Livet på Ängsö - en tidsresa 1900-1970: Livet på småbruket Stora Hallingen

Skummjölken skulle sedan ges till kalvar och grisar och användas i hushållet. Grädden kyldes och sparades för att en gång i veckan kärnas till smör, som såldes till närmaste lanthandel. Vi på Hallingen sålde till Blomstrands Lanthandel på Fogdö i Sörmland. Efter separeringen åts frukost. Därefter skulle ladugården skötas med utgödsling, vattning och ytterligare en fodergiva till korna. Stallet skulle gödslas ut och hästarna ha vatten, hö samt havre. På gården fanns två hästar, som skulle ryktas och ett tjugofemtal höns. 

Kalvarna matades med enbart mjölk för att köttet skulle bli så ljust som möjligt och på så vis kunna betecknas som ”gödkalvar”. Efter ungefär åtta veckor levererades de till Andelsslakteriet i Västerås. De fraktades över sjön i särskilda höga burar, som ställdes i en vanlig eka och fraktades till Eskilshage, nuvarande Långholms brygga. Klockan sju på morgonen stod då Axel Andersson där med sin djurbil.

Höst och vår köptes två griskultingar på marknaden i Strängnäs. Efter ett halvår slaktades den ena hemma till jul och en skickades till slakteriet. Likadant gjordes på våren. I maj lades ofta en surhöna, en höna villig att ruva, på ägg och vi fick på så sätt nya höns. Tupp-kycklingarna slaktades och var ett gott avbrott i den vanliga fläskdieten.

På vintern högg man i skogen. Någon skog ägde vi inte men på vintrarna gick min storebror och högg meterved eller timmer för fideikommisset, som skogvaktaren stämplat till avverkning. Han fick betalt efter hur mycket ved han högg. Pappa körde sedan timret till lämpliga uppsam- lingsplatser vid sjön. Timret flottades därefter under sommaren av något skogsbolag, oftast från Norrköping. De band ihop timmerstockarna till stora flottar, timmerlänsar. Bogserbåtar hämtade långa släp av timmerlänsar till hemmahamnen. Även meterveden kördes till sjön där den senare lastades på pråmar för vidare transport. 

Många somrar ville skepparna köpa både middag och kvällsmat hos oss till sig och sina mannar. Det blev ett välbehövligt tillskott i ekonomin. Även egen årsförbrukning av vedbrand, det vill säga husbehovsved, som ingick i arrendet skulle huggas och köras hem till vedbacken. Under vintern utfördes också nödvändiga reparationer av redskap och byggnader. Isblock från vakar i sjön togs upp, lastades på kälkar och staplades sedan till en stor stack på cirka fem gånger fem meter och två meter hög. Stacken täcktes med sågspån för att hålla kvar kylan. På sommaren skrapade man undan sågspån och högg bort en bit av isen med en isbill. Man lade isbiten i en håv och gick ned till sjön för att skölja bort spånen. Sedan lades den i ett kar med vatten för att kyla ner mjölk och grädde. För att förvara mat lade man is i ett isolerat plåtskåp. 

Det enda fisket, som ingick i arrendet, var att fiska gädda med ryssjor på våren. Då simmade gäddorna upp på de vattendränkta ängarna för att leka och lägga sin rom. Arrendet till fideikommisset erlades den 14 mars och den 1 november varje år. Då fick man se till att skicka en gödkalv eller gris till slakt så att man erhöll kontanter till arrendet. Uppbörden skedde i stora hallen på slottet där greven jämte skogvaktaren eller chauffören tog emot.

Kvinnorna hade en stor arbetsbörda. Efter mjölkningen var det dags att laga frukost som bestod av havregrynsgröt, socker, mjölk och en mjuk och en hård smörgås. Efter frukosten skulle tallrikar, separatorn, sil och mjölkhinkar diskas. Separatorn bestod av många delar. Vatten bars från en brunn. Diskmedel fanns inte. Vattnet värmdes på vedspisen och diskvattnet fick grisarna uppblandat med gröpe, kokt potatis samt matrester. Kalvar och höns skulle också ha foder. För hönsen bestod maten av säd och kli uppblött i vatten. 

Halv tio var det förmiddagskaffe. Var karlarna ute på åkrarna fick vi gå dit med kaffet. Klockan tolv var det middag, oftast stekt fläsk, fläskkorv eller pölsa och potatis, ibland efterrätt såsom kräm med mjölk. På vårarna var det gädda, oftast stekt. På sommaren kunde man även få gädda på kastspö, det var sommarkvällarnas nöje. Halv fyra var det tid för eftermiddagskaffe och halv sju på kvällen var det kvällsmat. Den bestod av pannkaka, korngrynskaka eller makaroner med stekt fläsk och ibland någon soppa. På kvällarna var det oftast några kläder som måste lagas.

