Arboga Bryggerimuseum

Malten krossades i en maltkross som drevs av ångmaskinen. Vatten värmdes upp i varmvattenpannan. Det varma vattnet hälldes över den krossade malten i mäsktunnan. Då blev det en välling som kallas för mäsk. Då tog bryggningen fart. Där fick man fram de sockerarter som behövdes för jäsningen. Vätskan silades från den fasta substansen ner i vörtpannan. Där blandade man i humlen för smaksättning. Vörten och humlen kokades ihop under cirka en och en halv timme.

När vörten och humlen var ihopkokade silades den sen ner genom humlesilen på plan 2. Därefter pumpades den heta vörten upp till kylskeppet på plan 3 där den kyldes ner till 20 graders temperatur. När det var gjort öppnade man avtappningen och ölet rann rakt ner till plan två i den röda tunnan - jäskaret.

Det finns tre typer av öljäsning: över- under- och spontanjäsning. Det är i jäsningsprocessen som alkoholen och kolsyran uppstår. I detta bryggeri använde man sig av underjäsning, vilket betyder att ölen jäste långsamt och vid låg temperatur. Efter jäsningen skulle brygden lagras i mellan tre och nio veckor. Lagringen skedde i öltunnor, som även kallas fat. Det färdiga ölet tappades sedan på nya fat eller i glasflaskor.

På plan 2 finns en utställning om hur läsktillverkning fungerade i början av 1900-talet. Man började med att göra en sockerlag med vatten och socker. Därefter tillsatte man ett läskedrycksextrakt. Det bestod av råsaft, smaktillsatser och ofta syra. Läsken kolsyrades i en kolsyreapparat. Drycken tappades i flaskor och korken förseglades.

Arboga glasbruk grundades 1875. ”Arbogaflaskan” ansågs vara av mycket god kvalitet. Glasflaskor tillverkades och levererades till Arboga Bryggeri AB fram till att bruket lades ned 1928.

Öl började tillverkas i Arboga redan på medeltiden. Arboga var på den tiden en av Sveriges viktigaste städer. Arbogas öl serverades till många långväga gäster från Sveriges societet.

Det första yrkesmässiga bryggeriet i Arboga grundades på 1600-talet. Det blev inte långlivat. År 1857 startades ett ölbryggeri i Arboga. Det döptes om till Arboga Bayerska Bryggeri. Det lades ned 1861. År 1856 startades ett bryggeri för svagdricka. 1862 började det tillverka öl. Det övergick till Arboga Bryggeri AB 1898. Grundarna var stadens mest inflytelserika herrar. Till en början tillverkades pilsner, lageröl, svagdricka, sockerdricka, vichyvatten, apollinaris (kolsyrat mineralvatten) och läsk. Företaget gick bra och bryggeriet byggdes ut 1960. 

Från 1965 tillverkades öl klass IIB (mellanöl) med en alkoholhalt på 3,6 viktprocent (idag räknar man volymprocent och då blir det 4,5%). Mellanölet såldes i vanliga livsmedelsbutiker. Mellanölets lättillgänglighet angavs som starkt bidragande orsak till ungdomars alkoholskador och den togs därför bort ur livsmedelshandeln 1977. I och med detta blev det svårare för småbryggerier och den dåvarande ägaren Pripps beslutade att lägga ner verksamheten i Arboga, vilket skedde 1981. Det enda som är kvar av den verksamheten är kornboden som nu är Arboga bryggerimuseum.

Det finns en mängd berättelser och skrönor om Arboga öl. Det är det typiska uttrycket: ”Det kommer efter som Arboga öl”. En tänkbar förklaring är det som hände när danskar och norrmän tågade genom Sverige 1365 för att strida mot Albrekt av Mecklenburg och hans tyska armé. Danska och norska soldater vilade i Arboga och passade på att prova det goda ölet. De blev då fördröjda och kom inte fram i tid till slaget utanför Enköping. Konungarna Magnus och Håkan förlorade slaget mot Albrekt och uttrycket ”Det kommer efter som Arboga öl” var myntat.