånd från vägen. Gårdarna ligger på båda sidor om landsvägen med kortare, ofta allékantade uppfartsvägar från denna. Avskilda från byn, på en mindre förhöjning i åkerlandskapet, i norra delen av området finns några torp med tillhörande mindre ekonomibyggnader och uthus. Byggnaderna i Viby är till största delen uppförda i samband med laga skifte under 1800-talets andra hälft. Mangårdsbyggnaderna från denna tid består ofta av en och en halv våning med frontespis och är målade i ljusa oljefärger. De äldre boningshusen som finns i området utgörs vanligtvis av två våningar och är från 1800-talets början eller 1700-talet slut. Fasaderna är ofta panelade och rödfärgade. Flera av mangårdsbyggnaderna har renoverats under senare tid med till exempel tilläggsisolering, utbytt panel eller takmaterial. Ekonomibyggnaderna är stora och påkostade och utgörs bland annat av stenladugårdar, lider, timrade magasin och logar. De ligger relativt rätvinkligt placerade kring mangårdarna. I byn förekommer flera vitputsade stenladugårdar, vilket är ovanligt i kommunen. Ekonomibyggnaderna har anpassats till modern jordbruksdrift och används tillsammans med yngre komplementbyggnader. En del småskaliga ekonomibyggnader finns bevarade som representerar en äldre fas av gårdarnas byggnadsbestånd, till exempel finns en relativt lång, timrad loftbod på en av gårdarna. Flertalet av torpen i norra delen av området var tidigare husartorp och uppfördes under indelningsverkets tid. Något av husartorpen är mycket välbevarat, i övrigt har de flesta genomgått en hel del exteriöra förändringar. Den småskaliga strukturen är dock fortfarande avläsbar. I området har en del förtätning gjorts under 1900-talets senare del.
Historik
Flertalet av torpen i norra delen av området var tidigare så kallade husartorp och uppfördes under indelningsverkets tid. En husar var en lätt kavallerist, eller beridet truppslag. I Viby fanns åtta husartorp av totalt sexton i Arboga kommun. Storbönderna i Viby gavs skattefrihet mot att de upplät mark och utrustade husarer. Indelningsverket fanns mellan 1682 till 1901. År 1765-66 genomfördes storskifte i Viby. Då fanns tio hustomter på östra sidan om vägen. Tomterna låg tätt och på rad. 1801 genomfördes åter storskifte i Viby. Tio hemman anges och cirka tjugo bostadshus går att se på kartan. År 1849-50 genomfördes laga skifte i Viby. Inom de tio hemmanen kan cirka trettiotre bostadsenheter ses, varav åtta husartorp och två soldattorp. Bebyggelsen låg tätt och i huvudsak i rätvinkliga formationer.
Värdebeskrivning
Viby har en för kommunen ovanlig bebyggelsestruktur med sina stora och påkostade gårdar. Välståndet kan delvis förklaras med att storbönderna gavs skattefrihet då man höll husarer/ryttare. Miljön är väl sammanhållen och flertalet byggnader ligger synliga eftersom vägen går genom byn. Alléer av ädellövträd kantar landsvägen genom byn och infartsvägarna till gårdarna. Bebyggelsemiljön är omgiven av ett aktivt brukat jordbrukslandskap. Den från övriga bybebyggelsen avskilda torpmiljön är ett historiskt intressant inslag i landskapet. Husartorpen är spår från indelningsverkets tid. Husarerna gavs mark och utrustades av storbönderna i Viby. Torpen är förlagda på sämre brukbar mark, på avstånd från byn, och visar på klasskillnader i byn. I Viby finns flera gårdsmiljöer som har en bevarad struktur. Byggnaderna kan genom placering, proportioner, material och utformning berätta om hur större jordbruk fungerade på 1800-talet och framåt och om äldre byggnadstekniker och material. Flera gårdsmiljöer består av huvudbyggnad, ibland i en avvikande kulör och utformning mot övrig bebyggelse, och flankeras av flygelbyggnader. Ett flertal ekonomibyggnader med ursprungliga funktioner finns därutöver.
Råd & rekommendationer
Där det finns fornlämningar krävs tillstånd vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att krävas. - Torp, bostäder, uthus och andra byggnader i området respekteras vid underhåll och ändringar vad gäller arkitektur, material och färgsättning. Vid eventuella tillägg tas hänsyn till ursprunglig byggnad och tomtbild. - Det storskaliga öppna landskapet med dess inslag av odlingsrösen och skogsdungar vårdas och värnas. Byns alléer är viktiga för upplevelsen av miljön och vårdas och bevaras. - Vägnätets ålderdomliga struktur bevaras. - Byns torp ligger avskilda från den övriga bybebyggelsen, i anslutning till ett skogsparti. Området mellan torpbebyggelsen och övriga byn bör förbli öppet och obebyggt för avläsbarheten. Många torp har redan byggts om. Därför bör de kvarvarande torpen med tillhörande ekonomibyggnader värnas om. - Eventuell ny bebyggelse bör anpassas efter den befintliga by- och landskapsstrukturen vad gäller placering, skala, material och färgsättning.