Efter vintern var det dags för stortvätt. Som regel sparade man vittvätten till våren, då det inte fanns någon tvättstuga. Vattnet värmdes i en trebent järngryta, som det eldades under. Tvätten utfördes vid sjön för att man skulle slippa köra vatten. Vattnet hälldes i stora träbyttor med tvättmedel som hette Radion eller Surf. Kläderna skrubbades med rotborste på en räfflad tvättbräda. Vittvätten byktes i ett stort kar med tapphål. Sedan värmdes vattnet och tillsattes lutpulver. Detta hälldes över kläderna. Man bytte ut vatten och lutpulverblandningen ungefär tio till femton gånger och lät sedan tvätten ligga kvar i den över natten. Dagen efter sköljdes tvätten i sjön. På vintern fick man hugga en vak i isen. Efter tvättning och sköljning hängdes den upp på linor för torkning. Manglingen utfördes sedan i en stenmangel som stod i mangelboden. Ibland tog mamma klädkorgen på sparken och åkte över isen till föräldrarna på Roligheten där det fanns en tvättstuga. 

Under våren plockades liljekonvaljer som bands i knippen för att säljas på torget i Västerås. Grönsaker och blommor skulle sås och planteras och potatis skulle sättas i jorden. I maj skulle en gris slaktas. Fläsket saltades i stora kar för att senare skickas till någon som rökte fläsk på beställning. Utav grisen skulle det även göras korv, pölsa, köttbullar och sylta som konserverades för att sedan förvaras i källaren för sommarens förbrukning. Utav blodet bakades paltbröd som sedan träddes upp på en stång att torka under kökstaket. Under sommaren skulle hallon plockas för att konserveras i glasburkar, kokas sylt och göras saft av. Även blåbär och lingon plockades för årets förbrukning. För husmor var sommaren även fylld av arbete på fälten med hö och säd som skulle bärgas. Dessutom fanns ju arbetet med mat och kaffe som vanligt. 

Vid midsommartid var det dags för höskörd. Klövervallen slogs med slåttermaskin för att sedan hässjas. Hässjan bestod av fem till sju trästörar som man trädde järntråd emellan och sedan hängde upp höet på. Då höet var torrt kördes det hem till ladugårdsskullen, och skullen ovanpå stallet eller lades i en lada på ängen. På ängarna innanför vassarna vid sjön slog männen med lie och kvinnorna räfsade ihop för att sedan lägga ihop ängshöet i volmar lite längre upp där marken var torrare. Det arbetet var krävande då det var fullt av broms. Detta hö förvarades sedan i en ängslada för att köras hem med kälkskjuts vid vinterföre. 

I augusti var säden mogen och slogs med en avläggare dragen av två hästar. Sedan skulle kvinnor och barn binda säden till kärvar, som sedan skylades för att stå och torka. En skyl bestod av sex par kärvar som ställdes upp emot varandra. Under 1940-talet inköptes en självbindare som knöt kärvarna direkt så då slapp man binda säden. Då skylarna var torra kördes dessa in och lades på loggolvet i väntan på tröskning.

På hösten plockades nypon till försäljning. På kvällarna samlades familjen kring köksbordet för att snoppa nypon. Dessa torkades sedan i stora bakugnen. En del såldes även färska till uppköpare. Då nyponsäsongen var över var det tid att klippa mattrasor och att sätta upp en väv för att till jul kunna lägga nyvävda mattor på golvet och kanske även få några att sälja. I oktober skulle säden tröskas. Då kallade man på grannarna för man hjälpte varandra med arbetskraft. Det gick åt åtta man till tröskningen. Dessa skulle fägnas med förmiddagskaffe, middag, eftermiddagskaffe och ibland även kvällsmat. Kanske fick en tupp sätta livet till för att bli middags-mat åt tröskfolket. 

Tröskverket med tillhörande tändkulemotor färjades från ö till ö. Den som tröskade sist hade trösk-verket kvar och tröskade först året därpå. En matade tröskverket, en skar upp bunten, två var på golvet och kastade fram bunten (kärvarna) till tröskverket, en bar halm, en bar säckarna till maga-sinet och en tog undan boss och passade motorn. Detta arbete pågick åtminstone en månad innan alla gårdarna var färdiga.

