Bibliotek med rötter i medeltiden

Handskrifter

I handskriftssamlingen finner du dagböck­er och brev, föreläsningsanteckningar och predikningar. Här finns också akademiska avhandlingar, kungliga författningar, histori­ekrönikor och dokument undertecknade av kungligheter, såsom Erik XIV, drottning Kris­tina och Gustav II Adolf. Många handskrifter är från 1600- och 1700-talen, men som hel­het stammar de från medeltiden ända fram till 1900-talet.

Speciellt intressanta är handskrifterna av köpmannen och västeråsaren Abraham Abrahamsson Hülphers d.y. (1734–1798), som även var topograf, musikhistoriker och släktforskare. Hans nedteckningar av genealogier i Västmanland och Dalarna är idag en guldgruva för släktforskare. Hülphers arbete om kyrkorglar anses vara det första musikvetenskapliga arbete som skrivits i Sverige och som grund till det verket finns en omfattande brevväxling. Här finns också dagböcker från hans resor i Sverige, Finland och Ryssland, som kom att utgöra underla­get för tryckta reseberättelser.

Inkunabler

En bok som är tryckt på 1400-talet, det vill säga i den europeiska tryckkonstens början, kallas för inkunabel. I Västerås finns 139 in­kunabler, tryckta mellan år 1467 och 1500. De allra flesta har sitt ursprung i Tyskland eller Italien och är främst skrivna på latin. Innehållet i inkunablerna är varierande. Det mesta är teologi men i biblioteket finns också en utgåva av Giovanni Boccaccios skönlitterära verk Decamerone i tysk över­sättning från 1490. Fyra tryck av den kände venetianske boktryckaren Aldus Manutius, så kallade aldiner, ingår i samlingen, liksom texter av antikens författare, samt den he­liga Birgittas Himmelska uppenbarelser, tryckt i Lübeck 1492.

Böcker i alla ämnen

Eftersom Stiftsbiblioteket har varit starkt kopplat till kyrkan genom tiderna är teologi ett framträdande ämne; det utgör ungefär en tredjedel av beståndet. Här finns biblar från olika epoker och länder, kyrkohistoria och exegetik. Även andra ämnen är repre­senterade: språkvetenskap, historia, medi­cin och reseskildringar, där biblioteket bland annat har originalutgåvorna av Carl von Lin­nés resor genom Skåne, Öland och Gotland samt Västergötland, från 1745–1751.

Ett av de viktigaste verken i samlingen är förstautgåvan av Nicolaus Kopernikus bok Om himlakropparnas kretslopp, från 1543, där han redogör för sin teori att jor­den kretsar kring solen och inte tvärtom. Här finns också naturvetenskapliga verk av författare som Isaac Newton, Galileo Galilei och inte minst Olof Rudbecks skrift Nova excercitatio anatomica (Västerås 1653), där hans upptäckt av lymfkärlssystemet finns beskriven.

Till Stiftsbiblioteket hör också den äld­re delen av Västmanlandssamlingen, kallad Westmannica. Här finns tryck som hör till Västmanland från 1500-talet och framåt, bland annat Olof Graus Beskrifning öfver Wästmanland, tryckt i Västerås 1754.

Förutom böcker finns det i Stiftsbiblio­teket även så kallade småtryck. De består bland annat av svenska och utländska aka­demiska avhandlingar, kungörelser samt skrifter för särskilda tillfällen, exempelvis likpredikningar.

Krigsbyten

Liksom övriga svenska bibliotek med äldre samlingar, har även Västerås stiftsbibliotek böcker som tagits som krigsbyten från den europeiska kontinenten på 1600-talet. Enligt dåvarande krigslagar var detta fullt tillåtet, och numera betraktas litterära krigsbyten som ett gemensamt europeiskt kulturarv. I Stiftsbiblioteket finns därför böcker som en gång tillhört såväl kyrkliga som kungliga bibliotek, däribland det Rosenbergska bibli­oteket i Prag och Jesuitkollegiets bibliotek i Braniewo, Polen. Många av dem har även stått i drottning Kristinas bibliotek på slottet Tre Kronor.

Musik

Västerås gymnasium ansågs vara en av de finaste musikinstitutionerna i norra Europa under en period på 1600-talet. Stiftsbiblioteket var knutet till kyrkan och gymnasie­skolan och det var studenterna som stod för musiken vid gudstjänsterna. Därmed var sång och musik viktiga inslag i undervis­ningen. I Stiftsbiblioteket finns handskrivna musikstycken från sent 1500-tal och tidigt 1600-tal bevarade.

Porträtt

Vid mitten av 1800-talet donerade släkten Silverstolpe den porträttsamling som sam­lats av Fredrik Silverstolpe (1732–1812), bankman vid Riksbanken. Porträttsamling­en består av omkring 11 000 porträtt, både handtecknade och graverade, ordnade i 63 så kallade portföljer.

Medeltiden

Stiftsbiblioteket växte fram ur det medeltida domkyrkobiblioteket, där det tidigaste be­viset för dess existens är en inventarielista från 1317, idag förvarad i Riksarkivet. Myck­et lite är känt om biblioteket under den här tiden, förutom smärre dokumenterade do­nationer, samt att en del av böckerna tyvärr gick förlorade i eldsvådor. Först i samband med reformationen fick Stiftsbiblioteket ett rejält uppsving.

1600- och 1700-talen

År 1619 blev Johannes Rudbeckius biskop i Västerås. Där etablerade han 1621 Sveri­ges första boktryckeri i landsorten under protestantisk tid. Därmed kunde domkapit­let och gymnasiet i Västerås bedriva egen tryckeriverksamhet och genom utgivning­en täcka både kyrkans och skolans behov. Han gjorde stora förändringar inom utbild­ningsväsendet och grundade Sveriges för­sta gymnasieskola i Västerås 1623. En bra skola behövde ett välförsett bibliotek, och Rudbeckius vidtog mått och steg för att öka beståndet. Böcker och manuskript donera­des till biblioteket av biskopen själv, hans efterträdare och andra personer inom kyr­kans värld.

Under 1700-talet mottogs flera stora dona­tioner, bland annat av tidigare nämnde Hülp­hers, och prästen Carl Fredrik Muhrbecks dödsbo.

1800- och 1900-talen

Den sekulariseringsprocess som skedde under 1800-talet speglas även i bibliotekets bestånd och nyförvärv under den perioden. 1850 drogs tryckeriets privilegier som gym­nasietryckeri in och det tryckta ordet var därmed inte längre knutet till kyrkan och skolan. Efter det har samlingarnas tillväxt varit begränsad. 1955 flyttade samlingen in i det nybyggda Stifts- och landsbiblioteket i Västerås och sedan 1975 är samlingen en del av Västerås stadsbibliotek.

Stiftsbiblioteket idag

Idag arbetar Västerås stadsbibliotek med att vårda och bevara samlingarna och göra dem tillgängliga för allmänheten och för forskarvärlden. Materialet i Stiftsbiblioteket katalogiseras löpande i den nationella bibliotekskatalogen Libris och verk som digitali­seras visas i Alvin, en plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv. Föreläsningar och visningar anordnas regelbundet för allmän­het och enskilda grupper. 2017 invigdes Ra­ritetskabinettet vid Västerås stadsbibliotek – en utställningsyta där Stiftsbibliotekets böcker och handskrifter kan visas upp för besökarna i utställningar på olika bok- och bibliotekshistoriska teman.