Museum Byggnader och arkitektur Industri- och organisationshistoria Kulturmiljö och arkeologi 1600-talet 1800-tal Sala Silvergruva Gruva Gruvlave

Drottning Christinas Schakt

Författare: Birgitta Sundberger
1600-talet
Spara
Under 1600-talet sker en stor utveckling i gruvverksamheten samt av området. Kronan är mycket engagerad och ser till att framstående bergsbruksspecialister anlitas. Gustav II Adolf engagerar bergmästare Georg Grissbach som utnämns till överbergmästare över rikets silver-, koppar- och blyberg tillika bergmästare vid Salberget. Bergmästare Grissbach stod för mycket av dåtidens mest avancerade ingenjörskonst.
Huvudsakligen användes schaktet för uppfordring av malm och gråberg, men också för transport av ved, material och gruvarbetare.

Bergmästare Grissbach beordrade om avsänkningen av Dr Christinas schakt som påbörjades 1650. Platsen för schaktet, som blev områdets centralschakt, var noga vald. På tio år nåddes ett djup på 190 m. På den nivån fanns stora malmtillgångar som gav gruvverksamheten en ny glansperiod. Schaktet sänktes sedan vidare i olika etapper ner till 257 m.

Huvudsakligen användes schaktet för uppfordring av malm och gråberg, men också för transport av ved, material och gruvarbetare. Över schaktet fanns ett spel för fyra malmtunnor vilka användes för transporterna. För hästar som användes nere i gruvan fanns en speciell sele att transportera dem i.

Drivkraften för uppfordringen var två stora vattenhjul som fanns i spelhussänkningen strax söder om schaktet. I dag återstår endast grundmurarna av spelhuset. Vidare fanns det hästvindar kring schaktet. När vattenhjulen blev stående kunde verksamheten fortgå med hästkraft från vindarna.