Museum Byggnader och arkitektur Fattighus Försörjningshem Möklinta Fattigvård Sala

Möklinta Försörjningshem

Fattighuset blev en lådfabrik

Författare: Västmanlands läns museum
1900-talet
Spara
Här ser vi Möklinta Försörjningshem, eller fattighus som det även kallades, år 1910 i Möklinta, Sala. Senare blev det ett ålderdomshem och lådfabrik. Till slut byggdes det timmerhus på platsen.

Fattighus var gamla tiders vårdplatser från samhällets sida för fattiga personer som inte kunde försörja sig själva. De allra fattigaste fick bo i socknens fattigstuga, även kallat fattighus, där barn, gamla och handikappade fattighjon togs om hand, men där de även fick ta hand om varandra.

Enligt fattigvårdsförordningen från 1642 skulle varje socken inrätta en fattigstuga. Detta krav återupprepades i 1686-års kyrkolag, men först under 1700-talet började fattigstugor inrättas i viss omfattning. De äldsta fattigstugorna, även kallade sockengård, låg intill kyrkan så att församlingsborna kunde medföra gåvor till de fattiga samtidigt som de besökte kyrkan.

Det är först under 1800- och 1900-talen som fattighus och fattiggårdar byggdes avsides som om man skämdes för företeelsen.

Från år 1918 började dessa hem att kallas för ålderdomshem.

De äldsta fattigstugorna, även kallade sockengård, låg intill kyrkan så att församlingsborna kunde medföra gåvor till de fattiga samtidigt som de besökte kyrkan.