Västerås stadsvapen

I köpehandlingar år 1383 om hyttandelar i Hemshyttan omnämns Lars som ålderman i Vårfrugillet i Norberg. Vårfrugillet i Norberg uppfattas som bergsmännens yrkesskrå. Bergslagssamhället Norberg skrev år 1510 ett brev till Sten Sture d.y. Då lät man sig representeras av sitt Vårfrugille. Stampen är ovanligt stor, 6,5 cm i diameter. Det verkar som om gillet utöver sin funktion över att vara bergsmännens yrkesskrå även hade andra uppgifter i samhället.

Väggmåleriet i Bråfors består bland annat av två stycken målningar föreställande jungfru Maria. Väggmålningarna vimlar av jungfru Marias attribut. Kanske har bergsmännen i Bråfors varit medlemmar i Vårfrugillet i Norberg. Se vidare mina dokumentationer om väggmåleriet i Bråfors.

Sigillstampen ovan är Västerås gymnasiums sigill som finns på Västmanlands läns museum. Bilden visar den ammande jungfru Maria och har vissa likheter med Vårfrugillet i Norbergs sigillstamp. Tyvärr saknas uppgifter om sigillstampen.

Bilden ovan är ett urklipp ur boken Västerås: 1000 år i centrum. En träbricka från 1200-talets senare del funnen i kvarteret Linnea i Västerås. Ska detta föreställa Västerås stadsvapen eller är det ett bomärke?

Även bilden här ovan en bild ur Västerås: 1000 år i centrum; Västerås stads sigill från år 1307. I bokens text står det: "Det kan vara ett ”Ave Maria” monogram (bokstaven A och M sammanskrivna)."

Jämför mynten nedan. Jag tolkar bilden som Aros med jungfru Maria kyrka, d.v.s. västra Aros. I inskriptionen står bland annat Westra Aros. Inskriptionen var avsedd för den läskunnige medan bilden kanske var för den som ej var läskunnig.

Ovanstående medeltida striglakors av förgyllt silver med hängen av Mariasymboler ägs av Historiska museet. Striglakorset hittades i Ausås socken i Skåne vid grävarbeten 1972 och 1999. Fyndet bestod av två nedgrävda kittlar med två striglakors, kopparmynt, silver, supskedar och diverse smycken. Troligtvis grävdes skatten ner i samband med stridigheter mellan Sverige och Danmark 1676. Fyndet är dokumenterat i boken Skatter i Skåneland av Ulla von Wovern.

I Skånes museer finns några 1700-tals striglakors med hängen av Mariasymboler. De katalogiserar hängena som Mariasymboler, ej Ave Mariasymboler. Hur medeltidsmänniskan beskrev denna symbol är det ingen som vet. Mariasymbol eller Ave Mariasymbol?

Detta är den enda medeltida Mariasymbol som jag hittat. Det kan finnas fler i Historiska museets samlingar. Dom har brister i sina inventarielistor och det saknas datamässiga sökfunktioner. Lite tillspetsat kan man säga att de inte vet helt säkert vad de har i sina magasin.

Västeråsmynt

Tillgången till metaller i Västerås var god. Västerås var en viktig utskeppningshamn av metaller från Bergslagen. Av denna anledning var en stor del av Sveriges mynttillverkning förlagd till Västerås. I Västerås präglades mynt från år 1250 till år 1575 med uppehåll under en vissa år.

Under perioden 1364 till 1520 tillverkades penningar i Västerås som under årens lopp har inspirerat heraldikerna vid utformning av Västerås stadsvapen.

Brita Malmer har i sin bok den senmedeltida penningen i Sverige delat in Västeråsmynten i sju grupper:

Den äldre gruppen krönt A: Den äldre gruppen som är utan bitecken.

Den yngre gruppen med krönt A: 1) Krönt A med cirklar som bitecken; 2) Krönt A med blommor eller stjärnor som bitecken; 3) Krönt A utan bitecken. Kronan och bokstaven är mindre än i den äldre gruppen. 4) Krönt A med vinkelformad utsparning. 5) Krönt A med eller utan bitecken. A:ets överliggare (kronringen) bryts av A:ets ben.

För att krångla till det hela så finns det också en grupp penningar med ett versalt A utan krona. Det är dock mycket svårt att tolka bilderna på mynten. Bokstäver på medeltida mynt är svårtolkade. Syftar de på myntorten eller på myntherren? Det är ofta omöjligt att säga, och i vissa fall verkar det inte finnas någon logik alls.

Myntet ovan tillhör den äldre gruppen med krönt A och utan bitecken Penning sålt på Myntauktioner i Sverige 15-16 september 2018. Klubbat pris 1400 sek. Katalogiserat som under perioden Albrekt av Mecklenburg (1364-1389) Västerås. Penning. Brakteat med krönt A inom slät ring.