I början av december var det dags att slakta julgrisen. Då var det samma sak som på våren med kon-servering och korvtillverkning. Det gjordes åter pölsa, sylta, palt och även leverpastej. Julskinkan skulle rimmas och det övriga fläsket lades i saltlake för att stå sig. Det var ju före frysboxens tid och för övrigt hade vi ju ingen elektricitet. Telefon blev inte installerad förrän 1948.

Efter slakten var det så tid att julstäda och att baka både kakor och julknäckebröd. Kvällen före julafton fernissades korkmattan i köket. När julen var över blev det en välbehövlig vila och man skötte bara de nödvändiga sysslorna. Man tog det lugnt och hade ofta ett trevligt umgänge med grannarna i mellandagarna och under nyår. Ofta samlades grannarna från öarna till kaffekalas och då spelades kort, oftast Kille. 

Även under året i övrigt träffades man för kortspel och umgänge. För det mesta bjöds det även på mat, så som smörgåsbord med småvarmt. På jämna födelsedagar samlade man in pengar till en present. Då var det kalas med kokerska, endera Elsa Eriksson eller Gina Johansson. Det var alltid smörgåsbord och till efterrätt serverades savarin med inkokt frukt till. Fyllde man år på sommaren dansades det ofta på logen, som man lövat med färska björkar. 

Några recept från 1940-talet

Recepten kommer från Ingrid Gustafsson

Hårt rågbröd, 25 st, 250–225°C

5 dl lättmjölk, 50 gr jäst, 2 tsk salt, 2 tsk brödkrydda, 6 dl grovt rågmjöl, 6 dl vetemjöl

Till utbakningen grovt rågmjöl

Värm mjölken till 37 grader och rör ned jästen med mjölken i en bunke. Tillsätt övriga ingredienser och arbeta degen väl och låt jäsa i cirka 30 min. Rulla ut degen till en längd och skär i 25 bitar. Kavla först med slät kavel och sedan med kruskavel cirka 20 cm i diameter.  Vänd kakorna flera gånger och ha det grova rågmjölet under. Grädda plåtarna två och två och skifta plats från under till överst i ugnen. Eftertorka på galler i ugnen

Paltbröd

½ l rumsvarmt blod, 2 ½ dl vatten, 2 msk ister, 1 msk salt (nätt), 1 msk sirap, 1,2 l rågmjöl (grovt), 8 dl vetemjöl, 50 gram jäst 

Gör en deg och låt jäsa. Baka ut som rågsiktskakor med hål i mitten. Jäses en stund på plåten. Gräddas till dess de känns torra.  Kan eftertorkas hängda på spett. Blötlägg kakorna i en timme. Kokas i saltat vatten och servera med vit sås och stekt rimmat sidfläsk.

Vit sås, 4 pers.

2 msk smör , 4–5 dl mjölk , 2½–3 msk vetemjöl , ½ tsk salt, ½ tsk socker , Lite vitpeppar 

Smält smöret och rör ned vetemjölet, späd med mjölken under omrörning. Låt såsen koka en stund på svag värme.

Pölsa

Små bitar av griskött från slakten, En bit lever, Lite lunga , Ett halvt grishuvud, 1 paket korngryn

Lunga och lever kokas var för sig i saltat vatten med kryddor. Koka köttet med salt några lökar och kryddpeppar, vitpeppar och lagerblad. Skumma noga då det kokat upp. Köttet skall vara riktigt välkokt.  Låt svalna och rensa köttet från ben. Koka korngrynen i buljongen. Mal kött, lever, lunga och 3–4 lökar och blanda smeten med korngrynen. Smaksätt med salt, peppar och mejram. Hackkorv görs av smeten och fylls i fjälster som får hänga på spett i taket för syrning.

Mormors julknäckebröd, 250°C

3 dl grädde, 3 dl vatten, 25 gr jäst, ½ tsk salt, 1 msk socker, 20 gr smör, Vetemjöl till en smidig deg

Värm grädde och vatten till 37 grader,  smält smör i spadet. Häll det över jästen i degbunken och tillsätt socker och salt. Arbeta in mjölet till en smidig deg. Den ska vara blank och fin. Låt jäsa cirka 30 min.Ta upp degen på bakbordet och gör en rulle som delas i 20 bitar. Kavla varje bit till en tunnkaka, sist kavlas  med kruskavel. Ställ gärna in plåten i ugnen så den är varm. Placera kakorna två på varje plåt och grädda först på botten av ugnen sedan längst upp till dess kakorna har bra färg. Lägg dem på galler ovanpå spisen att kallna. Om kakorna är lite mjuka torkar man dem i ugnen på svag värme och med ugnsluckan lite på glänt.