Arboga Robotmuseum

Arboga Robotmuseum bildades som en förening år 2001. Avsikten var att rädda det som var kvar av den ursprungliga utvecklingen av det svenska robotförsvaret. Bakgrunden var erfarenheter från dåvarande Centrala Flygverkstaden Arboga (CVA), nu SAAB. Museet lokaliserades i en före detta konfektionsfabrik och invigdes 2002. Museet firade sitt 20-årsjubileum i september 2022. Robotmuseet ingår sedan 2019 i SMHA (Sveriges militärhistoriska arv).

Museet innehåller en robotutställning (styrda flygande projektiler), en motorutställning (militära flygplansmotorer), en STRIL-utställning (stridsledning och luftbevakning) och har flera flygsimulatorer. Museet visar tidigare hemlig information från kalla krigets dagar. Det är en väsentlig del av Arbogas industrihistoria.

Museet har bra informationsskyltar till varje föremål med uppgifter om när föremålet var i bruk. Ytterligare information är åtkomlig genom QR-koder. Stora bildskärmar finns på olika platser, som berättar en historia och stöder presentationen av föremålen.

Arboga Robotmuseums hemsida har mycket detaljerad information av föremålen i museet, text, data, bilder och när och hur föremålen användes. Föreningens tidning och länkar till filmer finns i hemsidan. Museet har regelbundna öppettider och erbjuder guidning för bokade grupper.

Robotmateriel (missiler)

Tyskland utvecklade ”flygande bomber” under andra världskriget. Den första hette V1. Under testfasen kraschlandade flera V1 i södra Sverige. Det blev värdefull information och starten av svensk egenutveckling av robotar, först vid SAAB och från 1949 vid verkstäderna i Arboga. I robotmuseet finns en hel V1 som blev kvar i Belgien efter att tyskarna retirerat. Den framdrevs av en pulsjetmotor, styrdes av en magnetkompass och en barometer kontrollerade höjden. Bomben dök nedåt när propellern i nosen, som drevs av luftströmmen, indikerade det förinställda antalet propellervarv.

Efter andra världskriget har robotar utvecklats och finns i många varianter och med olika uppdrag, till exempel Jaktrobot, Attackrobot, Sjömålsrobot, Luftvärnsrobot och Målrobot.

I taket hänger, utöver många andra typer, den röda målroboten med benämningen RB 03 Humlan. Den används vid övningsskjutning med luftvärnsrobot mot luftmål. Humlans propeller drevs av en tvåtaktsmotor och styrdes från marken med en radiokommandolänk. Landningen skedde med fallskärm. Den var i bruk mellan åren 1966 till 2000.

Attackrobot är avsedd för bekämpning av mål på marken eller till sjöss. Sjömålsrobot avfyras från fartyg mot sjömål. Vissa attackrobottyper kan även beväpnas och skjutas från flygplan. Kustrobot skjuts från land mot mål på havet. Luftvärnsrobot avfyras från marken eller fartyg mot mål i luften. Jaktrobot är en flygplansburen robot avsedd att bekämpa fientliga flygplan. Pansarvärnsrobot skjuts från land eller helikopter mot pansrade mål. Detta är en del av de olika typer som finns i museet.

Ordet ”Robot” kommer av det tjeckiska ordet ”Robota”, som betyder dagsverkare eller slavarbetare. Det betecknar alltså en slav, eller som i detta fall en projektil, som är programmerad och som utför det man ger order om.

Motorsamlingen

Museet visar ett antal motorer, motorkomponenter, bränsle- och reglersystem till de motorer som ingick i motorprogrammen vid Centrala Flygverkstaden i Arboga (CVA) under åren 1945 till 1997. Museet har en hall med motorer. Den visar utvecklingen från enklare kolvmotorer till avancerade turbojetmotorer. Här visas bland annat Sveriges flygvapens första operativa turbojetmotor från 1940-talet RM1 (RM = reaktionsmotor), som framdrev J28 Vampire, fram till 1990-talets RM8 som framdrev flygplan 37 Viggen.

I hemsidan finns en överskådlig beskrivning av motorsamlingen och historien om utvecklingen av turbojetmotorer från den allra första (tysk) som flög 1939, den svenska utvecklingen, som framdrev det första svenska jetflygplanet J28 Vampire och den svenska flygmotorutvecklingen till 1952. Därefter tillverkades alla turbojetmotorer i Sverige på licens.

Simulatorer för utbildning

Museets äldsta simulator, från 1937, ”the Link Trainer” var den första verkliga flygsimulatorn. Den utvecklades i USA av sonen till en orgelbyggare som använde delar från orglar och komprimerad luft. Den patenterades 1931, såldes mest till nöjesparker, men efter en serie tragiska olyckor vid postflyget i USA började hans simulatorer att köpas av U.S. Arny Air Corps för att deras piloter skulle träna instrumentflygning för att utföra nattflygningar och flygningar vid dåligt väder. Där utbildades tusentals flygelever med en säker flygträning under 1930 och 1940-talet.

I museet finns möjligheter till att träna flygning i olika simulatorer under ledning av erfarna flygledare. Utbildningen resulterar i ett ”flygcertifikat” i form av ett diplom. Förutom flygsimulatorer finns även två som simulerar skjutning med robot mot ett mål. Då får man träna sin skjutskicklighet. Man kan välja olika svårighetsgrader.

STRIL-utrustning

I robotmuseet visas STRIL-utrustning (STRIdsledning och Luftbevakning), som användes för radarövervakning av luftrummet över och utanför sveriges gränser, så långt ut som tekniken tillät. Olika generationer av radarskärmar visas upp. Ett antal autentiska inspelningar av radarfilmer från kalla krigets dagar visas på en bildskärm. Denna luftbevakning sker fortfarande dygnet runt.

Autotest-utrustning

För att effektivisera och bättre säkerställa flygsystems olika apparater och objekt, utvecklades system i Arboga för automatisk test. På museet visas två olika testare, en för radartest och en för radiotest.