Kronan på dessa mynt kan se något annorlunda ut. Jag tolkar det som att kronans överdel består av liljeblommor. Rosor och liljor är några av jungfru Marias attribut. Kronan är också ett attribut för jungfru Maria. Min tolkning är att detta är en Mariasymbol och att symbolen skall tala om för betraktaren att myntet är präglat i Västerås där jungfru Marias kyrka är belägen.

Myntet ovan tillhör den yngre gruppen med krönt A och med cirklar som bitecken. Myntet sålt på Myntauktioner i Sverige 12:e september 2020. Klubbat pris 3200 kronor. Katalogiserat som STEN STURE DEN ÄLDRE (1470-1497, 1501-1503): VÄSTERAS. Örtug med krönt uncialt A omgivet av två ringar.

Jag tolkar ringarna som stiliserade rosor eller stjärnor. Jag tolkar bilden som Aros med jungfru Maria kyrka, d.v.s. västra Aros.

Västerås domkyrka var ursprungligen uppkallad efter jungfru Maria. Kyrkan hade ett dominerande inslag i den medeltida staden. Jag misstänker att det räckte att säga jungfru Maria kyrka så visste medeltidsmänniskan vilken stad man pratade om. I kanten på mynten står ofta angivet myntorten, i detta fall Aros. I Östra Aros/Uppsala fanns ingen myntprägling så det räckte med att endast skriva Aros. Uppsala domkyrka är tillägnad sankt Erik.

Myntet ovan tillhör den yngre gruppen med krönt A och med rosor som bitecken. Myntet sålt på Myntauktioner i Sverige 15-16 september 2018. Klubbat pris 30000 kronor. Katalogiserat som Sten Sture. VÄSTERÅS. Örtug med krönt uncialt A omgivet av rosor.

Jag tolkar bilden som Aros med jungfru Maria kyrka, d.v.s. västra Aros.

Myntet ovan tillhör den yngre gruppen med krönt A och med vinkelformad utsparning. Myntet sålt på Myntauktioner i Sverige 15-16 maj 2021. Klubbat pris 41000 Sek. Katalogiserat som Erik av Pommern (1396-1439). Västerås. Örtug. Bokstaven A lagt på kors. Jag tolkar bilden som ett versalt A med ett inbyggt M och med ett kors, d.v.s. Aros med jungfru Maria kyrka eller uttryckt på ett annat sätt, västra Aros.

I Västerås fanns det under 1500- och 1600-talen åtminstone 25 stycken guldsmeder. Många är endast kända med förnamn. Enligt boken Svensk silversmide 1520 till 1850 av Upmark var Johan Johansson 1572-1654 den första i Västerås som stämplade sina föremål. Han blev mästare år 1605. Han stämplade sina föremål med ett A och med ett streck över A:et och med sitt bomärke. Därefter följde ett flertal guldsmeder som tillämpade likartade stämplingar.

Strecket över A:et tror jag är rester av en krona som tidigare har funnits på de medeltida mynten. Den första guldsmeden i Västerås som stämplade sina alster med nuvarande stadsstämpel var Bengt Björn som var verksam 1734-1757 och död 1763.

Senare forskning har visat att Johan Johanssons far, guldsmeden Johan Lennartsson Reuter, död 1603, också stämplade sina föremål med ett A och streck över A:et samt med sitt bomärke som bestod av ett par korslagda pilar. Nedan ett urklipp ur Upmarks bok Silver och silversmeder i Sverige 1520-1850.

Den vänstra stämpeln här ovan sitter på en miniatyrdryckeskanna, höjd 8 cm, av Bengt Björn från 1736, såld på Bukowskis auktioner december 2020. Klubbat pris 18000 sek. Här är rosen ej med i stämpeln. Den kom först på 1740-talet. Den högra stämpeln sitter på en bägare, höjd 8,5 cm, av Bengt Björn från 1755, såld på Bukowskis online auktioner juli 2015. Utropspris 4000 sek. Så ser den nuvarande silverstämpeln ut för Västerås stad.

Sigillet på bilden ovan sitter på ett köpebrev som utfärdades av Hans Dober år 1621. Detta är det äldsta kända föremål med nuvarande stadsvapen för Västerås.

Bilden ovan kommer från Riksarkivets Ny Svensk Vapenbok (1992) och föreställer Västerås stadsvapen. Att inspirationskällan för nuvarande Västerås stadsvapen kommer från mynt eller sigill tycker jag är rätt säkert. Under första hälften av 1900-talet färgades vapnet med blått och rött, d.v.s. jungfru Marias färg.

Västerås, Åbo och Skännige har kyrkor uppkallade efter jungfru Maria. Alla dessa orter har Mariasymboler i sina vapen. Skänninges vapen bygger på ett sigill från 1300-talet.