Värderingen bygger på byggnadsinventeringar som är gjorda i samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Västmanlands län,
Västmanlands läns museum och respektive kommun. Läs mer på:
Kulturmiljöunderlag
Namn
Tveta
Beskrivning
Stora delar av landskapet omkring Tveta by täcks av barrskog med inslag av lövträd, samt att det även finns partier som består av öppna odlingslandskap. Tveta har karaktären av en klungby med gårdar placerade i en klunga med koncentration kring ett vägskäl längs en äldre vägsträckning. Många av mangårdsbyggnaderna i byn är förändrade under 1900-talet medan flera av ekonomibyggnaderna har bevarade ursprungliga utseenden. Likartad färgsättning och traditionella material gör ändå att byn har en övergripande bevarad äldre karaktär. Många äldre ekonomibyggnader är bevarade och oregelbundet placerade, vilket skapar ett myller av byggnader i en tät klunga. Denna mängd av byggnader är mycket viktig för Tvetas karaktär.
Historik
Mellan Tveta by och Medåkers kyrka, och sedan vidare mot Fellingsbro, går en av Medåkers äldsta vägsträckningar, vilken även utgjorde del av Eriksgatan. På denna färdades de medeltida nyvalda kungarna som reste genom landet för att bekräftas av landskapens lagmän. En fornlämning söder om byn i form av gravplats visar att byn sedan lång tid tillbaka varit bebodd. Tveta by ligger både i Arboga och Köpings kommun. Ombrobäcken delar upp byn och den kallades tidigare västra och östra Tveta. Redan 1726 fanns fem bostadshus i byn kring vägskälet. En geometrisk karta från 1759 visar att bebyggelsen då hade ökat till cirka nio, tio gårdar som till största del var rätvinkligt kringbyggda. 1799–1780 genomfördes storskifte i västra Tveta. Tio bostadshus finns markerade på storskifteskartan och som låg med koncentration kring vägskälet. Dessutom fanns ett antal torp glesare utspridda söder om bostadsklungan som hörde till byn. År 1849–1850 genomfördes laga skifte i Tveta. Tolv markägare finns registrerade. Fortfarande fanns en koncentration av byggnader kring vägskälet. Ett relativt stort antal byggnader hade då tillkommit och bebyggelsen var jämfört med i mitten av 1700-talet mer utspridd. De rätvinkliga sammanbyggda gårdsformationerna var uppsplittrade och en mer oregelbunden bebyggelsestruktur visar sig. I början av 1900-talet fanns sex gårdar på platsen.
Värdebeskrivning
Karakteristiskt för Medåkers bebyggelse utanför tätorten och kyrkbyn är de många bybildningarna. Tveta är en av flera byar i Medåker som har kvar den gamla slutenheten trots skiftesreformer och även en ansenlig del av det äldre byggnadsbeståndet. Tvetas bebyggelse med byggnader tätt och oregelbundet placerade kring ett vägskäl längs en äldre vägsträckning berättar om den äldre bebyggelsestrukturen klungby. Den stora mängden byggnader med olika storlek, utformning och placering kan ge en förståelse av månghussystemet, det vill säga att det fanns en byggnad för varje funktion. Vissa byggnader i Tveta har moderniserats och nyare byggnader har tillkommit, vilket berättar om jordbrukets förändrade verksamhet. Att jordbruket fortsätter att vara en levande verksamhet i byn har ett stort värde på flera olika sätt, bland annat genom att kringliggande odlingslandskap fortsätts att brukas och hållas öppna.
Råd & rekommendationer
Där det finns fornlämningar krävs tillstånd vid markingrepp. Arkeologiska åtgärder kan komma att krävas. - Torp, bostäder, uthus och andra byggnader i området respekteras vid underhåll och ändringar vad gäller arkitektur, material och färgsättning. Vid eventuella tillägg tas hänsyn till ursprunglig byggnad och tomtbild. - Det öppna landskapet med dess inslag av skogsdungar vårdas och värnas. - Vägnätets ålderdomliga struktur med slingriga mindre vägar bevaras. Vägsträckningen mellan Tveta by och kyrkan är en av Medåkers äldsta vägsträckningar. - Eventuell ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga by- och landskapsstrukturen vad gäller placering, skala, material och färgsättning. Förståelsen av Tveta som klungby med en mängd byggnader oregelbundet placerat kring ett vägskäl bör bevaras.