”Inhyses änkan Nordell”

Lars-Erik fick några år därefter anställning vid Strömsholms Kanalaktiebolag först som murardräng sedan arbetsförman och byggmästare. I bevarade räkenskaper syns att han regelbundet kvitterade ut livsmedel från bolagets förråd. Det var i huvudsak sill, salt, ärtor och spannmål. Anna och Lars-Erik fick ytterligare sex barn tillsammans, men det var bara fyra av dem som överlevde sin mor.

I september 1850 meddelas i ett av bolagets styrelseprotokoll att arbetsförman Lars-Erik Nordell ”efter sjukdomsyrsel afhänt sig livet”. Han hade dränkt sig i dammen vid Norr Tumbo kvarn. Anna blev ensam med fem hemmavarande barn. Familjen blev inhyst som fattighjon vid kanalbolagets huvudkontor, Skantzen. Anna började arbeta redan samma månad. Hon malde skiffersten till mjöl och sågande timmerstockar på bolagets kvarn, den kvarn i vars damm maken hade dränkt sig. Till hjälp hade hon en dräng och sina barn.

I räkenskaperna för hösten år 1853 finns noterat att hon fått ersättning för att ha bränt, bakat och malt 282 tunnor skiffermjöl, vilket användes vid murbrukstillverkningen. Hon hade också under samma tid sågat minst 106 stockar. Hon arbetade dessutom som sjukvakt och tvätterska åt bolagets sjukhus under koleraepidemin som drabbade kanalarbetarna samma år. Barnen bidrog med att springa med expressbud för bolagets räkning. Där finns noterat att sonen Gustav som 14-åring fått betalt för bud till Lisjö, Wirsbo och Strömsholm. Trots detta betecknas hon som fattig och fick säd i understöd av bolaget.

År 1859 var alla barnen utflugna. Den yngste sonen Axel hade fyllt 15 år och ansågs kunna försörja sig själv. Gustav arbetade som stenhuggare för kanalbolaget, Anders var lärling vid Strömsholms slott och Christina var piga i Enköping. Anna fick nu bara en tunna säd i understöd av bolaget. På hösten samma år arbetade hon med att sköta tvätten åt kanalarbetarna som var förlagda i Strömsholm. Där fanns bland annat en grupp arbetare som kommit sent på säsongen från järnvägsbygget i Töreboda. Det var någon av dem som var smittad av kolera och en mindre epidemi bröt ut. Det var 25 personer som insjuknade, trots att bolaget avbröt arbetet för säsongen och sände hem alla arbetarna. I bolagets sjukjournal är noterat att 11 av de sjuka dog. Alla avlidna utom en var från Törebodagruppen. Den sista som insjuknade och den sista som dog var Anna Nordell.

Berättelsen om Anna Nordell bygger helt på handlingar förvarade i Strömsholms kanalaktiebolags arkiv, kompletterade med några uppgifter från kyrkoböckerna. Hennes arbetsinsatser syns tydligt i de kvitton och lönelistor som finns. Makens självmord finns omnämnt i styrelseprotokollen och sjukdomsfallen i oktober/ november 1859 finns ordentligt noterade i en sjukjournal.

Eftersom kanalbolaget fungerade som ett samhälle i miniatyr, med egen fattigvård och sjukvård, inköp och fördelning av mat och ofta även med uthyrning av bostäder, så går det att finna och följa många enskilda människoöden i arkivets handlingar. Strömsholms kanalbolags arkiv finns i Hallstahammars kommunhus.